« september 2005 | Main | november 2005 »

oktober 31, 2005

Skånsk bloggmiddag söndagen 13 november, Malmö

Mats Andersson är den sammankallande kraften inför november månads skånska bloggareträff den 13 november (i Malmö). Läs mer i hans Inför Bloggforum - Bloggmiddag i Malmö.

Oktober månads träff beskevs en smula i Sammanfattning Skånska bloggareträffen 9 oktober 2005.


(Något off-topic och inte så viktigt att det tarvades en egen blogganteckning: För övrigt har jag börjat pinga intressant.se igen efter flera månaders bortafälle. Var därför tvungen att testpinga med de senaste inläggen. Ledsen om det uppfattas som en spamliknande verksamhet.)

Posted by hakank at 07:42 EM Posted to Bloggmiddagar

Nytt nummer av JASSS (Journal of Artificial Societies and Social Simulation)

JASSS (Journal of Artificial Societies and Social Simulation) har kommit ut med ett nytt nummer, Volume 8, Issue 4. För en kort presentation av tidskriften, se Journal of Artificial Societies and Social Simulation.

Detta nummer har några intressanta artiklar.

Josep M. Pujol, Andreas Flache, Jordi Delgado, Ramon Sangüesa
How Can Social Networks Ever Become Complex? Modelling the Emergence of Complex Networks from Local Social Exchanges
Abstract:

Small-world and power-law network structures have been prominently proposed as models of large networks. However, the assumptions of these models usually lack sociological grounding. We present a computational model grounded in social exchange theory. Agents search attractive exchange partners in a diverse population. Agent use simple decision heuristics, based on imperfect, local information. Computer simulations show that the topological structure of the emergent social network depends heavily upon two sets of conditions, harshness of the exchange game and learning capacities of the agents. Further analysis show that a combination of these conditions affects whether star-like, small-world or power-law structures emerge.

Vilket kanske kan ses som en pendang till Kritik kring power law-forskning.


Chung-Yuan Huang, Chuen-Tsai Sun and Hsun-Cheng Lin
Influence of Local Information on Social Simulations in Small-World Network Models
Abstract

As part of Watts and Strogatz's small-world model of complex networks, local information mechanisms such as landscape properties are used to approximate real-world conditions in social simulations. The authors investigated the influence of local information on social simulations based on the small-world network model, using a cellular automata variation with added shortcuts as a test platform for simulating the spread of an epidemic disease or cultural values/ideas. Results from experimental simulations show that the percentage of weak individuals should be considered significant local information, but vertex degree influences and the distribution patterns of weak individuals should not. When exploring contagion problems, the results encourage a future emphasis on setting and the proportions of specific values of local information related to infection strength or resistance, and a reduced emphasis on the detailed topological structure of small-world network models and the distribution patterns of specific values of local information.


Det finns även flera artiklar på temat Epistemological Perspectives on Simulation .

Posted by hakank at 06:40 EM Posted to Agentbaserad modellering | Social Network Analysis/Complex Networks

oktober 29, 2005

Kritik kring power law-forskning

Några korta länkningar till en intressant kritik av power law-forskningen och speciellt av Albert-László Barabasi (som jag skrivit om en del tidigare).


Joao Gama Oliveira och Albert-László Barabási skrev nyligen Darwin and Einstein correspondence patterns (PDF, Complementary Materials). New Scientist skrev sedan om detta i Email and letter writing share fundamental pattern. Jämför med Barabasis The origin of bursts and heavy tails in human dynamics (PDF, dess Supplement) som undersöker hur mail skickas och besvaras mellan en flera personer.)


Här är några aktuella och tidigare kritiska röster kring power law-forskningen. "Huvudpersonerna" är två statistiska fördelningar:
Log normal
Power law
"Normal" som Shalizi skriver om i citatet nedan är Normal distribution.


Cosma Shalizi: Gauss Is Not Mocked:

[T]he apparent power law is merely an artifact of a bad analysis of the data, which which is immensely better described by a log-normal distribution.

...

Log-normals are very common, for the same reasons that normals are. Unlike normals, they are very easy to mistake for power law distributions, especially if your knowledge of statistics is as limited as most theoretical physicists'. (The distribution of links to weblogs, for instance, is much better fit by a log-normal than a power law, as we've seen.)


Cosma Shalizi: Speaking Truth to Power About Weblogs, or, How Not to Draw a Straight Line.

Daniel B. Stouffer, R. Dean Malmgren, Luis A. N. Amaral: Comment on Barabasi, Nature 435, 207 (2005)

Michel L. Goldstein, Steven A. Morris, Gary G. Yen: Problems with Fitting to the Power-Law Distribution

Aaron Clauset: Links, links, links.

Pharyngula: λ >> µ, or why I haven't answered you yet

Geomblog: Darwin's and Einstein's (e)mail correspondence rates, or a rumination on power laws.


Michael Mitzenmacher har skrivit en översikt över power-law-forskningen: A Brief History of Generative Models for Power Law and Lognormal Distributions (PDF, publicerad i Internet Mathematics, volume 1); en tidigare version PS), och berättar i en videoföreläsning sina egna åsikter om denna forskning: New Directions for Power Law Research, där själva videoströmningen (QuickTime) finns här. (Från Models of Real-World Random Networks med en massa andra intressanta videos.)

Se även B. Conrad and M. Mitzenmacher Power Laws for Monkeys Typing Randomly: The Case of Unequal Probabilities (PDF).

Posted by hakank at 10:03 FM Posted to Social Network Analysis/Complex Networks | Statistik/data-analys

oktober 28, 2005

Lagoma tal och dess släktingar

I en maildiskussion skrev Mats Andersson följande (något redigerat) apropå ett hotells (*) belägenhet:

sqrt(2) är nog det lagomaste talet som finns. Näst efter Pi. Och E. Och Phi.

Detta gjorde mig nyfiken på definitionen av lagoma tal. google är som vanligt inte till någon hjälp i de allra viktigaste frågorna. Därför är egendefinitioner den enda lösningen. Ett förslag till definiton är alltså följande.


Lagoma tal
Ett lagom tal (ett lagomt tal) är ett tal som är tillräckligt litet för att kunna representera en kort gångsträcka om den representerar kilometer. Exempel på lagoma tal: 1, sqrt(2), E, Phi.

Avståndet får dock inte vara för litet eftersom då får man ingen motion. Se vidare Motionella tal. Kan t.ex. användas för att representera avstånd mellan ett hotell och Slottet (i Stockholm eller annorstädes).

Det finns ännu ingen bevisat både objektiv och effektiv metod att säkerställa ett tals lagomhet. Existensen av de hitills funna lagoma talen har bevisats genom experimentella metoder.


Not: även väldigt små tal kan vara lagoma tal, men då får de inte representera en engångssträcka utan måste vara periodiskt utsträckt över både tid och rum. T.ex. sin(x) kan motsvara ett sådant tal, men man bör dock vara försiktig att använda denna funktion i blåsigt väder utan mössa eller mössliknande öronbeskydd.


Motionella tal
Tal som räknat i kilometer rask gångtakt ger bra motion. Se även Lagoma tal som är något mindre. Se även Nationella tal.


Nationella tal
Tal som endera är ett Lagoma tal eller Motionella tal (vilka se) och avser avstånd inom det egna landet.

Tal som avser avstånd i annat land - eller annorstädes där risken att gå vilse anses vara större - kallas för Irr-nationella tal.


Simmetriska tal
Yngre kusin till Lagoma tal. Tal som avser avstånd i badhus och liknande vattenomslutande inrättningar.


(*) Liten tävling: Den förste som kan korrekt gissa vilket hotell det var som inspirerade till ovanstående bjuds på en öl eller motsvarande vid bästa tillfälle. Varken Mats Andersson eller jag är i stånd att gissa (eftersom vi faktisk vet svaret) och får därför inte vara med i tävlingen.

Posted by hakank at 07:24 EM Posted to Humor | Matematik | Comments (21)

oktober 26, 2005

Recension: Lars Våge, Erik Stattin och Gunnar Nygren: Bloggtider

Häromdagen beställdes boken Bloggtider skriven av Lars Våge, Erik Stattin och Gunnar Nygren. Den är nu utläst.

Det är en trevlig liten (104 sidor) introduktionsbok i vad bloggar är och hur de och dess bloggare eventuellt kan påverka det övriga samhället, speciellt i relation till traditionell media.

Boken består av tre delar med olika inriktningar och till viss del också med olika målgrupper.


Bloggvärlden från början av Lars Våge
Här görs en exposé över bloggens tekniska och sociala landvinningar, mestadels ur ett amerikanskt perspektivt eftersom det är där den mesta av utvecklingen skett, men även något hur bloggar används t.ex. i Iran och Kina. Några av de mest kända "avslöjanden" där bloggare på ett eller annat sätt varit med i (som avslöjare) beskrivs , liksom exempel på bloggens snabbhet vid katastrofer och liknande.

En bra sak är att kapitlet beskriver de vanligaste funktionerna hos en blogg och kringfunktionerna, såsom olika typer av portaler (och är inte begreppsmilitant). Det finns även en detaljrikt instruktion (dock utan bilder) hur man kan börja blogga med hjälp av det webbaserade och kostnadsfria bloggsystemet Blogger.

Tyvärr handlar det i detta kapitel lite om de svenska förhållanden, som var en av de saker jag var nyfiken på hur man skulle beskriva. Då får man vänta till nästa kapitel som är


Bloggar i nyhets- och opinionbildningen av Erik Stattin
Aven här läggs tonvikten på de amerikanska "affärerna", speciellt hur bloggar(e) påverkat media och den politiska världen, med analyser som är djupare än i första kapitlet. Några av de händelser som inträffat i den svenska bloggosfären beskrivs också, främst i det avslutande.avsnittet.

Det är skönt att här läsa beskrivningar av bloggfenomenet som inte är enbart positiva, t.ex. används emellanåt termer som "bloggdrev" och liknande. Av naturliga skäl beskrivs de positiva delarna främst.


Bloggosfären - en konverserande offentlighet av Gunnar Nygren
Detta avslutande kapitel är mer teoretiskt än de föregående och sätter in bloggen i ett bredare mediaperspektiv, t.ex. genom att jämföra med andra webbaserade publikationstekniker och traditionell media, och har även en historisk betraktelse Inte heller i detta kapitel ses bloggen som en solklar väg till en revolution.


Målgrupper
Mycket av det första kapitlet och till viss del det andra kapitlet vänder sig främst till de som är nyfikna på bloggfenomenet och/eller inte själv bloggat så länge. Men aven för "veteranbloggare" (hur det nu än definieras) som är intresserade av bloggars potentiella påverkansmöjligheter är det en intressant bok. Vill man gå djupare finns det mängder av litteraturreferenser till böcker och artiklar, både on- och off-line.

Posted by hakank at 07:53 EM Posted to Blogging | Böcker

oktober 24, 2005

Programspråket J: en kort reseskildring

Introduktion

Som en del kanske vet tycker jag programspråk är fascinerande och försöker följa rådet i boken The Pragmatic Programmer att lära mig ett nytt programspråk om året (helst ett nytt paradigm), vilket funkar ibland.

Ett programspråk som jag har kollat in tidigare men av olika skäl inte mer än ytligt är J som är en utveckling (utökning) av APL (som jag även kollat in men det kräver ett eget tangentbord med speciella tecken så det var inte så skoj). J har i princip samma konstruktioner, men man använder rena ASCII-tecken i stället.

De senaste veckorna har jag faktiskt lyckats lära mig en del av språket. Det följande är egensinnig introduktion av J och visar inte språkets alla styrkor; man bör snarare se det som en reseskildring av några av mina upptäckter i språket.


Kort om J


J är ett mycket kärnfullt (och kärvt) språk som väl än mer än Perl ser ut som line noise. Det tillhör programmeringsparadigmen funktionella språken (ungefär som Haskell, Scheme, Lisp och liknande) samt de s.k. vektorspråken såsom Matlab, GNU Octave och R (ett av mina favoritspråk).

Det som är speciellt med J är dess arv från APL, nämligen att det finns många färdiga funktioner och dessa är definerade med ett eller ett fåtal tecken. Det gör att man inte behöver skriva långa avhandlingar för att skapa ett program. Såtillvida är det ett VHLL (Very High Level Language) såsom Perl, Ruby och Python, samtliga mycket trevliga programspråk. Man kan också notera att J är, liksom de tre nämnda språket, ett interpreterande språk (scriptspråk, eller som det nu bör kallas pragmatiska eller agila programspråk). Och det är en stor poäng eftersom språket inbjuder till att sitta och leka vid prompten eller i GUI:t.


Några installationskommentarer


* Program till Linux, Windows och Mac finns att hämta hos Jsoftware.
* Mer information såsom dokumentation om språket och systemet finns i Se även-avsnittet nedan.


Program / funktioner


Låt oss ta några exempel på saker som har skrivits här eller annorstädes den senaste tiden. När jag lär mig nya programspråk finns det en del standardexempel som alltid implementeras, t.ex. konkordanstabeller, läsa in filer för att matcha med reguljära uttryck, skapa hashtabeller etc. Några av dessa standardexempel beskrivs även här nedan.

Text i fetstil anger resultatet av en operation. Nota bene: NB. anger en kommentar.


Summan av 7 första primtalen = 666


Henrik Sundström glada upptäckt att summan av kvadraten på de första 7 primtalen är 666 skrivs så här i J.


p: i. 7
2 3 5 7 11 13 17

(p: i. 7)^2
4 9 25 49 121 169 289

+/ (p: i. 7)^2
666

Förklaring:

p: skapar det i:te primtalet.
i. n genererar talen 0 .. (n-1).
^ är naturligtvis "upphöjt till"
+/ gör en summering av samtliga tal i listan, där / anger att man ska göra något (här summera) över alla element i listan och reducera till ett enda tal. (Mer tekniskt lägger / till "+" mellan samtliga element i listan. Det kallas för "insert".)


Om man nu vill testa om det finns flera roliga sådana tal kan man göra en "running sum", med +/\. Det verkar dock inte finnas några fler roliga sådana tal. I alla fall inte bland de första 20 primtalen.


+/\ (p: i.20x)^2
4 13 38 87 208 377 666 1027 1556 2397 3358 4727 6408 8257 10466 13275 16756 20477 24966 30007

NB. Ladda in liten färdiga rutiner, t.ex. diff
load 'strings regex misc files'

diff +/\ (p: i.20x)^2
9 25 49 121 169 289 361 529 841 961 1369 1681 1849 2209 2809 3481 3721 4489 5041


Man kan notera att allt inte är konstiga symboler och om det är för förvirrande kan man definera symbolerna till namn. Tack och lov finns det många färdigdefinierade funktioner lätt åtkomliga, t.ex. diff som i exemplet ovan, som ger differensen mellan två närstående tal i listan.


Jämförelse med naturliga språk


Något som är speciellt utmärkande för J (och APL) är att man i dokumentationen presenterar idiom, fraser (phrases) som man som utvecklare bör lära sig att känna igen. Vilket nog är nödvändigt eftersom det annars är svårt att lära sig språket. Jämför med hur man lär sig naturliga språk: I början lär man sig ord och mindre fraser, varpå man sedan lär sig mer komplicerad grammatik och skapar fullständiga meningar etc.

Jämförelsen med naturliga språk är också något som genomsyrar hela J. I stället för funktioner pratar man om verb, variabler är substantiv (noun) etc. Denna fokusering på naturliga språk har även fått mig att fundera på hur jag just nu lär mig J och i förlängningen hur man lär sig programspråk. Jag använder dock termerna från den vanliga programmeringsvokabulären här nedan.

Man kan även tänka på hur barn lär sig språk: genom att leka med orden och språket för att se om det blir något av denna lek. Detta lekfulla angreppssätt känns naturligt i J, och är till viss del nödvändig eftersom dokumentationen kan vara rätt kärv emellanåt.


Språknära exempel


Eftersom mina intressen är både tal och språk har jag lekt lite med mer språknära problem, t.ex. fördelning av bokstäver i ord. Låt oss ta ett enkelt exempel.


NB. En tilldelning av en sträng till variabeln str
str =: 'hakan kjellerstrand'

NB. Skapar antal tecken som finns för respektive position i ordet.
NB. Dvs 'h' finns 1 gång, 'a' finns 3 gånger, liksom 'k' etc,
+/"1 = str
1 3 2 2 1 1 2 2 2 1 1 1

NB. Ordningen vilket bokstäverna i ovanstående listas
NB. visas får med "nub", dvs de unika bokstäverna
~. str
hakn jelrstd

NB. Och om man av någon anledning vill veta i vilken position en bokstav börjar i kan man
NB. använda följande funktion:
char_pos =:((>:&# @ ~. @ ]) - (+/ @ (+/\ @ (=@ ]))))
char_pos str
1 2 3 2 4 3 5 3 6 7 8 8 7 9 10 11 9 2 4 12

Det där med line noise är kanske inte så långt ifrån...



Thebes talmagi


Ett annat aktuellt exempel. I Thebes Gåta (i kommentarerna) gjorde följande talmagiska konstruktion: B A C H -> 2 1 3 8 (dvs Bach).

Uppdrag: Skapa ett program för en sådan konvertering.


alpha=: 'abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö0123456789'
str =: 'bach'

NB. Själva konverteringen.
NB. # ger antalet element i listan
NB. =/ matchar tecken för tecken
NB. :| transonerar vektorn
NB. , gör det till en fin lista
,(|:(alpha =/ str)) # (>:i.38)
2 1 3 8


NB. Som explicit definition:
convert=: 3 : 0
(,(|:('abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö0123456789' =/ y.)) # (>:i.38))
)

NB. Detta kan även skrivas på en rad där man använder strängdefinition
NB. convert=: 3 : '(,(|:(''abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö0123456789'' =/ y.)) # (>:i.38))'

convert 'bach'
2 1 3 8


Thebe-tvärsumma


Som en klo på kvällens kräfta skapar vi även "Thebe-tvärsumman".


NB. Tvärsumman från 'bach' definieras på följande sätt.
NB. +/ känner vi igenom från ovan, nämligen summan av talen i listan
+/ (,(|:(alpha =/ 'bach')) # (>:i.#alpha))
14


NB. Definition av tvärsumma mer generellt
NB. Not: argumentet är ett tal och endast ett tal
digit_sum =: 3 : '+/ > ". &. > ;/ ":y.'

NB. Den reducerade tvärsumman
NB. Argument är _ett_ tal
NB. Notera att det även finns vanliga programkonstruktioner såsom while. ... do. .. end.
reduced_digit_sum =: 3 : 0
tmp =. y.
while. tmp > 9 do.
tmp =. digit_sum tmp
end.
tmp
)

NB. Test av detta:
7+7+7
21

digit_sum 777
21

reduced_digit_sum 777
3


NB. Och ett mer fullständigt exempel:
> (digit_sum t); (reduced_digit_sum t); [t =: +/ convert 'hakan kjellerstrand'
7 7 215


Augusti-pyssel


I Augusti-pyssel ställdes några pyssel. Svaren finns i Svaren på Augusti-pyssel och jag följer de lösningar som finns där.


1) Vad står här egentligen och varför (dvs enligt vilken metod): 1045668080
[Not: Det bör finnas en bättre och mer generell metod för detta, speciellt eftersom man här måste leta fram antalet 36:or. Troligen kan man göra det med en loop av divisioner med 36 eller liknande. Detta lämnas som en övning åt läsaren eller skrivaren.]


NB. b #: n är talet n i bas b
NB. n # y innebär att en lista av n stycken y
alphanum =: '0123456789abcdefghijklmnopqrstuvwyxyz'
((6 # 36) #: 1045668080 ) { alphanum
hakank


2) Vad står här egentligen och varför: 15604225

alpha =: 'abcdefghijklmnopqrstuvwyxyz'
q: 15604225
5 5 7 13 19 19 19

NB. Men J är 0-baserat, dvs "a" finns i position 0, "e" i position 4 etc så vi
NB. minskar med 1, vilket är precis det som <: gör.
<: q: 15604225
4 4 6 12 18 18 18

NB. Bokstäverna för respektive index
(<: q: 15604225) { alpha
eegmsss


Fråga 3
Denna fråga bestod av flera delar.

...., 1596, ?
Det är alltså summan av de första n Fibonacci-talen

NB. Definiera Fibonaccifunktionen
NB. (Det finns fler varianter på
NB. http://en.wikipedia.org/wiki/Fibonacci_number_program#J_examples )
fib=: 3 : '{. +/\@|.^:y. 0 1x'

NB. De första 15 Fibonaccitalen
> fib each >:i.15
1 1 2 3 5 8 13 21 34 55 89 144 233 377 610

N.B. Listan av summeringen av de första 16 talen
+/\ > fib each >:i.16
1 2 4 7 12 20 33 54 88 143 232 376 609 986 1596 2583


3 b) ...., 78, ?
Summan av de 12 första naturliga talen

+/ >:i.11
66

+/\ >:i.11
1 3 6 10 15 21 28 36 45 55 66

+/ >:i.12
78

+/\ >:i.12
1 3 6 10 15 21 28 36 45 55 66 78

3 c) ...., 129, ?
Summan av de första primtalen.


N.B. De första 10 primtalen
p: i.10
2 3 5 7 11 13 17 19 23 29

+/ p: i.11
160

+/\ p: i.11
2 5 10 17 28 41 58 77 100 129 160


Simulering


Ett stort skäl till att jag började med J var att det verkar finnas bra stöd för simulering där jag tidigare främst använt statistikpaketet R, som ju också har en kärv syntax. Se t.ex. Kort om R och simulering - ett praktikfall.

Jag har inte suttit med detta så mycket i J, men några trevliga saker finns.

NB. Slå en tärning 10 gånger
NB. ? innebär randomisering
NB. >: öka talen i listan med 1
>: ? 10 $ 6
6 4 2 4 3 2 2 4 5 5

Låt oss se i vilken position 1:an kommer i en slumpmässig permutation (dragning utan återläggning) av 20 tal.

]x =: >:?~ # i.10
8 7 9 1 6 10 4 2 3 5

NB. Positionen av 1:an i en lista visas med boolean (0 = falsk, 1 = sann)
NB. (om programmet är korrekt ska det ju bli det fjärde talet).
(1 = x)
0 0 0 1 0 0 0 0 0 0

NB. Här räknar vi ut vilken position detta är.
NB. Notera att J är 0-baserad, så vi får lägga till 1 (>:)
NB. För att få bas 1-positionen
>: (1 = x) # i.#x
4

NB. Detta som en oneliner på en annan slumpad lista
>: (1= x=:>:?~ 10) # i.10
9

NB. Och här visas den slumpade listan
x
4 3 10 9 8 6 7 2 1 5

NB. Här är 20 sådana körningar i en lista, dvs positionen av talet 1.
,(1= x=: >:?~ 20 $ 10) # >:i.10
1 9 4 2 4 3 2 10 6 4 9 1 10 1 8 8 10 5 2 8


Jag kommer troligen att återkomma med simuleringar i J. På ett eller annat sätt.


Fler språkligheter


Jag tänker avsluta med några andra språkligheter, utan egentliga kommentarer.
Låt oss anta att vi har följande namn i en fil som heter words (för det har vi):


kalle
nisse
pelle
anna
olle
eva
paula
ulla
abcd



NB. Läs in filen till variabeln words
NB. ('b' innebär att man läser in filen som en "boxed vector"
words =: 'b' fread 'words'

NB. Längden för respektive ord:
> #&.> words
5 5 5 4 4 3 5 4 4

NB. Sortera respektive ord
words /:&. > words

+-----+-----+-----+----+----+---+-----+----+----+
|aekll|einss|eellp|aann|ello|aev|aalpu|allu|abcd|
+-----+-----+-----+----+----+---+-----+----+----+

NB. Vilka av dessa ord har bokstäver i bokstavsordning?
NB. Booleanlistan visar att det är det sista ordet.
words = (words /:&. > words)
0 0 0 0 0 0 0 0 1

NB. Vilket är det sista ordet, då?
> (words = (words /:&. > words)) # words
abcd

NB. Om man kör detta på en av mina vanliga ordlistor på 391084 ord
NB. blir det 533 träffar, däribland följande (någor redigerat)
abbot abbé abc aber abort abé accent accept access accis ack ad adel adeln adelns adels adelsö adeps adept adjö af affin affint affix ....

NB. Jag gjorde en timing av inläsning av den stora ordlistan.
NB. Det tar alltså cirka 0.8 sekunder.
timer=: 6!:2

NB. ] är argumentet
sorted =: (] = (] /:&. > ])) # ]

NB. Läs in filen
words=:'b' fread 'sv_spelling_org.txt'

timer 'sorted words'
0.853685


Reguljära uttryck


Som ytterligare exempel: Vilka ord finns det i ordlistan som innehåller bokstavskombinationen a...b...c...d . För detta använder jag en an mina favoritkonstruktioner, nämligen reguljära uttryck (regular expressions, regex). För att använda detta måste man - som jag förstått hittills - läsa in ordlistan som en stor fet sträng.

load 'regex' NB. Ladda regex-paketet

words2 =: 's' fread 'sv_spelling_org.txt' NB. 's': läs in som sträng

NB. Inledande och avslutande ".*" är för att hela ordet ska
NB. komma med i matchningen
matched =: '.*a.+b.+c.+d.*' rxmatches words2

NB. Hur många ord matchade?
#matched
31

NB. Vilka ord var det?
> , matched rxfrom words2

arbetsblockad
arbetscykeltid
arbetscylinder
arbetsprocedur
arboricid
auxinherbicid
avbackningsanordning
avbackningsdon
avblockningskondensator
bakåtblickande
epiduralblockad
framåtblickande
halvbackskedja
handelsblockad
handelsblockaden
handelsblockadens
handelsblockader
handelsblockaderna
handelsblockadernas
handelsblockaders
handelsblockads
hårdmetallbestyckad
kalibercylinder
kalibreringscylinder
parabolarbetscylinder
paracervikalblockad
raketbestyckad
samarbetsprocedur
sambandsprocedur
snabbtryckande
tillbakablickande


Tacita definitioner


En sak som jag fortfarande har lite svårt för är att skapa "rena funktioner", "tacit definitions", dvs där man bara skriver funktioner utan några parametrar. Sådana definitioner beskrivs också som något som kommer senare vid inlärningen av språket.

Standardexemplet är medelvärde:

NB. Den tacita, implicita, definitionen
mean =: +/ % #
mean (i.10)^2
28.5

NB. Motsvarande explicita, dvs som kräver ett argument (y)
y=: (i.10)^2
+/y % # y
28.5

NB. ... eller något kärvare. Notera att tilldelning görs inne i funktionen.
+/y % # y=: ((i.10)^2)
28.5

NB. Tack och lov kan man definiera funktioner "imperativt",
NB. där y. motsvarar höger argument
mean2 =: 3 : '+/y. % # y.'

mean2 (i.10)^2
28.5

Slutord

Ovanstående exempel är från sådant jag själv tenderar att sitta och leka med. J används för betydligt mer avancerade matematiska saker, t.ex. linjär algebra, singular value decomposition etc. Man kan notera att det även finns stöd för DLL, grafik, socketprogrammering, MS Windows-anrop etc etc.

Det finns även ett GUI med onlinehjälp etc, men jag använder mestades kommandoradsvarianten. En stor fördel med GUI-versionen är att man kan köra Labs, dvs laborationer dels för att exemplifiera delar av språket och dels för att visa hur man löser vissa matematiska övningar i J.


Se även


Huvudsajten för J är alltså Jsoftware.
Innehållsförteckningen över dokumentation, böcker, artiklar etc: Documentation

För några dagar sedan ändrade man sajten till en Wiki så det inträffa att några länkar inte fungerar ännu.

De dokument/böcker som jag främst rekommenderar att läsa är följande:
* J Primer redogör för grunderna i språket.

* För en översikt över systemet, t.ex. installation och vilka paket som finns, är User manual oumbärlig, men där står inte så mycket om själva språket.

* Dictionary är referensen. Tyvär gjorde jag misstaget att börja med denna bok, vilket inte var så bra eftersom förklaringarna inte är för nybörjare. Det är mycket bättre att börja med J Primer.

* För erfarna programmerare kan även rekommenderas J for C programmers som har bra tips om debugging och liknande. Finns även som zippad PDF.

Det finns ett flertal böcker som beskriver hur man programmerar i J inom olika matematiska områden. Se avdelningen Books.

* Glöm inte bort mailinglistan jforum. Deltagarna verkar vara mestadels trevliga och tillmötesgående. Ett arkiv finns här

NB. Delningen av mailinglistan i flera delar är något väldigt nytt, och alla har inte kommit igång ännu.


Något om historiken bakom J (och APL):
* Kenneth IversonA personal view of APL (PDF)
* Roger Hui om APL, J och Iverson

Andra läsvärda saker:
* Roger Hui: A Sudoku Solver. Programmet är snabbt men - understatmentvarning - inte helt enkelt att förstå.

* Olika versioner av Fibonacci-definitioner wikipedia

* Fler länkar: Links.

* Tidskriften Vector, som handlar om APL, J och liknande språk.

Posted by hakank at 08:42 EM Posted to Systemutveckling | Comments (10)

oktober 21, 2005

Bloggforum 3.0: 19 november

Programmet för Bloggforum 3.0 är nu uppe. Lördagen 19 november är det dags. Anordnar Bloggforum 3.0 gör Rebecca Crusoe Erik Stattin samt Stefan Geens.

Det tredje Bloggforumet handlar om slutet för bloggen (som vi känner den idag) och vad vi kan vänta oss i framtiden.

...

En del har utropat "bloggens död", och vi är de första att utropa "Länge leve bloggen!". Det är temat för Bloggforum 3. Vi frågar oss vilken roll bloggarna kommer att ha i framtiden, vilka utvecklingsvägar kan vi se och hur kommer de att överleva "backlashen". En del andra ämnen är modebloggar, upphovsrätt och om hur man videobloggar.

Det är ett spännande program som täcker både bredare och djupare områden än förutvarande forum. Man har bl.a. bjudit in några internationella (engelskspråkiga) talare:

För att avsluta med ännu ett citat:

Det är gratis att komma på Bloggforum 3, men du måste anmäla dig. Först till kvarn...


Man kan notera att jämfört med 2.0 startar 3.0 tidigare (klockan 10.00), har något längre sessioner (en timme), lite längre pausar (en halvtimme) samt en lunchrast. Inte minst de två senare är bra så man hinner mingla, ett för mig viktigt syfte med denna bloggfylkning.


Se även
Bloggforum 2.0 - lite tankar, mötestrajektorie samt kodat skvaller.

Posted by hakank at 07:26 FM Posted to Blogging | Comments (2)

oktober 20, 2005

Beställd bok: Lars Våge, Erik Stattin och Gunnar Nygren: Bloggtider

I avdelningen Nyss Beställda Böcker kan nu inkorporeras Bloggtider av Lars Våge, Erik Stattin och Gunnar Nygren.

Från förlagets (Sellin & Partner Bok och Idé AB) presentation:

Kommer bloggandet att revolutionera medielandskapet? I så fall – när kommer denna revolution att ske?

Vi lever redan i bloggtider. En mängd åsikter och uppfattningar etableras i dag på tyckarmarknaden utan att ha tagit vägen via etablerade tidningar och etermedier. Många bloggar fungerar också som personliga dagböcker. En blogg kan vara både ett elfenbenstorn för forskare och en skvallercentral för den som vill.

Med boken Bloggtider vill Institutet för Mediestudier ge underlag för fortsatt diskussion om bloggandets betydelse i framför allt nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen.

Posted by hakank at 06:13 EM Posted to Blogging | Böcker

oktober 19, 2005

Illusionens psykologi

BBC-artikeln Watch my hands deceive you skriver om psykologin bakom magikers illusioner.

Vad är det som gör att vi "går på" sådana illusioner? Det är inte bara att handen är snabbare än ögat - om det är den typen av trolleri - utan att vi mer (funda)mentalt luras till att tro att saker inte är vad de ser ut att vara. En god trollkarl är expert på att få oss att tro att på en verklighet som inte är riktigt sann. Samt är alltid ett par tre steg före i tankeprocessen.

Richard Wiseman som nämns i artikeln är förutom trollkarl även en känd psykolog vars mest kända publikation troligen är The Luck Factor (vars svenska översättning Tur eller otur jag har men inte läst).

Wiseman har tillsammans med en annan trollkarl, Peter Lamont, skrivit en trevlig och relativt populärt hållen bok om de psykologiska mekanismerna bakom trolleri: Magic In Theory (Bokus, ISBN: 0900458933). Notera att det är väldigt få magiska trick som avslöjas, det finns mycket bättre böcker för sådant.

Wiseman har även redigerat och författat några essäer i boken Deception and Self-deception: Investigating Psychics som handlar om hur man undersöka personer med (påstått) paranormala förmågor. Har dock inte läst denna bok, men den har lagts in i önskelistan. Han har också skrivit andra böcker inom samma område.

Richard Wiseman är f.ö. känd som en av dem som sökte till Lunda-professuren i "psykologi inkluderande parapsykologi och hypnologi". Se t.ex. Föreningen Vetenskap och Folkbildning.


En annan bok som behandlar illusionernas psykologi är Abracadabra! - Secrets Methods Magicians and Others Use to Deceive Their Audience, tyvärr emellanåt lite för pratig och handlar inte enbart om psykologin bakom utan innehåller även tips och liknande saker.


Se även
Richard Wiseman The psychology of magic (som är en del av Deception, magic and lying)
Bursting the magic bubble


Min egen Derren Brown och "den moderna mentalismen".

För övrigt köpte jag tillsammans med Magic in Theory-boken den nyutkomna boken The Magician and the Cardsharp: The Search for America's Greatest Sleight-Of-Hand Artist som handlar om Dai Vernon och dennes sök efter den ultimata kortmanipulatören.

Posted by hakank at 09:48 EM Posted to Kognitiva illusioner | Skepticism, parapsykologi etc | Trolleri, magi etc

The Dynamics of Viral Marketing

Jurij Leskovec, Lada A. Adamic, Bernardo A. Huberman: The Dynamics of Viral Marketing (PDF, 39 sidor)

Abstract (min fetning)

We present an analysis of a person-to-person recommendation network, consisting of 4 million people who made 16 million recommendations on half a million products. We observed the propagation of recommendations and the cascade sizes, which can be explained by a stochastic dynamic model. We then established how the recommendation network grows over time and how effective it is from the viewpoint of the senders and receivers of recommendations. While on average recommendations are not very effective at inducing purchases and do not spread very far, there are product and pricing categories for which viral marketing seems to be very effective.


Saxat från texten (min fetning):

Our analysis focuses on the recommendation referral program run by a large retailer. The program rules were as follows. Each time a person purchases a book, music, or a movie he or she is given the option of sending emails recommending the item to friends. The first person to purchase the same item through a referral link in the email gets a 10% discount. When this happens the sender of the recommendation receives a 10% credit on their purchase.

This study is novel in that we are able, for the first time, to directly observe the effectiveness of person to person word of mouth advertising for hundreds of thousands of products. We can see what kind of product is more likely to be purchased as a result of this type of recommendation, as well as describe the size of the cascade that results from an initial purchase and subsequent recommendations.

Se även
Liknande undersökningar på HP Labs.

Posted by hakank at 08:50 EM Posted to Rekommendationssystem | Social Network Analysis/Complex Networks

oktober 17, 2005

Uppe igen

Efter nästan en veckas nertid är sajten uppe igen. Liksom mailen.

Mer detaljer kommer eventuellt ikväll.

Om du skickat ett mail den senaste veckan som jag inte har besvarat på ett tillfredsställande sätt, skulle jag gärna vilja att du skickar om det.


Uppdatering
Nu är det kväll.

Anledningen till allt detta strul var att Bredbandsleverantören ville konsolidera sina tjänster och bytte därför min abonnemangstyp natten till den 13 oktober. Vilket alltså inte gick så bra. Orsaken verkar ha varit ett kasst modem, men det är möjligt att det var flera bovar som rörde om i denna soppa.

TP-test gav nyss följande värden:
Nedströms (t.ex. min egen surfning): cirka 16 Mbit/s.
Uppströms (t.ex. vad min webbserver levererar till er, mina kära läsare): cirka 0.8 MBit/s.

Även om jag är glad att få lite mer kräm (från cirka 11 till 16 Mbit/s) är det lite trist att uppströms har gått från cirka 8 Mbit/s till < 1. Min bredbandsleverantör har för närvarande ingen (realistisk) tjänst med bättre uppkräm. Ledsen för detta.


Har vi lärt oss något av denna händelse? Jupp.

* Det är inte så bra att vara med i en massa mailinglistor när man endast har ett webbmailkonto på ynka 10 Mb (cirka 1000 mail) som reserv. Efter två dagar var kontot fullt och jag var tvungen att radera ordentligt. Läxa: Gå ut ur mailinglistor som inte (just nu) är så intressanta och som har arkiv lätt tillgängligt på nätet.

(Ett alternativ vore att poppa mailen på samma sätt men på någon helt annan dator eller forwarda någonstans.)


* Det är bra att ha dunkat ner delar av webben på hårddisken, t.ex. senaste versioner av dokument över favoritspråk etc. Läxa: Möjligen skulle detta systematiseras..


* Det finns nog även en tredje lärdom.

Posted by hakank at 12:14 EM Posted to Blogging | Comments (5)

oktober 10, 2005

Sammanfattning Skånska bloggareträffen 9 oktober 2005

Nedanstående är en sammanfattning om vad som pratades om på gårdagens bloggareträff. Förprat inför middagen finns att läsa här och här.


Plats: Restaurang Aten

Deltagare
David Hall
Mats Andersson
Jonas Odencrants (krusipo)
Erik Starck
Henrik Sundström
Håkan Kjellerstrand


Framåt
Plats (någonstans i Malmö eller Lund) och dag (troligen söndagen 6 november) för november månads skånska träff bestämmer Mats.


Bloggserviett
Man skapade en bloggserviett (eller snarare baksidan av ett anteckningsblockspapper a.k.a. anteckningsbloggspapper) som avbildades å elekronisk media och förhoppningsvis dyker upp någon gång.

Några saker som det pratades om

* Troligen har jag glömt både det enda och det andra här; och vissa saker har med avsikt tigits om.

Det var åtminstone en parallelldiskussion där det missades den icke-deltagande delen. Som nedan skrivs får andra deltagare gärna fylla i, med små detaljer eller stora penseldrag när sådana har missats.

Efterhand nya associationer om vad som avhandlades dyker upp kommer det att uppdateras via kommentarsfunktionen.


* Erik sammanfattade igår.


* Som vanligt var det trevlig, intressant och skojigt. Extra roligt var att träffa två nya deltagare i dessa bloggareträffar: Jonas och David.


* Vi blev både glada och överraskade när Henrik kom. Precis som utlovats (se kommentarerna).


* Mobiltelefoner och dess rätt uschla användargränssnitt. Om mobiltelefontillverkarna nu ska få oss att använda telefonen som en all-användningssak som kanske till och med ska ersätta datorn bör det vara enkelt (vad nu det innebär) att göra samma saker som datorn.

Det visades fina mobiltelefon och undrades hur man gör så enkla saker som att lyssna på musik, skriva mail och surfa samtidigt. (Brasklapp: Möjligen går detta redan i någon modell.)


* Åtminstone en deltagare kände emellanåt behov att redogöra för orsaken till att denne skriver just en specifik blogganteckning just när den skrives. Eventuellt kan det bero på att om man skriver relativt sällan krävs det att man måste ha något viktigt att säga, och denna viktighet kanske måste förklaras om det inte är något tydligt dagsaktuellt.

[För att citera mig själv: Varför man nu måste redogöra för sina skäl att skriva något på sin egen blogg...]


* Det diskuterades också principer för publikation av blogganteckningar. Gör man någon research t.ex. bland de svenska bloggarna innan man publicerar något? Gäller sådan princip för alla typer av anteckningar (såväl korta länksvättar som längre analyser)?

Vi var inte överens här men de flesta hade nog åsikter att "rikigt roliga/intressanta länkar" kunde skvättas ut rätt frikostigt (om man nu har en sådan blogg) även om andra svenska bloggare skrivit om det och man inte egentligen tillför något nytt.

Denna diskussionen kom efter en uttrycklig fråga från bloggare A om bloggare B skrivit något om Wolfram-Tones, automatgenererade telefonsignaler m.h.a. cellulära automater.

B svarade då att nej, det har ju redan skrivits om av Vetenskapsnytt Stefan Geens så det gick inte för sig.

Den tillfrågade bloggare B sade att han har för länge sedan skrivit ned sina "riktlinker" för bloggpublicering, men ännu inte bloggat dem (av skäl som dessa riktlinjer möjligen skulle förklara).


* Elekroniska pryttlar som drivs med metanol i stället för traditionella batterier eller trådad ström. Se t.ex. Dagens PS från i höstas. Det användningsområde man tydligen mest har diskuterat här är mobiltelefoner, men varför kan man inte använda tekniken för att driva stationära saker såsom printerservrar, webbkameror och kanske till och med datorer?

Någon med en livlig syn på teknik (och hushållsinköp) frågade om man var tvungen att köpa metanolen lika ofta som man köper mjölk i närbutiken fick raskt svaret att en apparat troligen skulle kunna drivas flera månader med en och samma "dunk" metanol.


* Eriks blogg Framtidstanken blev glädjande nog omnämnd i denna veckas Bloggkrönika. Skoj för honom! (OBS Ingen ironi.)


* Enligt förberedelserna skulle vi diskutera om dessa bloggträffar format fungerar, dvs fyller någon funktion och är tillräckligt formella/informella . De gör de och det är de. Så var det bestämt.


* Efter en rundfrågning om församligen kände till den svenska extrem-metalgruppen "Messugah!" pratades det allmänt om musik. Mats Andersson musikgrupp Cosmic Relief pratades det om, som enligt utsago fått fina melodier.


* Google Reader hade testats av en Blogline-användare som inte var imponerad men som ansåg att det kunde bli intressant efter några versioners förbättringar.


* Det observerades att dessa bloggträffar ofta är lokaliserade väldigt nära Triangeln i Malmö. Några spekulationer till detta lades fram; samtliga bekräftades.


* 19 november är det Bloggforum version 3.0. Än så länge finns det inget program framlagt. Flera av oss väntar med spänning på vad som komma skall. Det synkades preliminärt med dagar, övernattning och transportsätt för de personer som beslutat sig att bese eventet. (Av detta kan man dra slutsatsen att åtminstone två deltagare har för avsikt att åka. Eller så satt en person och synkade med sig själv, vilket i så fall var en underlig syn.)


* Jonas på Fikakultur berättade om sina studier i fikakultur. Det gjordes naturligtvis en kort jämförelse mellan fikadiskussioner och de diskussioner som fördes på bloggmiddagarna. Båda kännetecknades av en stor mix mellan olika ämnen och att det gjordes ständiga och plötsliga hopp mellan ämnen. (begrepp som "höga" och "låga" nämndes inte men fanns där underförstått).

En lite mer intressant jämförelse skulle nog vara att jämföra fikadiskussioner och de diskussioner som förs på bloggarna. Det är något som Jonas gärna får skriva om.


* hakank redogjorde för sina tankar om varför det finns så många olika definitioner på vad en blogg är i Bloggen som förlängning av favoritmedia: Varför betraktar vi bloggar på olika sätt? (som publicerades för sent att ha som obligatorisk läsning till träffen). De flesta som åhörde detta verka tycka att det låg något i detta.

Han fick också snälla kommentarer om sin analys av begreppet "anmälan" i kommentaren till denna träffs Påminnelse ....


* Som några gånger tidigare kom vi in på ironi och hur man hanterar sådant i virtuella kommunikationer, bloggar, mail, forum etc.

En deltagare (som påstår sig tillhöra den proto-ironiska generationen) beskrev sin ironi-strategi på ungefär följande sätt: Rätt ofta bemöter jag ironi (om jag förstår att det är ironi) med att låtsas inte förstå att det är ironi. Ett problem är här att den andra personen kan missförstå ironin eller ha samma strategi som jag vilket kan eskalera i det härliga. Beroende på hur viktigt det är kan jag avbryta denna eskalering genom att emotikonera lite grand eller faktiskt förklara att det var skämt eller ironi (och förlorar möjligen ansiktet). På en direkt fråga om jag skämtar svarar jag alltid sanningen.

Vi var överens om att ironi kan vara svårt och därför en konst att behärska, så väl första ironi som deriverade ironistrategier.


* En liten debatt bröt ut kring debatter på bloggar och på andra ställen. En risk med diskussioner är ju att de spårar ur och personer förändrar sina åsikter till positioner som de egentligen inte står för.

Här kom vi till slut fram till den filosofiska frågan om en konflikt fortfarande finns även om ingen debatterar den längre. Självklart finns det konflikter även om den är nedtystad. (Eftersom detta är så självklart antar jag att vi pratade förbi varandra eller egentligen pratade om något annat. Någon får gärna upplysa detaljerna.)


* Henrik blev sugen på att göra en grafologisk analys av bloggservietten. (Eller var det någon annan handstil han ville analysera? Någon kvinnlig musikartist?)


* Baserat på en idé av Erik myntades begreppet Powerpoint-bloggning (alt. OH-bloggning), vilket innebär att man istället för att skriva långa texter skriver sina tankar i punktform.

Man diskuterade även fenomenet Powerpoint och ansåg att "powerpointa" snart har fått sitt fäste i det svenska språket för att beteckna en presentation gjord med vilket presentationsverktyg som helst. Såväl Microsoft-bashning samt -försvar hanns faktiskt också med.


* Självgoogling pratades det också om. Något tyckte att det var lite orättvis att man inte säger att man "yahooar" fram en uppgift..


* hakank berättade om sina studier i det - för honom - fascinerande programspråket J (ett vektorspråk som är en kusin till APL, skapad av en av APL:s uppfinnare, Kenneth Iverson). Det hade hoppats på att en bloggning skulle göras om detta språk innan denna bloggträff. (Och det avslöjades att inlärandet av detta språk var en av orsakerna till de gångna veckornas bloggtystnad.)

Det framkom i samtband med detta ett önskemål om en redogörelse om vilka andra programspråk som bara har en bokstav. Fritt från huvudet kände denne nedtecknare till följande enbokstavsspråk: A, B, C, D, J, K, R, S, Z., samt anser att det är ett elände med sådana namn eftersom de är synnerligen googleovänliga.


* En förflugen kommentar om Eriks begränsat-skrivande-blogg 50 ord och en bild gav upphov till diskussioner om liknande skrivande, t.ex. personer kring gruppen OuliPo, specifikt nämndes George Perec och dennes e-lösa bok, på svenska kallad "Försvinna"..

(För mer om denna typ av skriverier rekommenderas t.ex. MadInkBeard.)


* hakank fick sitt exemplar av pappersversionen av Magenta från David. Mycket trevligt.


* Träffens längsta samlade (fokuserade) diskussion var kring wikipedia och susning.nu .

Bl.a. undrades det om det kommer att komma en kommersiell konkurrent till dessa öppna kunskapsbanker och vad det skulle innebära. Det framgick inte riktigt vad detta skulle innebära, men Nationalencyklopedin och liknande onlineuppslagsböcker ansågs vara en sådan konkurrent (NE är inte öppen eller möjlig att ändra för gemene man).

Finns det någon idé att starta en egen "allomfattande wiki" när wikipedia (och i Sverige även susning.nu) finns? Varför skulle man inte lägga in sina inlägg på dessa existerade wikis? Är dessa wikis "svarta hål" som kommer att äta upp all annan öppen informationssamlingar? Två kommentarer gjordes på detta: 1) Ett skäl till att vilja starta en egen wiki är att man vill äga informationen, t.ex. lägga in egna annonnser, få egna googlepoäng etc, och helt enkelt vilja marknadsföra sin wiki som en wiki. 2) Ett annat skäl är att är en existerande auktoritet (eller intressent) inom ett område och inte vill blanda detta med de associationer som finns för existerande wikis.

Det upplevdes också som oroande då mer eller mindre akademiska skrifter hänvisar endast till en öppen wiki som auktoritet inom ett område utan att göra någon källkritisk analys. Ett problem är att wikis kan ändras på ett sätt som en (fysisk och redan tryckt) bok inte kan förändras. Men detta är också styrkan hos en wiki.

Naturligtvis lades även en konspirationsteoretisk fundering fram: Tänk om dessa wikis egentligen är en konspiration? Man har lyckats få väldigt många att länka till dem eftersom de ofta har bra och hittills korrekt information. Men så en dag, t.ex. 17 oktober 2006 (datum taget ur luften så läs inte in något där) ändras samtliga sidor till att bli politisk propaganda eller reklam för någon religiös sekt.

Summering av några liknande diskussioner: Förtroende är en färskvara.


* Det är inte längre samma blogg som ligger först vid en sökning på ordet "blogg" hos google respektive Yahoo!. Förändringen på google var förväntad. (P.g.a. cookies, andra inställningar och google-/yahoo!-dans kan resultatet ha förändrats sedan detta skrev, vilket gör att denna kommentar verkar konstig. Ledsen i så fall.)

Posted by hakank at 08:50 EM Posted to Bloggmiddagar | Comments (18)

Äntligen! Thomas Schelling får Ekonomipriset

Sedan några år har jag förkovrat mig lite inom spelteori, experimentell ekonomi, agentbaserad modellering och liknande ämnen. En person som i stort sett alltid nämns som banbrytare inom dessa områden är Thomas Schelling.

Han fick idag Ekonomipriset till Alfred Nobels minne tillsammans med Robert Aumann. Den korta motiveringen för priset lyder: "for having enhanced our understanding of conflict and cooperation through game-theory analysis".

Pressmeddelande finns här, mer information här (PDF, engelska). Det finns också en 30-sidors "avancerad" beskrivning: Robert Aumann’s and Thomas Schelling’s Contributions to Game Theory: Analyses of Conflict and Cooperation (likaså PDF).

Detta är rikigt skoj eftersom Schelling har blivit en av mina stora favoriter, och jag har även skrivit lite om honom (se nedan). Aumann har jag inte primärläst men han har naturligtvis refererats till i sekundärlitteraturen.


Se även
Thomas Schelling: Strategy of Conflict (ISBN 0674840313, Bokus)

Intervju med Thomas Schelling
Recension: Thomas Schelling "The Strategy of Conflict"
Matematiska och statistiska "självklarheter"

En av de saker som Schelling är känd för är sin modell av segregering inom bostadsområden. Det finns en trevlig NetLogo-simulering av denna modell här (klicka på "Run Segregation in your browser"). Kräver Java.

Dennis Josefsson på Sänd mina rötter regn har några fler referenser. (Det var via Dennis bloggning som jag fick reda på denna glädjande nyhet.)


Det har skrivits mycket om Schelling idag (mina Schelling-sökningar på Bloglines är överfulla). Kanske kommer denna anteckning att uppdateras med referenser till godbitarna.

Posted by hakank at 05:59 EM Posted to Spelteori och ekonomi

oktober 09, 2005

Metaforer för att beskriva marknaden påverkar marknaden?

Det kanske inte är någon överraskning att vi påverkas av metaforer som används för att beskriva olika fenomen, speciellt inte för dem som läst t.ex. Geoge Lakoff et.al. om hur genomträngande ("pervasiva") metaforerna är i språket. Se t.ex. Kort om George Lakoff & Mark Turner: "Metaphors we live by" och lite annat relaterat till Lakoff för mer information.

Michael W. Morris från Columbia University Business School har genom att studera journalisters metaforiska beskrivningar av börsen samt experiment bland studenter, funnit troligt att mer figurativa metaforer påverkar åtminsone icke-professionella placerare.

Från artikeln Metaphors affect investors, researcher says:

The way we talk about the stock market has a lot to do with the way people respond to market changes – especially if we are listening to a reporter.
...
My research has to do with business journalism," said Morris, an advocate of the growing field of behavioral economics. He believes television's expanding role in business and market reporting in the '90s contributed to the Wall Street mania.

"Rationally, we know that when the market has gone up sharply it is better to sell than to buy, but emotionally we feel we want to jump on the bandwagon," Morris said.
...
In a sense, his research reaffirms one of the fundamentals of modern philosophy, that the reality we perceive is part us and part outside world. According to Morris, our minds are not wired to understand random systems, so we impose patterns where they may not exist.

"We anthropomorphize things, and this has consequences in the stock market because metaphors carry implications, in the sense that the event being described is seen as purposeful and goal-oriented. We take that to mean it is likely to continue," he said.

Artikeln avslutas med följande visdomsord:

The plain fact about the stock market, said Morris, is that on a short-term basis, "today's direction in the market tells you absolutely nothing about tomorrow's movement."

Se även rapporten av Michael W. Morris, Oliver J. Sheldon, Daniel R. Ames, Maia J. Young: Metaphor in Stock Market Commentary: Consequences and Preconditions of Agentic Descriptions of Price Trends (PDF, och är vid bloggningen oläst.)

Abstract:


We investigated the consequences and preconditions of two types of metaphors in stock market commentary. Agent metaphors describe price trends as actions of an animate, self- propelled actor, whereas object metaphors describe them as movements of an inanimate object caused by external physical forces. Study 1 examined the consequences of commentary for lay investors’ judgments. Agent metaphors, compared with object metaphors and non-metaphoric descriptions, caused investors to expect price trend continuance. The remaining studies examined preconditions, the features of a trend that cause commentators to use agent versus object metaphors. We hypothesized that the rate of agentic metaphors would depend on the trend direction (upday vs downday) and steadiness (steady vs unsteady). Two archival studies tracked the metaphoric content in end-of-day CNBC commentary as function of daily price trajectories. As predicted, agent metaphors were more likely for uptrends than downtrends and especially so when the trends were relatively steady. This held for both bull (Study 2) and bear market periods (Study 3). Study 4 replicated these findings in a laboratory study where participants took the role of a stock market commentator. We discuss implications of these findings for the literatures on metaphoric cognition and financial judgment.

Posted by hakank at 12:06 EM Posted to Spelteori och ekonomi | Språk

Bloggen som förlängning av favoritmedia: Varför betraktar vi bloggar på olika sätt?

[Nedanstående var egentligen meningen att publiceras i betydligt mer god tid till eftermiddagens bloggareträff för eventuell diskussion.]


Inledning
Detta började som en fundering över varför vissa bloggskribenter/-läsare ser det som konstigt att man använder smileys (emotikoner, uttryckssymboler) i en blogg. Troligen var det den lilla diskussionen i Språkmakargatans bloggning Gyllene regler för bloggare som triggade detta.

(Min personliga åsikt om emotikoner på en blogg är att de på ett utmärkt sätt visar att det är ironi, skämt etc i en text, men att författaren bör vara medveten om att en text som blandar allvar och ironi kan uppfattas som oseriös eller missförstås riktigt ordentligt. Denna risk för missförstånd gäller dock oavsett om man använder emotikoner i texten eller inte. Smileys i kommentarer ser jag nästan som oumbärligt.)


Som bloggare sedan lite mer än två år och hittills något "bloggkonservativ" (*) har jag funderat en del på varför det finns så många olika åsikter om "bloggens väsen". Det finns någon form av gemensam kärna i begreppet men sedan förskjuts åsikterna på olika sätt. T.ex. är de allra flesta överens om att en blogg är webbaserad, normalt grupperad i datumordning, eventuellt tillåter kommentarer etc. Men sedan så är det stopp med enigheten.

Varför är det så?


Bloggen som en förlängdning av favoritmedia
En möjlig orsak till denna spridning av åsikter om vad en blogg är - och vad den bör vara, hur man bör bete sig på en blogg och vad den ska innehålla - kan vara att man ser bloggen som en förlängning av den mediatyp som man tidigare varit mest aktiv inom, antingen som skribent eller som läsare.

Min egen mediebakgrund är egen webbsida sedan 1995 och med mail samt oftast ämnesbaserade mailinglistor (och även några dikter publicerade i en morgontidning :-) som tidigare förhärskande media, men inte speciellt mycket användande av chatt, onlineforum eller wikis. Sålunda är det inte så konstigt att jag ser bloggen som en förlängning av dessa medier: personlig hemsida och mail/mailinglistor och med dessa mediers uttalade och outtalade estetik och stilistik. För att koppla till emotikondiskussionen ovan, kan denna mediebakgrund vara orsaken till att jag tycker att det är helt OK med sådana symboler i en blogg.

En person med en annan mediabakgrund ser - om mina tankar är korrekta - bloggen på ett annat sätt än vad personer med min bakgrund gör. T.ex. en professionell journalist kanske ser bloggen som en förlängning av traditionella tidningsartiklar och tar med sig sina åsikter vad som är bra, relevant och "riktigt" beteende till bloggen. En författare (kanske till och med känd) med flera böcker bakom sig ser bloggen på ett annat sätt. En person som tidigare funnit att chatten var det (dittills) bästa uttrycksmediet ser troligen bloggen på ett ytterligare annat sätt. Och på samma sätt de som tidigare skrivit traditionell dagbok för byrålådan.

Kontentan av detta är alltså att den mediemix man tidigare funnit vara tilltalande överförs det på det märkliga djur vi kallar för blogg.

Ovanstående antyder att man bara har en mediabakgrund, men så är ju sällan fallet. Det antyder möjligen också att det finns någon form av rationellt val vad det gäller vad av mediatyp, t.ex. att man testat alla olika typer och till slut valt dem man anser passar bäst för ens personlighet etc. Tyvärr begränsas valet av media av resurser och annat t.ex. alla har inte realistisk möjlighet att få sina tankar publicerade i böcker eller tidskrifter.


Någon form av slutsats
Sett på detta sätt är det inte så konstigt att det finns så många olika sätt att betrakta bloggen. Till viss del beror det på att en blogg faktiskt är ett sammelsurium av olika saker: webbaserad publikation (cf tidningsartiklar), socialt befrämjande (kommentarsmöjligheter, cf forum, chat), möjlighet till prenumerationer (publikationsflöden såsom RSS/Atom) och andra aktualitetsfrämjande åtgärder (pingtjänster och andra samlingstjänster).

Det finns inte en definition vad en blogg är, varken tekniskt, socialt eller innehållet i den. Bloggens mångfacetterade väsen gör att man helt enkelt gör den till vad man vill. Det är en styrka värd att bevara.


* Med "bloggkonservativ" avses här en åsikt att en blogg är en normalt personlig ägd och är mer eller mindre personligt skriven "logg" över skribentens åsikter, tankar, länkar, sysslor. Detta inkluderar dagböcker skrivna med de traditionella blogghjälpmedeln, akademiska redogörelser över sin forskning men normalt inte de krönikor som sedan cirka ett halvår hos vissa webbaserade tidskrifter kallas för "blogg".

Posted by hakank at 11:46 FM Posted to Blogging | Comments (3)

oktober 05, 2005

Robert Mertons artikel om Matteus-principen

Matteus-principen (eller effekten) är "åt den som har ska vara givet", dvs att den som redan har mycket av något kommer att få mer, och som en konsekvens av detta kommer de som har lite får mindre (av den totala kakan). Namnet kommer från Matteusevangeliet och förklars bibliskt här (länk till Svenska Kyrkan).

Principen sammanfattar resultatet av många sociala fenomen, speciellt de som bygger på sociala nätverk: De som redan har kontakter, pengar eller många länkar till sin blogg tenderar att få mer och mer, i en allt växande orättvisa. Orättvist eller inte så fungerar vi tydligen så.

I flera av de skrivningar som hamnat i Social Network Analysis/Complex Networks beskrivs sociala nätverk och framförallt komplexa nätverk där man studerar denna typ av fenomen hos grupper. Endast undantagsvis har Matteus-principen nämnts vid namn Ett undantag är Brian Arthur: Lock-in och El Farol.

Däremot har jag inte läst Robert Mertons ursprungliga artikel The Matthew Effect in Science (PDF) där begreppet myntades. (Artikeln är dock fortfarande oläst.)


Det var just hittandet av denna skrift (via Jason Kottke) som föranledde denna bloggning just nu. Varför man nu måste redogöra för sina skäl att skriva något på sin egen blogg...

Posted by hakank at 07:36 EM Posted to Social Network Analysis/Complex Networks

Påminnelse: Skånsk bloggmiddag söndagen 9 oktober, 14.00

Påminnelse: Skånsk bloggmiddag söndagen 9 oktober, 14.00 restaurang Aten, Malmö (Notera att klockslaget är ändrat jämfört med det ursprungliga. 14.00 är alltså det som gäller.)

Se mer info i den refererade blogganteckningen: t.ex.
* vem som kommer (läs även kommentarerna)
* vad som eventuellt ska hända (läs även kommentarerna)
* etc.


Hittills har cirka 8 personer anmält sitt positiva intresse. Om du själv är intresserad att komma: kommentera i bloggen eller maila mig (hakank@bonetmail.com).

Posted by hakank at 06:58 FM Posted to Bloggmiddagar | Comments (10)