« juni 2005 | Main | augusti 2005 »

juli 31, 2005

Augusti-pyssel

Så här på mina andra semesterdag (eller dagen före första semesterdagen beroende på hur man räknar) bör det passa med lite semester-pyssel.


(2005-08-05: Uppdaterade giltighetstiden för öl/glassbjudandet i utbyte mot gåtans lösning från ett dygn till en månad. För det första var det ett för ogeneröst tilltaget erbjudande, för det andra verkar det vara svårare än jag trodde, och för det tredje så kanske inte så många ännu har försökt lösa det av olika skäl. För övrigt kan jag tänka mig att fråga 2 kommer att väcka vissa protester, eller möjligen suckar. Se det som ytterligare en ledtråd.)


Som vanligt när det gäller denna typ av pysslar kan det finnas flera lösningar. Här nedan har jag tänkt på en speciell lösning (normalt en "enkel" och "naturlig" lösning även om enkelheten kanske först kommer då lösningen har kommits på eller presenterats. Cf Asplund.), och det är den som räknas som korrekt. Andra lösningar som är lika enkla/naturliga (eller ännu mer dito, eller för den delen mer sökta men kreativa) premieras med ett eller flera "wow! coolt!".

Det utdelas inga fina priser, men om någon löser samtliga problem inom ett dygn en månad (dvs fram till 1 augusti 1 september 2005, klockan 12.00, normalsvensk tid) samt meddelar mig de korrekta lösningarna innan någon annan hunnit före, kommer jag att bjuda på en öl/glass nästa gång vi träffas (t.ex. i anslutning till Bloggforum 3, fast då är glass troligen inte så populärt). ("Korrekta" i betydelsen ovan alltså, alternativt synnerligen kreativa varianter med en lika synnerlig subjektiv - av mig - bedömning av vad som är kreativt.)

Jag förbehåller mig dock rätten att bjuda en person på öl och/eller glass enligt eget gottfinnande även om denne inte uppfyllt de ovan nämnda villkoren eller ens försökt att lösa pysslen, eller ens är medveten om dess existens.

Notera också att jag inte här värdesätter pyssellösningsära till en simpel öl eller glass, utan det ska endast ses som symboliskt erkännande av en fin bedrift.

Eventuellt kommer det efterhand (men tidsligt ospecificerat) att ges lite ledtrådar.


Lycka till!

Pysslarna

1) Vad står här egentligen och varför (dvs enligt vilken metod): 1045668080


2) Vad står här egentligen och varför: 15604225


3) Vad ska stå i stället för "?" i nedanstående?

a) ...., 1596, ?
b) ...., 78, ?
c) ...., 129, ?

Not1: Det kan vara olika svar i respektive fråga, men det kan också vara samma svar.

Not2: Antalet "."-er bör inte ge någon ledtråd till lösningen.


4) Vad är det gemensamma för nedanstående ord?

* besökes
* eksem
* gömmes
* webb

Lösningen ska ge en ledtråd till en av de ovanstående spörsmålen i 1) till 3). Mer specifik: ger det ingen ledtråd är det troligen inte den korrekta lösningen.

Not: Det finns andra svenska ord som är lika gemensamm som dessa.

Posted by hakank at 10:51 FM Posted to Matematik | Comments (2)

juli 23, 2005

Annals of Improbable Research: Namntal (Name Number) för en profession

Även om jag just nu inte kan ge några bra exempel så är det inte helt sällan jag ser t.ex. i TV-intervjuer, eftertexter till filmer eller ute i allmänna livet, efternamn som får mig att fundera kring kopplingen mellan efternamn och yrke/profession/intressen. T.ex. en elektriker som heter Ström får väl en att börja undra, liksom en murare som heter Tegel.


I den excellenta tidskriften för otroliga forskningsresultat Annals of Improbable Research (AIR, Improbable Research är kanske mest kända för sitt Ig Nobel Prize) finns det att beläsa om s.k. Name Numbers (här nedan namnat "namntal") för en forskningsgren. Ett sådant namntal anger andelen personer inom en forskningsgren som har ett efternamn kopplat till denna forskningsgren.

Ursprungsartikeln för denna forskning skrevs av Kevin Krajik och var kring geologi i The "Name Number" for Geology, and for Other Professions, Annals of Improbable Research, vol. 11, no. 2, March/April 2005 (tyvärr ej funnen å lina och därför inte läst, men borde finnas här).

Den visade att namntalet för geologi är 1.35% (dvs att 1.35% av de som forskar inom geologi har namn som är kopplat till geologin). Emedan jag inte läst originalstudien får hänvisas till sekundär källa kring dess urval (från Astronomistudien, se referens nedan, och det är min alldeles egenhändigt befetade befetning):

Krajick calculated the Name Number for geology by dividing the number of geology-related surnames for those who presented papers at the 2003 meeting of the Geological Society of America by the total number of authorial surnames for that meeting. The geology Name Number presented in Krajick's study was 117 / 8639, or 0.0135432.

Namntalet för astronomi är 0.0027143 (0.27%), dvs betydligt lägre. Detta enligt Eric Schulman och Caroline V. Cox: The Name Number for Astronomy. Namntalsnamn här är Sun, Moon, Starr etc.

Det har även gjort en liknande studie kring statvetenskap, Richard Neimi (misspelled) The Name Number(s) for Political Science (PDF) som

... examined the 4,529 names (including those occurring more than once) appearing in the on-line index to the program for the 2005 national conference of the Midwest Political Science Association.

Författaren beskriver sedan flera namntalsvärden. Det första resultatet är 1.26% (vilket alltså är lägre än geologernas). Exempel på sådana namn: King, Prince, Good.

Sedan gör dock författaren en, enligt min mening, något farlig abrovink och antar att efternamn på amerikanska presidenter och andra statsmän är giltiga namntalskopplingar och kommer således upp i hela 2.08%. (Detta är - som metod betraktad - en farlig metod eftersom det räcker med att en eller ett fåtal presidenter har väldigt vanliga namn för att namntalet ska öka drastiskt och orättvist. Såvida man inte tillåter detta inom andra professioner också, t.ex. att fysiker som heter Newton, Pascal etc är namntalsnamn. Hmmm, dessa båda är faktiskt fysiska konstanter och borde vara namntalsnamn bara av det skälet. OK, vad med de som studerar filosofi och har samma namn som kända filosofer t.ex. Wittgenstein, Sarte och Marx? Nej, jag tycker inte att det borde vara tillåtet med endast efternamnkopplingar. Eller i alla fall att de i så fall indexeras på ett speciellt sätt såsom att räknas med en faktor f, t.ex. 1/3, eller sätts i en speciell kolumn till höger om de "riktiga" kopplingarna.)

Däremot gör författaren sedan några intressanta uppföljningsstudiefrågor vilket gör att man gärna och snart förlåter dennes abrovinklande:


Further study could look into the sub-specialties of the above-mentioned authors. Do Professors Washington, Adams, and so on study the presidency? Or at least American politics? Are Gandhi and Mao Indian and Chinese specialists, respectively? Do Wiseman, Goodman, Fair and Bliss study political philosophy? Do Power, Powers, and Guerra write about International Relations? From there, one could move on to consider whether persons take on any of the characteristics of the leaders (or kinds of leaders) whose names they bear. Are Law and Lawless opposites? Is Fair fair? And what should we expect from the Nixons? And, of course, one could see whether names and particular kinds of colleges and universities are linked. Are the Popes at Catholic institutions? Does Canon’s school have an ROTC program? These and many other fascinating questions await more detailed analyses.


Vänligen bemärk att AIR har en blogg: Improbable Research What's New -- News about research that first makes people LAUGH, and then makes them THINK. This is the official blog of the Ig Nobel Prizes and of the Annals of Improbable Research (AIR).

(Parentes 1: Det mesta ovan via just denna blogg, mer specifikt blogganteckningen Name number for political scientists.)


Slutfråga
För att avsluta med en slutfråga: När kommer den första svenska tillämpningen av denna nya forskningsgren? Och man skulle också kunna undra vilken typ av efternamn som ger namntalspoäng inom området.


En ännu sistare sak: Mitt efternamn, Kjellerstrand, har inga tydliga beståndsdelar som ger namntalspoäng i någon forskningsområde alls, vilket kanske skulle förklara en del eller annat. Några möjliga men åletade kopplingar: "Kjell" skulle kunna vara "källa" och kanske kunna kopplas till filosofi (sökande efter källan till vis(s)het) eller till vatten (jag dricker rätt mycket te), och "strand" kopplas till sand som vidare kopplas till att smula sönder saker (t.ex. namn) till dess minsta beståndsdelar, såsom just denna analys. Eller helt enkelt att jag är en lat person som tycker om att sitta vid en strand (läs: på balkongen eller i en park) och läsa en bok.


(Parentes 2: Den mer eller mindre vanligtvis observante läsaren kanske observerar kategoriseringen av denna anteckning till Sammanträffanden. Och det är ingen slump.)

Posted by hakank at 08:58 FM Posted to Sammanträffanden | Statistik/data-analys

juli 22, 2005

Math Matters videoföreläsningar

Som tidigare skrivits tycker jag om videoföreläsningar i matematisk kopplade ämnen (och naturligtvis även andra ämnen i intressesfären). Via MathForge hittades idag Math Matters IMA Public Lecture Series.

Där finns t.ex.
* James D Murray: The Marriage Equation - A Practical Theory for Predicting Divorce and a Scientifically-Based Marital Therapy, den teori om olika typer av giftermål som Murray beskriver i boken Mathematics Of Marriage - Dynamic Nonlinear Models (Bokus, ISBN: 0262572303) skriven tillsammans med John M Gottman (Gottman står som huvudförfattare). Murray har också ett kapitel om detta i sin Mathematical Biology - Spatial Models and Biomedical Applications (Bokus, ISBN: 0387952284). Malcolm Gladwell skrev också en del om teorin i sin Blink (Bokus, ISBN: 0316001058. Cf t.ex. min recension av denna bok.)

* Steven Strogatz: Sync: The Emerging Science of Spontaneous Order. Strogatz har skrivit en intressant populärvetenskaplig bok om just detta Sync (Bokus, ISBN: 0786887214) - som jag märkligt nog inte recenserat men rekommenderar storligen - men framförallt skrivit den fantastiska läroboken om dynamiska system Nonlinear Dynamics and Chaos - With Applications to Physics, Biology, Chemistry and Engineering (Bokus, ISBN: 0738204536). Se även kategorierna Komplexitets/emergens och Social network analysis/complex networks där Strogatz nämns från tid till annan. I föreläsningen får man bl.a. se den eldflugors synkronisering, ett fenomen som väl kan ses som paradigmfallet av synkronisering och var det som fick Strogatz (tillsamman med Duncan Watts) att studera komplexa nätverk.

* Benoit Mandelbrot: Fractals/Multifractals in Finance, the Internet & Other "Wild" Aspects of Man's Works

* Richard A. Tapia: Math at Top Speed: Breaking Myths in the Drag Racing Folklore

* Bruce Schneier: Natural Laws of Digital Content: the Folly of Copy Protection on the Internet


Se även Recordings of IMA Talks som innehåller ett flertal föreläsningar i diverse ämnen, vad jag kan se inte alls lika populariserande hållna.

I samma anda kan här rekommenderas MIT:s OpenCourseWare som har vissa videoföreläsningar, bl.a. den som just nu tar upp en hel del av min tid: Differential Equations med föreläsaren Arthus Mattuck.

Posted by hakank at 07:33 FM Posted to Agentbaserad modellering | Komplexitet/emergens | Matematik | Social Network Analysis/Complex Networks

juli 12, 2005

New Scientist: Email forwarding amounts to ritual gift exchange

New Scientist: Email forwarding amounts to ritual gift exchange (min fetning):

Forwarding a quirky email or an amusing link or video attachment to colleagues may seem innocent enough, but it is the modern equivalent of ritual gift exchange and carries with it similar social implications, say US researchers. ... Benjamin Gross at the University of Illinois, US, and colleagues studied email forwarding behaviour by conducting informal interviews among email users. He says forwarding emails plays a vital role in constructing and maintaining modern social ties, despite the phenomenon receiving scant attention from social scientists.

Forwarding a genuinely amusing or interesting link to a friend, for example, shows that you are thinking of them and are aware of the sort of content they like, Gross says. But passing an irrelevant or out-of-date link on to contacts can be annoying, thus lowering the sender's social status in the recipient’s eyes.


På samma sätt fungerar det troligen med de länkar man skriver på sin blogg, i alla fall för länkbloggningar. Om det är en lite äldre länk verkar rätt många bloggare brasklappa med "ja, jag vet att jag troligen är sist med detta. Men ...". Just för att inte få sin sociala status sänkt.


Se även
Benjamin Gross och hans (tillsammans med Marc Smith och Jeff Ubois) artikel Forward Thinking" (PDF). Jeff Ubois har skrivit en artikel kring detta i Messaging News (PDF, sidan 24). Uppdatering: Artikeln "Forward Thinking" finns nu online.

(Marc Smith nämndes för övrigt här för ett tag sedan, i Microsofts egen sociolog.)


Det mail-analyssystem som beskrivs i NS-artikeln är Forward Track och det har jag inte hört talas om tidigare (och det finns ingen svensk förekomst på google heller). Så här beskrivs det:

ForwardTrack is a new system created by Eyebeam R&D (redeveloped with the assist from Stamen Design) designed to promote on-line activism. The system tracks and maps the diffusion of email forwards, political calls-to-action, and online petitions. It can trace email forwards, map the impact of blogs, and facilitate web-based sign-ups and social networking. Our goal is to help people understand decentralized networks and see the power of "6 degrees of separation." ForwardTrack technology helps prove that one person can make a difference.

Det är fritt att ladda ner och kräver PHP och MySQL.

Posted by hakank at 10:20 EM Posted to Social Network Analysis/Complex Networks | Comments (1)

Skoj förströelse: Planarity

Förströelsen Planarity (kräver Flash) går ut på att man ska se till så att inga linjer korsar varandra.

"Planarity" (planaritet) är en egenskap hos en graf som innebär att man kan rita den (på ett plan) så att inga linjer korsas. Se mer i Wikipedias planar (en.wikipedia) samt MathWorlds PlanarGraph.

Här finns lite diskussioner om bästa metoden. Möjligen kan man även få lite tips från forskningen kring Graph Drawing (stor fet PDF-fil från graphdrawing.org).


Uppdatering
Det finns en liten diskussion på Crooked Timber: Untangle the dots.

Uppdatering 2
Det har kommit upp en FAQ (på samma sida som spelet).

Nu börjar det skrivas lite längre artiklar (OK då, kanske inte så långa) om John Tantalo, skaparen av programmet:
Case Student Invents Hit Online Game- Programmer Gets Idea From Girlfriend.
Från universitet där Tantalo går: Case student develops booming on-line game

Posted by hakank at 09:10 EM Posted to Matematik | Comments (3)

juli 11, 2005

Sammanfattning skånsk bloggaremiddag söndagen 10 juli 2005

Sammanfattning av Skånsk bloggaremiddag söndagen 10 juli 2005, kl. 13.00 på Två Krögare, Malmö.


Deltagare
(sorterad på förnamnet i omvänd alfabetisk ordning)

åsa (har skrivit här om gårdagens aktiviteter)
torgny bjers
skeptikern
linnea (sammanfattat här, se även nedan)
hakank (vid detta tangentbord)
erik starck
daniel
brother

(åsk hade glömt att titta efter vilken dag det var.)


Nästa gång: Torgny funderar och meddelar nästa gång (ett bra förslag var söndagen 7 augusti, eventuellt en tidigare brunch).


Sammanfattningen
Som skrivits i en kommentar i Åsas sammanfattning var det alldeles för varmt igår för att skriva någon sammanfattande och sammanhängande sammanfattning. Som kompensation skrivs här något mer utförligt kring vissa spörsmål. Om det är bra eller dåligt lämnas fullständigt åt läsaren samtycke.


- Vi upptäckte att vi skulle behövt Mats Anderssons Swedish Blog Hot-Line Knowledgemen Service (MASBH-LKS) som pratades om förra gången. Det fanns flera tillfällen då vi undrade över vem som hade den bloggen, vad den där bloggen hette osv. Tyvärr skulle en webbbaserad sådan inte vara till hjälp igår eftersom Mats blogg inte fanns tillgänglig.


- Linnea berättade var hon nu arbetar. hakank berättade senare under eftermiddagen var han arbetar eftersom någon antydde ett användande av hakanks företags konkurrenter.


- Svenska Riks TV:s TV-licenser och framförallt betalningsmodellen för detta diskuterades (till viss del animerat). Det diskuterades om reklam var ett allmänt otyg med programavbruten reklam eller det fanns någon tittarpoäng (mer än att vara en toalettpaus).

Ett tankeexperiment gjordes som inte blev riktigt färdigdiskuterat: Om du och dina kompisar skulle gemensamt bestämma vilka TV-program ni skulle se på - på en enda TV, inga videos eller andra inspelningsmöjligheter fanns - hur skulle ni då komma överens om vad ni skulle se?

[Troligen missade jag några av de mer finstilta poängerna med detta tankeexperiment.]


- Visst är bloggar som dagböcker på nätet. Men de är ofta mer än så.


- Växer användandet av Firefox exponentiellt eller logistisk (dvs den planar ut så småningom till en mindre andel av användare, säg 10-15%)?


- hakanks grävlingsserier nämndes av någon som tyckte sådant var skoj. hakank berättade att han nu åter kollar in differentialekvationer, denna gång även kopplat till serieutvecklingar och heltalssekvenser.


- Fråga som aldrig besvarades: Är Umbero Ecos senare romaner, dvs senare än "Rosens namn" respektive "Foucaults pendel", lika bra som dessa båda.

Diskussioner om man bör se en film först och sedan boken eller tvärtom. Några filmer/böcker som nämndes här: Gudfadern, Sagan om ringen, Rosens namn (det var så det började). Inte helt förvånande var man rörande (men inte gråtmilt) överens om att det var bättre att läsa boken först och sedan se filmen. Men man bör akta sig för att läsa om boken eftersom filmens gestaltning tar över den egna fria fantasin.

[När ska man då se en film som är baserad på en bok? När man endera vet att man inte kommer att läsa om boken eller då man är trygg i sin egen skapade värld av boken.]


- Aftonbladets sommarbloggsatsning är bra eftersom det faktiskt gav tips om bloggar man inte hört talas om (förutom Populärkulturjunkien och Linneas blogg). Huruvida man sedan fortsätter att läsa dem är en annan sak.


- Numera är det så många bloggar att man inte ens bryr sig att man missat någon blogg eller en viss blogganteckning. Det är både bra och dåligt.

Här kom vi rätt gemensamt fram till att vi följer färre bloggar aktivt än tidigare. Möjligen kan sommaren spela in, möjligen är det fråga om en mättnad i och med att det är så många potentiella att bevaka.

(Åsa kommenterade detta i sin krönika.)


- Det citerades en morbid konspirationsteori om de fasansfulla terroristdåden i London. Tack och lov har jag och förhoppningsvis de andra fullständigt glömt bort detaljerna.


- Linneas sensationella avslöjande att det förekommer manligt skvaller på bloggarträffar torde här kommenteras.

Först: Ja, det förekom något som kunde uppfattas som skvaller.

Innan vi går in på detaljerna kring detta bör det göras en analys av vad skvaller är och om sådant verkligen var för handen. NE säger följande om företeelsen:

skvaller: löst prat som sprids från person till person särsk. om icke närvarande person(er)s privata angelägenheter

Låt oss nu dela upp detta i förklaringens olika beståndsdelar:

Informationsutbytet bör alltså ses som mindre löst än vanligt löst prat, men inte så hårt som fysiker diskutera astroiders elliptiska banor.

Den skvallerliknande diskussionen var alltså för att undersöka om det fanns fler blogg-par än Linnea + Daniel, dvs där samtliga partner i ett parförhållande bloggar. Det fördes fram ett förslag om åtminstone ett annat par, nämligen att personen X ingick i ett sådant par (där diskussionen gick ut på att i så fall identifiera motsvarande Y i relationen X+Y) varvid någon sade att det var förvånande eftersom senaste gången X hade påträffats ingick denne inte synligt/tydligt i ett sådant par, varvid det framkom olika tankar varför så inte var fallet (såsom det självklara att Y faktiskt inte var därstädes).

Precis som Linnea antyder i sin kommentar, skulle man alltså kunna se denna nyfikenhet och kunskapsutbyte inte så mycket som skvaller utan som ett försök att falsifiera en mer eller mindre löst ihopknåpad hypotes.

Men visst, klart att vissa män emellanåt skvallrar i den ovan nämda NE-betydelsen. Konstigt vore det annars. [Här borde man även kunna inflika att skvaller av vissa anses vara ett av de viktigaste kitten som håller ihop den privata samhällsbyggnaden. Något som nämts i Mobilt skvaller.]

Not: X, liksom Y, är ett fingerat namn och bokstaven ska inte ses som någon ledtråd till vem det är, till dennes kön, ålder, geografiska eller bloggografiska tillhörighet, var denne påträffades senast eller ens av vem. Spekulation om identifikationen av X respektive Y undanbedes och beivras; kommentarer som innehåller sådana spekulativa tendenser kommer endera att monitoreras bort eller att redigeras (t.ex. med "X" i stället för personens namn, där antalet X inte kommer att vara samma antal som i det föreslagna namnet/bloggen).

Sammantfattning av diskussionen: vi kom aldrig fram till vem Y var eller om X nu var ett X i ett sådant parförhållande.


- Som väntat föreslog Skeptikern bra filmer. T.ex. Old Boys (?) en koreanskproducerad kafkaistisk martial-art-rulle. Låter mycket intressant. [Hittade dock inte Old Boys på IMDB. Har den något alternativt namn?]

Samme skeptiker nämnde filmfotografen Christopher Doyle (bl.a. de mycket vackra filmerna Hero och In the Mood for Love). Det hade gått en bra dokumentär om Doyle häromdagen på SVT.

Man kom även fram till att även om Pride and Prejudice inte är en romantisk komedi så är det en av de allra bästa romantiska komedierna som gjorts (vi talar alltså om BBC-versionen nu).


- Så, nu till avdelningen för internt skvaller: Förhoppningsvis kommer flix att börja blogga eller, vilket nog är mer troligt, ljudblogga. Kanske blir det som en blandning av Stationsvakt eller Hakke, kanske inte.

Mer inom samma område: Mikael Lindberg (inte nuvarande kollegan utan vän och den före detta kollegan) har börjat blogga.


- Skeptikern hittade fem fel på en karta om "vad är hetast nu i världen". Han får gärna berätta vilka fel det var och hur många det var.


- En del av sällskapet diskuterade politik men en annan (troligen icke-bloggande) restauranggäst. Vad de diskuterade vet jag inte av egen erfarenhet men Linnea berättar lite om det i sin rapport. Ordet "Vietnam" hördes.


- Som vanligt var det fullt med obegripliga referenser till datorspel, samt mycket referenser (men inte fullt så obegripliga för denne sammanställare) till datorer eller datorsystem.


- Det spelades trevlig och akustisk jazzmusik efter ett tag. Man frågade sig om det var svårt att spela banjo. Sedan började det regna.


- Det började regna och sedan åska. Varefter det slutade åska och regna. Man fick regnstänk på sig. Alla dessa saker var bra.


- Ett gemensamt drag hos de flesta av oss: Vi bloggar mindre än tidigare. Jämför med att vi läser/bevakar färre bloggar.


- Vi kom in på att det numera är väldigt många "politiska" bloggare (svårdefinierbart begrepp men ni förstår ungefär vad som avses).

Tyvärr blir många av dem tråkiga att läsa efter ett tag eftersom inget händer där: det är samma ganska låsta positioner man skriver utifrån och mycket som skrivs är förutsägbart. Det är helt enkelt inga överraskningar.

Till viss del gäller detta även vanliga "dagboksbloggar". Mycket har redan skrivits och det känns som om det inte är några nya saker som kommer fram.

[Senare reflexion: Oj, det är inte små krav vi har på bloggarna.

Troligen bör man ha olika krav på de olika typerna av bloggar, eftersom de har olika syfte för både skribenten och läsaren och målgrupp. T.ex.

Något som är en överraskning för en typ av blogg är det kanske inte för en annan typ.
]


- Man bör undvika att helt ta bort blogganteckningar. Det är i vissa fall OK att radera texten, men man bör inte ta bort den helt.

Någon hade gjort det till en dygd i sitt system så att det inte enkelt går att radera "utan att hacka databasen", just för att att man ska tänka på att lagt anteckning ligger.

En nackdel med att för ofta ta bort anteckningar (utan kommentarer om detta) kan eventuellt leda till en förlust av anseendet. Huruvida denna typ av anseendeförluster anses som viktiga är individuellt.

[Påpassligt nog har skeptikern precis tagit bort en anteckning. Han skriver om tilltaget här.]


- Härtill kom en diskussion huruvida bloggen är "offentlig handling" (vi använde nog ett annat begrepp men det har jag glömt just nu; det är fortfarande varmt) och vilket publikt ansvar man har som bloggare att just låta sina synder, t.ex. i affekt skrivna anteckningar, ligga kvar för eftervärlden att beläsa, respektive att tilllåta/radera kommentarer som inte "passar in".

Vissa bloggare tycker det är viktigt att ha ett öppet diskussionsforum där man ser det mer eller mindre som en självklar skyldighet att tillåta alla att uttrycka sig på bloggen (inom lagens och möjligen den nuvarande accepterade moralens ramar).

Andra bloggare är mer restriktiva och vill ha så mycket kontroll som möjligt av det som publiceras på sin blogg, t.ex. att fortsätta att moderera alla kommentarer fast det finns ganska bra tekniska lösningar för att ta bort bloggspam.

Även om en bloggare anser att han/hon har en skyldighet att tillåta andra att kommentera hos sig, så är det inte moraliskt rätt att denne ser det som en rättighet att kunna göra samma sak hos andra bloggare. Det är en sak som varje bloggare får avgöra själv.

Skillnaderna härvidlag bottnar säkerligen i vad man vill ha ut av sitt skrivande respektive sitt bloggande, samt hur man ser kommentarer i relation till sitt skrivande och umgänge.

Här skulle man säkert kunna diskutera om det ingår i "bloggens väsen" (notera citattecknen) att den ska vara fullständigt öppen för alla kommentarer (inom lagens osv). [So, be it. Då har jag ingen blogg.]

Om man lägger ihop samtliga hittills borttagna/ej godkända kommentarer från deltagarnas bloggar skulle det inte bli många att räkna.

En av deltagarna berättade (stolt) om en bloggtråd som pågått i flera månader och nu lever sitt eget liv: "ett eget litet forum på min blogg".


Dagens slutord
Någonstans borde det skrivas varför specifika bloggare sällan nämns vid namn i dessa sammanfattningar utan betecknas istället med de anonyma "någon", "vissa", "somliga".

Varför inte göra en sådan skrivning just här och nu.

Den relativt anonyma rapporteringen från bloggträffarna är en medveten tanke för att deltagardiskussionerna ska kunna vara så öppna som möjligt när man träffas I Riktiga Livet (IRL). Personliga detaljer, såsom ovanstående spekulationer kring huruvida X är ihop med Y, eller vad en person heter, arbetar etc, passar möjligen i privata diskussioner, men inte på denna blogg eller på de flesta andra bloggar skrivna av de (hittills) ingående bloggareträffdeltagarna. Troligen accepteras (kanske till och med hyllas?) denna filtrering av flertalet.

Å andra sidan kan man då fråga sig hur intressant det är med
sammanfattningar av saker där man endast säger A (eller X) men inte B (dvs avslöjar vem X är). Varpå man genast kan fråga följande: För vem skrivs egentligen dessa sammanfattningar? Är det som ett minnesstöd för dem som var på träffen, eller information för dem som ville komma men inte kunde, som lockbete för dem som ännu inte varit med men som kanske tycker det vore skoj att vara men, eller kanske beror allt helt enkelt på att sammanfattaren ibland tycker det är skoj att sammanfatta?

Posted by hakank at 09:15 EM Posted to Blogging | Comments (20)

juli 06, 2005

Påminnelse: Skånsk bloggaremiddag söndagen 10 juli 2005, kl. 13.00

Detta är alltså en påminnelse om Skånsk bloggaremiddag söndagen 10 juli 2005, kl. 13.00 på Två Krögare, Malmö. Se originalanteckningen för mer information. Hör helst av dig och anmäl om du planerar att komma (eller oanmäl dig om du anmält dig men inte kan komma).

Posted by hakank at 06:13 EM Posted to Blogging | Comments (4)

juli 04, 2005

HAHAcronym: A Computational Humor System

Filip Salomonsson tipsade för några dagar sedan om artikeln HAHAcronym: A Computational Humor System (PDF) skriven av Oliviero Stock and Carlo Strapparava.

"HAHAcronyms" står för "Humourous Agent for Humorous Acronyms och är en del av det europesiska projektet HAHAcronym European Project. (En bättre sida att gå till är denna.)

Artikeln är intressant av två skäl: Dels för att den beskriver en automatisk generator av "roliga" akronymer (och sådant är ju alltid kul), dels - och kanske framförallt - för att den antyder att automatiskt skapad humor bör ses i ett större perspektiv, som en del i företags webb-strategi (min emfas):

Society needs humor, not just for entertainment. In the current business world, humor is considered to be so important that companies may hire humor consultants. Humor can be used “to criticize without alienating, to defuse tension or anxiety, to introduce new ideas, to bond teams, ease relationships and elicit cooperation”. ... Little published research exists on whether humor is valuable in task-oriented human-computer interaction (HCI). However ([Morkes, John, Kernal, Hadyn K., Nass, Clifford: Effects of Humor in Task-Oriented Human-Computer Interaction and Computer-Mediated Communication, 1999. Ej hittad på nätet.]) did some experiments concerning the effects of humor in HCI and computer-mediated communication situations. Especially in computer-mediated communication tasks, participants who received jokes rated the “person” or computer they worked with as more likable and competent, reported greater cooperation, joked back more often etc. The experiments show that, humor enhances the likeability of an interface without distracting users”.

Merparten av artikeln beskriver systemet mer tekniskt (lingvistiskt och datalogiskt). Principen är att man analyserar existerande akronymer, både språkligt och betydelsemässigt (såsom vilken domän den tillhör, t.ex. datavärlden) och skapar sedan en liknande "ironisk" inkongruens från en annan domän. T.ex.:

- FBI (Federal Bureau of Investigation): "Fantastic Bureau of Intimidation"
- ACM (Association for Computing Machinery): "Association for Confusing Machinery"
- ITS (Intelligent Tutoring Systems): "Impertinent Tutoring Systems", "Indecent Toying Systems".

Man skapade även akronymer helt från scratch, t.ex. FAINT: "Folksy Acritical Instruction for Nescience Teaching".

(Jag tycker inte att exemplen visar den kontrasterade domänen speciellt bra eftersom det är rätt allmänna ord som använts som ersättningsord. Däremot blir det en ironisk, komisk, effekt.)

Det gjordes även en undersökning huruvida de akronymerna skapade med humormetoder upplevdes som roligare än rent slumpade ord, och det gjorde det: 70% vs. 8%. Intressant är att helt nyskapade akronymer inte upplevdes lika roliga som sådana som bygger på existerade, nämligen endast 50%. (Och det är inte så konstigt eftersom igenomkännandet av den existerande akronymen förstärker den komiska effekten, det blir en större kontrastverkan genom att två inkongrenta domäner möts. I de helt nyskapade finns det inte någon "grunddomän" att utgå ifrån.)


Tyvärr har jag inte hittat HAHAcronym-applikationen publikt tillgänglig (och inte heller opublikt).


Se även
Oliviero Stock
Carlo Strapparava
Proceedings of the 43rd Annual Meeting of the Association for Computational Linguistics (ACL’05) (där artikeln presenterades).

Graeme Ritchie: Current Directions in Computational Humor. Richie har skrivit en hel del om computational humor, se vidare hans publikationslista.


Min egen variant av akronymskapare är helt slumpmässigt urslängande av ord med korrekt förstabokstav och har alltså ingen intelligens alls. Denna blogganteckning till ära skulle man kunna kalla den för HAHAkankronymer. Undersökningen som refererades till ovan visade i och för sig att sådana akronymer oftast inte upplevs som roliga. Men i alla fall.

(Det hålles nu på att trixa lite med olika saker så att inom en möjlig framtid kan även lite mer intelliganta och måhända roliga akronymer kunna genereras.)

Posted by hakank at 08:20 EM Posted to Humor | Comments (3)