« maj 2006 | Main | juli 2006 »

juni 26, 2006

Mer om forskning kring fotboll

I Studio Ett intervjuades nyss Patric Andersson, forskare vid Handelshögskolan: Finns det psykologiska mål? Vi gör ett försök att skilja mellan myter och sanningar i alla påståenden dessa dagar om fotboll, världens största sport. Patric Andersson, forskare vid Handelshögskolan deltar.. Djuplänk.

Presentation av Patric Anderssons forskning finns t.ex. i pressmeddelandet Forskning slår hål på myter om fotbollens ekonomi och psykologi. Den workshop man talar om är Workshop om fotbollens ekonomi och psykologi, och det mer fullständiga.programmet finns på EconPsyFootball06 - The University of Mannheim workshop on Economics and Psychology of Football (tyvärr hittades inga nedladdningsbara papers där).


Se även
Paric Andersson, Mattias Ekman, Jan Edman: Forecasting the fast and frugal way: performance and information-processing strategies of experts experts when predicting the World Cup 2002 in soccer (PDF)

DI.se: Experternas gissningar inte bättre än dina egna
DI.se: Ny studie från handelshögskolan dömer ut analytiker (2004-09-29)


Optimering av fotbollstittande som innehåller länkar till andra forskningsrön om fotbollsforskning.
Straffsparkar i fotboll och annan fotbollsmatematik


Andra bloggar om: , .

Posted by hakank at 05:53 EM Posted to Matematik | Sport, idrott, hälsa

juni 23, 2006

Fotbollsmål i 3D: Virtual Replay

Förvånande nog (inte minst för mig själv) har jag faktiskt sett VM-fotbollen från början denna gång, och kanske än mer förvånande är att det inte bara är Sveriges matcher som följts utan även flera andra. Inte så att jag kan redogöra för alla detaljer kring matchen, men jag har i alla fall sett dem och har faktiskt haft en och annan synpunkt dagen efter.

Ett skoj program om man vill gotta sig i gjorda mål (eller o-gotta sig i dem beroende på matchsympatier) i 3D är det danska Virtual Replay (från dr.dk).

Programmet har flera roliga finesser såsom att man kan följa olika kameror och olika synvinklar. T.ex. kan man tydligt se Henkes målfot i sista England-målet genom följandde:
* välj först matchen (Grupp B, Swe - Eng)
* när matchen är inläst: välj "Henrik Larsson" uppe till höger (med svenska flaggan) och sedan "Spillerperspektiv: 11 Larsson", "Tredje person", "Hastighet 1/8".
* gotta sig

(Via information aesthetics.)


Andra bloggar om: , .

Posted by hakank at 09:12 FM Posted to Program | Sport, idrott, hälsa | Comments (4)

juni 21, 2006

Martin Nowak: Why we cooperate – videoföreläsning

Videoföreläsningen Why we cooperate är en populärt hållen översikt kring hur samarbete inom biologi och samhälle kan uppstå och frodas, kopplat till diskussion om evolutionär spelteori. T.ex. beskrivs det upprepade fångarnas dilemma och dess evolutionärt bästa strategi. Nyckelorden för (mänskligt) samarbete är reciprocitet, rykte (reputation) och rättvisa (fairness).

Föreläsaren är Martin Nowak, Harvard University som har skrivit en hel del inom ämnet.

Not: Nowak pratar rätt fort. Det ord som framförallt i början låter som "mismetical" är naturligtvis "mathematical". Kan kanske vara bra att veta.


Se även
Evolutionary Dynamics är en PDF-presentation som till stora delar är samma som för föreläsningen ovan.

en.wikipedia: Prisoner's dilemma
sv.wikipedia: Fångarnas dilemma.
Stanford Encyclopedia of Philosophy: Evolutionary Game Theory

Nya rön i fångarnas dilemma
Nya rön i fångarnas dilemma - lite länkar
Lite mer om trust/reputation samt peer-to-peer

VirtualLabs in evolutionary game theory, simuleringar kring evolutionär spelteori. I finns även några relevanta simuleringar/experiment.

Bok: Game Theory Evolving - A Problem-centered Introduction to Modeling Strategic Interaction av Herbert Gintis.


(Länken till föreläsningen via The Bumble Bee Ken Thompson's shared know-how on team dynamics, virtual collaboration, emerging technology and bioteaming.)


Andra bloggar om: , , , .

Posted by hakank at 08:19 EM Posted to Agentbaserad modellering | Spelteori och ekonomi | Video podcasts

Pascal Virtual Playground: machine learning videoföreläsningar

(Mer videos fast denna gång något mer akademiskt än Lite nördmusikmotvideos.)

PASCAL Virtual Playground innehåller ett stort antal videoföreläsningar kring machine learning statistisk modellering och liknande ämnen. För att se föreläsningarna synkroniserade med presentationerna krävs Internet Explorer, men det finns även möjligheter att se de allra flesta videoföreläsningarna i andra webläsare via "Preview video" (då utan synkroniserade presentationer) .

T.ex. Machine Learning Summer School 2005 - Canberra.

PASCAL står för Pattern Analysis, Statistical Modelling and Computational Learning och är ett nätverk för att samla forskare inom forskningsområdet. Från dess hemsida


The objective is to build a Europe-wide Distributed Institute which will pioneer principled methods of pattern analysis, statistical modelling and computational learning as core enabling technologies for multimodal interfaces that are capable of natural and seamless interaction with and among individual human users.

Se även
PASCAL EPrints


(Via Machine Learning Thoughts.)


Andra bloggar om: , , .

Posted by hakank at 07:49 FM Posted to Machine learning/data mining | Video podcasts

juni 19, 2006

Frågestund: Shakira

En fråga angående populärmusik. I det här fallet vet jag inte själv svaret och det är ingen retorisk fråga utan en helt ärlig frågeställning. Belöningen blir åtminstone en prästadaler.

Landsplågan "Hips don't lie" (som jag gillar skarpt) sjungs som alla vet av Shakira (featuring Wyclef Jean). Hennes röst får mig att tänka på en annan landsplåga för något år sedan (*) med en låt som både i rösten och även i harmonierna påminde en hel del om Buffy Sainte-Maries Soldier Blue (länk till lyriken) som plågade oss alla kring 1971 när filmen med samma namn kom.

Är det någon som bekräfta denna aning och vet vilken Soldier Blue-liknande låt jag menar, eller om det inte var Shakira kan säga vem som i få fall var artisten.

Shakira på förhand!

(*) Eller så: Ett år i populärmusiken är som tio vanliga år (eller om det nu är tvärtom).


Andra bloggar om: , .


Posted by hakank at 08:07 EM Posted to Musik | Comments (4)

Lite nördmusikmotvideos

Eftersom jag inte tycker att Botten Anna-låten (knuff-länk) är speciellt bra (även om idén att förväxla en båt med en chatbot är skoj men det är en långsökt koppling och en väldigt dålig ordvits, (*)) så kommer här några motvideos:

* statz rapperz
* Finite Simple Group (of Order Two) (se vidare Klein Four Store).


(*) Association: Jag undrar hur Magrittes tavlor egentligen låter, och Dalis. Någon bara måste har tonsatt dem.


Andra bloggar om: , .

Posted by hakank at 07:04 EM Posted to Matematik | Comments (3)

juni 18, 2006

3-årsdag samt en drapa om varför bloggar bör ses som mer än en dagbok

I dag är det 3 år sedan den första blogganteckningen skrevs här, dvs 18 juni 2003. Hurra på mig!

Den som är intresserad kan läsa de viktiga milstolparna här:
* Min första dag med webblogg och 12 anteckningar senare samma dag: Mina första reflexioner.
* Ett år med blogg - första bloggelsedagen
* Andra bloggelsedagen samt tvåpotensanteckningsnummersdag (1024)


För att citera mig själv när jag citerar mig själv om att blogga:


Så länge fördelarna uppväger nackdelarna så mycket som de gör nu, fortsätter jag blogga.

Av de rätt långa tystnaderna här emellanåt kan man kanske dra slutsatsen att det finns fler nackdelar nu än tidigare, eller i alla fall att det gjorts omprioriteringar. Och drar man denna slutsats så drar man rätt. Exakt vad dessa omprioriteringarna beror på låter jag bero eftersom detta inte är en sådan webbpublikation.

En sak kan noteras och det är att vissa ämnen inte känns lika aktuella att skriva om, bl.a. för att det nu finns många trevliga (svenska) bloggar som täcker upp dessa områden, eller att intressena inte är så lätta att skriva om på ett sådant sätt som passar här (vilket iofs inte har hindrat publikationer av vissa saker med - ska vi säga - minimal målgrupp) samt att ibland känns en eventuell publikation som upprepningar av tidigare skrivna saker och tillför egentligen inte något nytt.

Angående den sistnämnda punken kan notera att den potentiella läsekretsen nu är mycket annorlunda än för några år sedan (andra och framförallt fler som aktivt läser bloggar), så man snarare borde upprepa tidigare skrivna alster eftersom det är många som inte läst dem där de ligger och skvalpar i arkivet och samlar digitalt damm (digidamm?). Det känns dock inte rätt att göra så.


Tillåt mig också så här på bemärkelsedagen att göra två metabloggningdrapor (se not om "drapa" nedan) och fundera kring bloggens/bloggningens natur. Allt har faktiskt redan sagts i ämnet men tyvärr har allt inte lästs.


Om bloggar/bloggning och slika ting
Slumpmässigt låter jag ingången vara Corren.se-artikeln Runristare var också bloggare (via den alltid produktive Beta Alfa 2.0):


Blogg är inget nytt. Människan har skrivit dagbok sen hon lärde sig rista i runor. Det tog bara så mycket längre tid att skriva i sten. Dessutom kunde det dröja flera år innan andra läste vad man ristat. Därför fick det bara bli det viktigaste: Thormod djärve for i österled, dräpte Orvar, kom hem, hoppade stav, dog. Oddbjörn från Myllaby reste stenen efter faren sin.

Även om jag noterar den smått ironiska och humoristiska tonen i artikeln så ignorerar jag ironin fullständigt och tillåter mig därför att göra en synnerligen allvarlig och bokstavlig tolkning (och bara don't get me started om ironins orsak till precis allt elände i samhället).

Men.

Helt rätt är det inget nytt att man har skrivit dagbok tidigare. Man skulle till och med kunna tänka sig att en av orsakerna till att skriftspråket skapades överhuvudtaget (och att det hade överlevnadsvärde) var just för dagboksskrivande och småskvaller. Och visst är det så att dagböcker tidigare fanns på webben där bl.a. dagböcker skrevs.

Men med en sådan förenklad beskrivning som att bloggar endast är dagböcker missar man en stor poäng med (det vi nu kallar) bloggar och det är att kommunikationen mellan skribent och läsare är annorlunda och i min mening bättre med denna typ av system än de tidigare:

1) Det är enklare för skribenten att publicera sina alster genom olika typer av (blogg)publikationssystem. I proto-bloggarna var man tvungen att knacka HTML själv eller bygga ett eget publikationssystem alternativt vara medlem i någon form av specialforum eller liknande. Nu finns en stor ansamling av sådana bloggverktyg vilket utökar friheten avsevärt.

2) Det är enklare för läsarna att få reda på att skribenten har skrivit något nytt, t.ex. genom RSS-bevakningssystem såsom Bloglines eller via "pingcentraler" såsom nyligen.se, intressant, Bloggkartan etc.
I nära anslutning är det nu mycket enklare att få reda på om någon annan skrivit om något närliggande ämne, t.ex. genom intressant.se, knuff.se etc. På så sätt kan man finna nya bloggar att läsa. I vissa system (t.ex. Bloglines) kan man även göra bevakningar på vissa begrepp.

3) Det är enklare för läsare att kommentera skribenten genom kommentarfunktionen som många bloggpublikationssystem har, och på samma sätt kan skribenten i sin tur kommentera sina kommentatorer och få igång en dialog.

Dvs: det finns möjlighet till en helt annan global interaktion (utanför den egna klicken) mellan skribent och läsare än vad runstenar respektive tidigare "webbdagböcker" hade. Eller dvs2: skribent och läsare har möjlighet att komma varandra mycket närmre än tidigare.

Även om vissa typer av kommuniteter har och har haft liknande system för kommentarer etc så har de mestadels varit i mer eller mindre isolerade kretsar såsom webbforum (cf Lunarstorm).
Bloggsystemen var inte de första med dessa tekniker, snarare är de en ihopslagning av flera beprövade digital-sociala funktioner till en mer enhetlig enhet genom t.ex. olika typer av standardiseringar. Fördelen med standardisering av sådant som prenumeration av RSS-flöde och möjligheter att notifiera bloggportaler att en ny anteckning är skriven (och motsvarande att man kan monitorera sådana notifieringar) etc är alltså att man inte behöver logga in i ett speciellt system utan man kan använda ett flertal olika RSS-läsare för att få tillgång till nya alster. (Naturligtvis behöver man något system men det finns betydligt större valfrihet än tidigare och systemen blir mer och mer aptitliga att arbeta med.)

Sedan är det en fråga för akademikerna om det är en art-eller gradskillnad mellan bloggar och tidigare publikationssystem, och personligen känns det inte speciellt viktigt med denna akademiska distinktion. Det som är mer intressant är att begreppsförvirringen mellan digitala dagböcker ("proto-bloggarna") och de mer tekniskt utvecklade webbpublikationssystemen med integrerade funktioner (dvs det vi kallar för bloggar) är att bloggsystemens fulla potential då inte utnyttjas.

Det finns även den omvända synen på bloggar att de kan och kommer att revolutionera världen eller delar av den. Själv är jag något mer sansad och i alla fall hoppas att den teknik som bloggar använder kan komma att evolutionerna sättet vi kan kommunicera med varandra, framförallt för oss som tidigare inte hade möjlighet att bli offentligt publicerade eller överhuvudtaget publikt tvåvägs-kommunicera med våra medmänniskor. (För lite mer om tidigare diskussioner kring detta, se t.ex. Sammanställning av 'Söndagstrean - om bloggningens utveckling i Sverige' skriven november 2003.)


Ovanstående skulle i stort sett sammanfattas som den kärnfulla kommentaren till Alfa Beta 2.0-anteckningen nämnd ovan: Men för i helvete! Dagbok!?.


Allt som skrivs på bloggar är ointressant?
Sedan är jag mycket benägen om att hålla med om att mycket av det som skrivs på bloggar är fullständigt ointressant.

Men.

1) Detta (att mycket av det som skrivs är ointressant) gäller all typ av publikation såväl på nätet som vid sidan av nätet. Varför skulle kravet på bloggar vara större än på andra medier?

2) Allt som skrivs är inte heller menat att vara intressant för alla, utan fyller en annan funktion än att förändra världen och göra djupa analyser. Det som skrivs - oavsett om det är djuplodande analyser eller inte - har i många fall en betydligt mindre målgrupp än vad som tidigare var vanligt för offentligt tillgängliga publikationer. (Hur stor och vilken målgrupp hade/har runstenarna egentligen?)

3) Det mesta jag själv skriver är säkerligen helt ointressant för de flesta andra. (Där "jag" ska tolkas både som den som skriver just detta just nu och den som läser detta just nu.)

4) Sedan bör man inte glömma bort att i och med att det nu finns fler texter att tillgå finns det (troligen) en större spridning av såväl ämne och kvalitet ("envar sin egen redaktör"). Detta gör att det är större sannolikhet att man hittar skriverier man antingen anser är ointressanta eller tycker är dåliga.

Troligen kommer man efterhand även att förändra sina preferenser så att man får högre krav på vad som är intressant och bra. Detta kräver någon form av filtrering av utbutet så man inte drunkar bland all information. Filtrering i mitt eget fall utgörs av Bloglines och några andra omvärldsbevakningsverktyg.


Till sist
Till sist en påminnelse: Bloggar är inte allt (PromeMorian), detta oavsett om man har för avsikt att förändra världen, att informera sina vänner om sina äventyr eller helt enkelt skriver för att det är kul eller just för att det inte är kul.


Jaha, det var detta års drapa och det var som sagt inget nytt. Tyvärr kan jag inte helt garantera att det inte kommer något mer i detta ämne förrän om ett år.


Not
"drapa" som används i titeln betyder enligt NE följande:


dra`pa subst. ~n drapor
ORDLED: drap-an
• fornnordisk hyllningsdikt med konstfull utformning riktad till konung el. storman
BET.NYANS: allmännare [ofta skämts.]: jag får väl ta och skriva en ~ som svar på det här
KONSTR.: en ~ (av ngn) (om ngn el. ngt)
HIST.: sedan 1697; av isl. drápa med samma bet., urspr. 'dråpsång, äresång över dräpt man'; till dräpa

Den användning av "drapa" som här använs är alltså i den mer allmänna betydelsen att skriva något (i min egen bok en klagosång och nära det som på engelska kallas för rant). Läsare som i stället väntade sig den mer litterära betydelsen en ytterst kort novell, en mikronovell, av bestämd längd, nämligen 100 ord. Förutom dessa hundra ord får berättelsen även innehålla maximalt 15 ord fördelade i rubriken och möjliga mellanrubriker (från En drapa på pappret är bättre än tio drapor på runstenen...) bör emottaga en ursäkt.

Andra bloggar om: .

Posted by hakank at 08:28 FM Posted to Blogging | Comments (6)

juni 13, 2006

Mathematisk podcast: mathgrad podcast

Mathgrad Podcast är en sajt med podcastar kring vardagsmatematik, dvs mer eller mindre vardagsproblem sett ur matematiska ögon. Se exemplen nedan.

Målet med sändningarna beskrivs på följande sätt:


Welcome to the home of the Mathgrad Podcast where we discuss everyday math for everyday people. My goal is to discuss the mathematics behind many real life topics in a way that even the worst mathphobe will gain some insight.

Samt att fresta till vidare studier av matematik.

Här finns en lista över programmen. Det finns även Show notes, i skrivande stund endast för de fem första programmen.

Några exempel:
* Deal or no deal - Mathematics behind deal or no deal

* Moore's Law and Exponentials - Just how fast do things grow that grow exponentially

* Mathematics of Sharing - How can we divide things so that everyone is happy?

* Voting - Why the 2 party system? - We examine the mathematics of voting theory, learn some bad news about fair voting, and look at some specific and often used voting schemes.

* Maps and the lies they tell us - We explore the mathematics behind maps.


Jag har ännu inte lyssnat på alla programmen, men de jag hört har varit skoj.

Andra bloggar om: , .

Posted by hakank at 07:31 FM Posted to Matematik | Comments (4)

juni 12, 2006

Åsk har en blogg! (*)

Åsk Wäppling är troligen mest känd för bloggen AdLand där reklamvärlden nagelfars med skarpa Argusögon. (Cf. möjligen Jag ger mig: Du har rätt Åsk, AdLand är en blogg.)

Hon har även haft en bloggliknande sak (påpassligt kallad "ascii log") där mer personnära saker skrivits. Tyvärr saknade den RSS-flöde (**) vilket gjorde den svårbevakad för en inbiten Blogliner som undertecknad. Denna tyvärrhet är nu över eftersom - och glädjande nog - har denna bloggliknande sak gått och blivit en riktig blogg (*)! Se alldeles själv på ascii log. Det finns även en photolog, likaledes den med RSS-flöde (**).

I The ascii log is dead, long live the ascii log skriver Åsk om transitionen mellan log och blog.

Kul!

(***)


Noter
(*)
Av det ovan skrivna skulle en läsare möjligen kunna få uppfattningen att undertecknads definition av blogg är att den måste ha ett RSS-flöde, och saker som inte har RSS-flöden (**) inte är bloggar (*). Lite trist då att undertecknad inte längre har någon definition av vad en blogg är eller inte är. Däremot är RSS-flöden (**) himla käcka saker.

Mer korrekt skulle rubriken vara "Åsk har nu blivit med RSS-flöde" (**) eftersom det är det som är den stora nyheten. Andra konstruktioner i löptexten skulle behövas justeras på motsvarande sätt, men eftersom klatchigt går före korrekthet låter vi det vara så här.


(**)
RSS-flöde (**) borde egentligen inte heta RSS-flöde (**) utan "RSS/Atom/etc-flöde" eftersom RSS endast är ett av flera format för bevakning av denna typ av publikationer, eller kanske endast "flöde" eller något liknande, men RSS-flöde (**) har nu blivit en inarbetad språklig konstruktion, så vi låter även detta vara som det är.


(***)
Det är även mycket ärofullt att tillhöra Åsks bloggs bloggrulle.


Andra bloggar om: .

Posted by hakank at 06:25 EM Posted to Blogging | Diverse | Comments (2)

juni 09, 2006

Utanvitsar (utangåtor, utanrebusar): ett program

Håkan Karlsson har beskrivit ett skoj ordpyssel i Utanvitsen, där det gäller att komma på vilket ordpar som avses utifrån en bokstav samt en liten beskrivning.

Några exempel:

k: barnlösa monarker ( = kungar utan ungar)
r: outvecklad kommunism (= revolution utan evolution)
r: torkade fikon (frukt utan fukt)

I kommentarerna ger Bloggblad följande paradigmatiska exempel (som Lotten Berglund löste elegant)

m = magerlagd engelsman (mister utan ister)

Läs mer underbara exempel hos hakke.

Mer schematiskt:

[bokstav]: "ord_X med [bokstav]" utan "ord_X utan [bokstav]"

Det kan även finnas mer strikta regler, t.ex. att [bokstav] måste finnas i början eller i slutet av ord_X (denna regel används i programmet som beskrivs nedani.


Programmet Utanvitsar
Efter och enligt önskemål från hakke har jag skrivit ett litet program för att underlätta konstruktionerna av själva utanvits-paren (som jag något fånigt kallar "utanvitskompisar"): Utanvitsar.

Ordlistan som används är på cirka 90 000 svenska ord.


Exempel på en körning
Ordet mister ger följande två kompisar:

* mister - ister
* mister - miste

Och ordet yra ger denna ansamling:

* fyra - yra
* hyra - yra
* lyra - yra
* myra - yra
* pyra - yra
* syra - yra
* yra - yr

För att underlätta konstruktionerna ännu mer har det skapats en fil med mer än 10 000 svenska sådana par (utifrån samma ordlista på cirka 90 000 ord som används i programmet): utanvitspar_swe.txt. Filen innehåller även ordböjningar som näppeligen är speciellt skojiga (t.ex. "frostskadad - frostskada").

Med ett enkelt handgrepp kan man även få engelska utanvitskompisar (without pal pairs?).


Noter
Not 1
Programmet söker endast efter utanvits-kompisar som kan skapas genom att första eller sista bokstaven tas bort/läggs till. Detta innebär att kombinationen "frukt - fukt" inte kommer med. Denna begränsning är helt enligt hakkes önskemål.

Not 2
Det är inte alls säkert att det finns en sådana kompisar för det givna ordet.

Not 3
Den där beskrivningen som följer efter den ensamma bokstaven - som helst ska vara poängfull och förvirrande och om möjligt med en samhällstillvänd udd - får man själv komma på.

Posted by hakank at 09:39 EM Posted to Program | Pyssel | Språk | Comments (1)

juni 08, 2006

Vilken boll är rundast? Slumpmässighet i sporter

I P1 pratades precis om att fotboll är den mest slumpmässiga sporten. Matematikern som intervjuades, Torbjörn Lundh, har skrivit Which ball is the roundest? – a suggested tournament stability index (PDF).

Abstract:


All sports have components of randomness that team not to win every game. According to many spectators of the charm when following a competition or a match. less of this unpredictability? We suggest here a general stability index, which could measure this randomness factor and different sports. As an illustration we use exemplify squash, and soccer. Results will also be given on tournaments football, ice-hockey, and handball. Furthermore, we will optimization questions that turned up on the way.

(Funnen via sidan Vetenskapsfestival 2006)

Uppdatering
Intervjun kan (förhoppningsvis) ålyssnas via följande djuplänk.

Malin på Vetenskapsnytt skrev i vintras (onsdag, januari 04, 2006) om en liknande undersökning: Fotboll är den mest spännande sporten, säger forskare, där följande paper omnämns:
E. Ben-Naim, F. Vazquez, S. Redner What is the most competitive sport? (arXiv.org)


We present an extensive statistical analysis of the results of all sports competitions in five major sports leagues in England and the United States. We characterize the parity among teams by the variance in the winning fraction from season-end standings data and quantify the predictability of games by the frequency of upsets from game results data. We introduce a mathematical model in which the underdog team wins with a fixed upset probability. This model quantitatively relates the parity among teams with the predictability of the games, and it can be used to estimate the upset frequency from standings data. We propose the likelihood of upsets as a measure of competitiveness.


Andra bloggar om: , .

Posted by hakank at 07:42 FM Posted to Matematik | Sport, idrott, hälsa | Statistik/data-analys | Comments (3)