« Mathematisk podcast: mathgrad podcast | Main | Lite nördmusikmotvideos »

juni 18, 2006

3-årsdag samt en drapa om varför bloggar bör ses som mer än en dagbok

I dag är det 3 år sedan den första blogganteckningen skrevs här, dvs 18 juni 2003. Hurra på mig!

Den som är intresserad kan läsa de viktiga milstolparna här:
* Min första dag med webblogg och 12 anteckningar senare samma dag: Mina första reflexioner.
* Ett år med blogg - första bloggelsedagen
* Andra bloggelsedagen samt tvåpotensanteckningsnummersdag (1024)


För att citera mig själv när jag citerar mig själv om att blogga:


Så länge fördelarna uppväger nackdelarna så mycket som de gör nu, fortsätter jag blogga.

Av de rätt långa tystnaderna här emellanåt kan man kanske dra slutsatsen att det finns fler nackdelar nu än tidigare, eller i alla fall att det gjorts omprioriteringar. Och drar man denna slutsats så drar man rätt. Exakt vad dessa omprioriteringarna beror på låter jag bero eftersom detta inte är en sådan webbpublikation.

En sak kan noteras och det är att vissa ämnen inte känns lika aktuella att skriva om, bl.a. för att det nu finns många trevliga (svenska) bloggar som täcker upp dessa områden, eller att intressena inte är så lätta att skriva om på ett sådant sätt som passar här (vilket iofs inte har hindrat publikationer av vissa saker med - ska vi säga - minimal målgrupp) samt att ibland känns en eventuell publikation som upprepningar av tidigare skrivna saker och tillför egentligen inte något nytt.

Angående den sistnämnda punken kan notera att den potentiella läsekretsen nu är mycket annorlunda än för några år sedan (andra och framförallt fler som aktivt läser bloggar), så man snarare borde upprepa tidigare skrivna alster eftersom det är många som inte läst dem där de ligger och skvalpar i arkivet och samlar digitalt damm (digidamm?). Det känns dock inte rätt att göra så.


Tillåt mig också så här på bemärkelsedagen att göra två metabloggningdrapor (se not om "drapa" nedan) och fundera kring bloggens/bloggningens natur. Allt har faktiskt redan sagts i ämnet men tyvärr har allt inte lästs.


Om bloggar/bloggning och slika ting
Slumpmässigt låter jag ingången vara Corren.se-artikeln Runristare var också bloggare (via den alltid produktive Beta Alfa 2.0):


Blogg är inget nytt. Människan har skrivit dagbok sen hon lärde sig rista i runor. Det tog bara så mycket längre tid att skriva i sten. Dessutom kunde det dröja flera år innan andra läste vad man ristat. Därför fick det bara bli det viktigaste: Thormod djärve for i österled, dräpte Orvar, kom hem, hoppade stav, dog. Oddbjörn från Myllaby reste stenen efter faren sin.

Även om jag noterar den smått ironiska och humoristiska tonen i artikeln så ignorerar jag ironin fullständigt och tillåter mig därför att göra en synnerligen allvarlig och bokstavlig tolkning (och bara don't get me started om ironins orsak till precis allt elände i samhället).

Men.

Helt rätt är det inget nytt att man har skrivit dagbok tidigare. Man skulle till och med kunna tänka sig att en av orsakerna till att skriftspråket skapades överhuvudtaget (och att det hade överlevnadsvärde) var just för dagboksskrivande och småskvaller. Och visst är det så att dagböcker tidigare fanns på webben där bl.a. dagböcker skrevs.

Men med en sådan förenklad beskrivning som att bloggar endast är dagböcker missar man en stor poäng med (det vi nu kallar) bloggar och det är att kommunikationen mellan skribent och läsare är annorlunda och i min mening bättre med denna typ av system än de tidigare:

1) Det är enklare för skribenten att publicera sina alster genom olika typer av (blogg)publikationssystem. I proto-bloggarna var man tvungen att knacka HTML själv eller bygga ett eget publikationssystem alternativt vara medlem i någon form av specialforum eller liknande. Nu finns en stor ansamling av sådana bloggverktyg vilket utökar friheten avsevärt.

2) Det är enklare för läsarna att få reda på att skribenten har skrivit något nytt, t.ex. genom RSS-bevakningssystem såsom Bloglines eller via "pingcentraler" såsom nyligen.se, intressant, Bloggkartan etc.
I nära anslutning är det nu mycket enklare att få reda på om någon annan skrivit om något närliggande ämne, t.ex. genom intressant.se, knuff.se etc. På så sätt kan man finna nya bloggar att läsa. I vissa system (t.ex. Bloglines) kan man även göra bevakningar på vissa begrepp.

3) Det är enklare för läsare att kommentera skribenten genom kommentarfunktionen som många bloggpublikationssystem har, och på samma sätt kan skribenten i sin tur kommentera sina kommentatorer och få igång en dialog.

Dvs: det finns möjlighet till en helt annan global interaktion (utanför den egna klicken) mellan skribent och läsare än vad runstenar respektive tidigare "webbdagböcker" hade. Eller dvs2: skribent och läsare har möjlighet att komma varandra mycket närmre än tidigare.

Även om vissa typer av kommuniteter har och har haft liknande system för kommentarer etc så har de mestadels varit i mer eller mindre isolerade kretsar såsom webbforum (cf Lunarstorm).
Bloggsystemen var inte de första med dessa tekniker, snarare är de en ihopslagning av flera beprövade digital-sociala funktioner till en mer enhetlig enhet genom t.ex. olika typer av standardiseringar. Fördelen med standardisering av sådant som prenumeration av RSS-flöde och möjligheter att notifiera bloggportaler att en ny anteckning är skriven (och motsvarande att man kan monitorera sådana notifieringar) etc är alltså att man inte behöver logga in i ett speciellt system utan man kan använda ett flertal olika RSS-läsare för att få tillgång till nya alster. (Naturligtvis behöver man något system men det finns betydligt större valfrihet än tidigare och systemen blir mer och mer aptitliga att arbeta med.)

Sedan är det en fråga för akademikerna om det är en art-eller gradskillnad mellan bloggar och tidigare publikationssystem, och personligen känns det inte speciellt viktigt med denna akademiska distinktion. Det som är mer intressant är att begreppsförvirringen mellan digitala dagböcker ("proto-bloggarna") och de mer tekniskt utvecklade webbpublikationssystemen med integrerade funktioner (dvs det vi kallar för bloggar) är att bloggsystemens fulla potential då inte utnyttjas.

Det finns även den omvända synen på bloggar att de kan och kommer att revolutionera världen eller delar av den. Själv är jag något mer sansad och i alla fall hoppas att den teknik som bloggar använder kan komma att evolutionerna sättet vi kan kommunicera med varandra, framförallt för oss som tidigare inte hade möjlighet att bli offentligt publicerade eller överhuvudtaget publikt tvåvägs-kommunicera med våra medmänniskor. (För lite mer om tidigare diskussioner kring detta, se t.ex. Sammanställning av 'Söndagstrean - om bloggningens utveckling i Sverige' skriven november 2003.)


Ovanstående skulle i stort sett sammanfattas som den kärnfulla kommentaren till Alfa Beta 2.0-anteckningen nämnd ovan: Men för i helvete! Dagbok!?.


Allt som skrivs på bloggar är ointressant?
Sedan är jag mycket benägen om att hålla med om att mycket av det som skrivs på bloggar är fullständigt ointressant.

Men.

1) Detta (att mycket av det som skrivs är ointressant) gäller all typ av publikation såväl på nätet som vid sidan av nätet. Varför skulle kravet på bloggar vara större än på andra medier?

2) Allt som skrivs är inte heller menat att vara intressant för alla, utan fyller en annan funktion än att förändra världen och göra djupa analyser. Det som skrivs - oavsett om det är djuplodande analyser eller inte - har i många fall en betydligt mindre målgrupp än vad som tidigare var vanligt för offentligt tillgängliga publikationer. (Hur stor och vilken målgrupp hade/har runstenarna egentligen?)

3) Det mesta jag själv skriver är säkerligen helt ointressant för de flesta andra. (Där "jag" ska tolkas både som den som skriver just detta just nu och den som läser detta just nu.)

4) Sedan bör man inte glömma bort att i och med att det nu finns fler texter att tillgå finns det (troligen) en större spridning av såväl ämne och kvalitet ("envar sin egen redaktör"). Detta gör att det är större sannolikhet att man hittar skriverier man antingen anser är ointressanta eller tycker är dåliga.

Troligen kommer man efterhand även att förändra sina preferenser så att man får högre krav på vad som är intressant och bra. Detta kräver någon form av filtrering av utbutet så man inte drunkar bland all information. Filtrering i mitt eget fall utgörs av Bloglines och några andra omvärldsbevakningsverktyg.


Till sist
Till sist en påminnelse: Bloggar är inte allt (PromeMorian), detta oavsett om man har för avsikt att förändra världen, att informera sina vänner om sina äventyr eller helt enkelt skriver för att det är kul eller just för att det inte är kul.


Jaha, det var detta års drapa och det var som sagt inget nytt. Tyvärr kan jag inte helt garantera att det inte kommer något mer i detta ämne förrän om ett år.


Not
"drapa" som används i titeln betyder enligt NE följande:


dra`pa subst. ~n drapor
ORDLED: drap-an
• fornnordisk hyllningsdikt med konstfull utformning riktad till konung el. storman
BET.NYANS: allmännare [ofta skämts.]: jag får väl ta och skriva en ~ som svar på det här
KONSTR.: en ~ (av ngn) (om ngn el. ngt)
HIST.: sedan 1697; av isl. drápa med samma bet., urspr. 'dråpsång, äresång över dräpt man'; till dräpa

Den användning av "drapa" som här använs är alltså i den mer allmänna betydelsen att skriva något (i min egen bok en klagosång och nära det som på engelska kallas för rant). Läsare som i stället väntade sig den mer litterära betydelsen en ytterst kort novell, en mikronovell, av bestämd längd, nämligen 100 ord. Förutom dessa hundra ord får berättelsen även innehålla maximalt 15 ord fördelade i rubriken och möjliga mellanrubriker (från En drapa på pappret är bättre än tio drapor på runstenen...) bör emottaga en ursäkt.

Andra bloggar om: .

Posted by hakank at juni 18, 2006 08:28 FM Posted to Blogging

Comments

Du är ju en av de få som tillför något eget med sin blogg. Även om jag inte är intresserad av allt du skriver så finner jag glädje i att det finns folk som faktiskt gör sig omaket att faktiskt producera något som är mer än ett eko.

Ibland finner man dessutom guldkorn här som just den här posten som jag tror tar upp de flesta aspekter hur jag också tycker när det gäller webblogg som publikationsform.

Grattis på bloggelsedagen själv är det snart 2 år sedan jag började blogga. Juli 2004 började jag skriva blogg.

Posted by: Bengt at juni 18, 2006 08:54 FM

Grattis! Ja, jag tror att de bloggar som överlever kommer från dem som faktiskt producerar nåt själva som de vill dela med sig av. Och så en del från riktigt duktiga analytiker förstås, men det finns det inte så mycket plats för tror jag.

Posted by: Simon at juni 18, 2006 03:19 EM

Grattis 3:åring! :-)

Posted by: Johnny at juni 18, 2006 06:19 EM

Har du slutat vara i trotsåldern nu? - Nä! ;)
Grattis grattis!

Posted by: Åsk at juni 18, 2006 08:53 EM

Tack för gratulationerna och era presenter med snälla ord.

Angående bloggar som överlever. Om målet är att bli läst och omskriven av ett stort antal, så tror jag att du har rätt i att det krävs väldigt mycket för att nå detta. Förutom dessa sällsynta originalproducenter och analytiker så finns det även den viktiga gruppen "filtrerare" (gate keepers) som bevakar det som skrivs inom ett område och länkar vidare till relevant material. De är för tillfället värda sin vikt i brons, men kommer att bli än mer värderade i framtiden.

Om man redan är en känd person som börjar blogga underlättar det naturligtvis ett bloggkändisskap, vilket kanske kan tyckas vara en orättvis konkurrensfördel. Det är bland annat detta som gör att jag finner mindre och mindre intresse för de mer generella bloggtopplistorna (förutom som fenomen då).

Å andra sidan är det inte alla som har detta stora krav att bli kända för en vidare allmänhet utan är fullt nöjda med att nå en liten men trogen läsekrets. Många av dessa tror jag också kommer att överleva.

De som däremot inte kommer att överleva är de som har alldeles för stora eller felaktiga förväntningar på vad deras blogg kommer att innebära för dem och deras liv. Här har blogghajpen en stor skuld, för med en lite mer nyanserad syn på bloggar och bloggning skulle dessa personer som ger upp kanske tyckt att det kan vara riktigt njutbart att skriva för en liten men naggande god skara. (Jag själv är inte fri från blogghajpskuld men kastar alltså sten i alla fall.)


Och till Åsk: Nä, du har fel!

Posted by: hakank [TypeKey Profile Page] at juni 18, 2006 09:33 EM

Grattis från mig med!

Du tillhör ju definitivt dem med en egen stil. Den enda blogg som jag besöker, som jag inte ens förstår en liten del av det som skrivs på. :)

Posted by: Åsa at juni 18, 2006 11:25 EM