maj 22, 2005
Filosofiska rummet: Hur vet vi vad orden betyder?
Dagens Filosofiska rummet handlar om semantik och innehåller bland annat en intressant diskussion om metaforer. Om en liten stund läggs programmet upp på antingen denna (ladda ner) eller denna (endast lyssna).
Så här beskrivs dagens program:
Vi människor är något av språkvirtuoser. Ett barn lär sig i snitt tio nya ord om dagen. Ingen annan form av inlärning går så smidigt som inlärandet av ord.
Men hur går det till när vi förstår vad orden betyder? Och vad är betydelse för något när vi pratar om ord? Filosofiska rummet om kognitiv semantik och inlärning.
Gäster: Peter Gärdenfors, kognitionsforskare o filosof, Ingar Brink, filosof och Björn Larsson, författare.
Programledare och producent: Peter Sandberg
Personligen tycker jag att denna typ av diskussioner (fackfilosofiska inom teoretisk filosofi eller kognitionsforskning) är de mest intressanta i Filosofiska rummet-serien, vilket kan bero på att både Peter och Ingar då oftast är med.
Som sagt diskuteras metaforer och man nämner bl.a. klassikern Metaphors we live by (Bokus, ISBN: 0226468011) av George Lakoff och Mark Johnson. Vilket är lite lustigt eftersom:
1. Jag beställde den ånyo i förrgår, inspirerad bl.a. av Doc Searls presentation på Les Blogs
2. Första gången jag köpte (och läste) boken var i början på 80-talet men lånade snart ut den, till just Ingar när hon skrev sin doktorsavhandling. (Det var dock Peter som nämnde boken.)
Posted by hakank at 05:31 EM Posted to Filosofi | Språk | Comments (2)
oktober 17, 2004
Filosofiska rummet: Om strängteorin och vetenskapens gränser
Filosofiska rummet Om strängteorin och vetenskapens gränser (P1, repris fredag 22 okt 21.03):
Tänk er en teori som förklarar precis hur allting i universum fungerar och har uppstått - en formel som rätar ut frågetecknen kring till synes omöjliga motsättningarna mellan rum, tid och materia, både i makro och mikrokosmos. Och som dessutom ger insikt i tidigare okända dimensioner. Det handlar om TFA - Teorin För Allting - enhetsteorin som i alla tider varit all världens forskares dröm att hitta.
Idag finns en sån teori inom räckhåll. Den kallas Strängteorin och den vänder ut och in på den fysiska verkligheten som vi uppfattar den genom våra sinnen.
I själva verket består verkligheten av strängar, membran, parallella universum och extra dimensioner? Beviset består av ett gigantiskt matematiskt korthus som ömsom stått pall för kritikens vindar och ömsom rasat samman.
Filosofiska rummet om Strängteorin och vetenskapens gränser.
Gäster: Ulf Danielsson, teoretisk fysiker, Marie Rådbo, astronom och Lars-Göran Johansson, vetenskapsfilosof.
Programledare och producent: Peter Sandberg
Programmet finns att lyssna på eller ladda hem en vecka framåt.
Posted by hakank at 06:34 EM Posted to Filosofi | Comments (1)
augusti 30, 2004
The Discourse of Philosophy 1940-1999
The Discourse of Philosophy 1940-1999 skapad av Olle Persson, t.ex. "Egocentric map of Thomas Kuhn" (tyvärr inte klickbar).
Se en massa (andra) bibliografiska kartor på Inforsk (The Information Research Group).
Posted by hakank at 08:11 EM Posted to Filosofi
augusti 05, 2004
Filosofiska anekdoter (Sidney Morgenbesser)
Daily Sun om filosofen Sidney Morgenbesser som avled nyligen: Remembering Sidney Morgenbesser
Friends and colleagues gathered yesterday at 201 East Broadway for the
funeral of Columbia University philosopher Sidney Morgenbesser, who died
over the weekend at age 82. The John Dewey Professor emeritus of
philosophy, who began teaching at Columbia in 1954, was known for his wit,
erudition, and blunt conversational style. A writer once likened him to a
cross between Spinoza and Groucho Marx.
...
The most celebrated Morgenbesser anecdote involved visiting Oxford
philosopher J. L. Austin, who noted that it was peculiar that although
there are many languages in which a double negative makes a positive, no
example existed where two positives expressed a negative. In a dismissive
voice, Morgenbesser replied from the audience, "Yeah, yeah".
Liksom en av bloggarna nedan så har jag hört denna anekdot men visste inte vilka som var inblandade. Andra (och samma) anekdoter om Morgenbesser nämns t.ex. i följande bloggar:
Orange Philosophy: Double Positive
normblog: Philosophical tales (som länkar till fler anteckningar), More Sidney stories
Crooked Timber: Sidney Morgenbesser
Language Log: If P, so why not Q?
NPR RealAudio: The Witty Professor: Sidney Morgenbesser
Posted by hakank at 07:27 EM Posted to Filosofi
Experimentell filosofi
Experimentell filosofi är en ny forskningsgren där man försöker att testa filosofiska teorier med empiriska metoder.
Det finns en gruppblogg: Experimental Philosophy A blog dedicated to interdisciplinary research in legal theory, philosophy, and psychology som ägnas åt ämnet. En mer strukturerad referenslista kan man läsa i Dictionary Entry (där "Dictionary" hänvisar till Dictionary of Philosophy of Mind).
Presentationspaper: What Is Experimental Philosophy? (PDF) skriven av Joshua Knobe.
Since the earliest days of analytic philosophy, it has been a common practice to appeal to intuitions about particular cases. Typically, the philosopher presents a hypothetical situation and then makes a claim of the form: In this case, we would surely say.... This claim about people s intuitions then forms a part of an argument for some more general theory about the nature of our concepts or our use of language.
One puzzling aspect of this practice is that it so rarely makes use of standard empirical methods. Although philosophers quite frequently make claims about what people would ordinarily say, they rarely back up those claims by actually asking people and looking for patterns in their responses. In recent years, however, a number of philosophers have tried to put claims about intuitions to the test, using experimental methods to figure out what people really think about particular hypothetical cases. At times, the results have been extremely surprising.
Here I discuss applications of this new methodology to three areas of philosophy the philosophy of language, the theory of action, and the free will debate.
De där forskningsområdena "experimentell X" är spännande. Experimental Mathematics skrevs om för några månader sedan. Experimentell ekonomi var det forskningsområde som erkändes med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2002, då pristagarna var Daniel Kahneman och Vernon Smith. (Se även Att förutsäga framtiden i efterhand - hindsight bias/creeping determinism samt andra anteckningar i kategorin Kognitiva illusioner.)
Posted by hakank at 07:14 FM Posted to Filosofi
juli 17, 2004
Filmer med filosofiska teman
Movies by Philosophical Theme: Need a movie that illustrates a philosophical point for your philosophy class? Interested in learning about philosophy by watching what Hollywood has to offer?
Se även The Film and Philosophy Database.
(Observanta läsare noterar även den nyligen skapade kategorin Filosofi.)
Posted by hakank at 08:48 FM Posted to Filmer | Filosofi | Comments (2)
maj 30, 2004
Filosofiska rummet: Hur tänker vi?
Veckans "Filosofiska rummet" heter Hur tänker vi?. Längst uppe i högerspalten finns länk till RealAudio-version av programmet.
Så här beskrivs det:
Talspråket, kroppsspråket, skriftspråket, bildspråket och symbolspråket - människan har många språk för att förmedla sina tankar till omvärlden. Men vilket språk använder vi när vi tänker? Hur gör vi när vi obehindrat låter tanken flyga mellan semesterplaner, sexuella fantasier och filosofiska begrepp?
Gäster: Peter Gärdenfors, kognitionsforskare, Yvonne Eriksson, forskare i konst och bildvetenskap och Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi.
Programledare. Peter Sandberg
Posted by hakank at 10:55 EM Posted to Filosofi
april 20, 2004
Filosofer som actionhjältar
Filosofer som actionhjältar: Philosophical Powers
Via Crooked Timber.
Posted by hakank at 11:03 FM Posted to Filosofi
The semantic engineer (Daniel Dennett)
Intervju med Daniel Dennett: The semantic engineer.
Via robots.net.
Posted by hakank at 10:32 FM Posted to Filosofi | Comments (5)
april 18, 2004
Filosofiska spel och lekar (The Philosophers' Magazine)
Tyvärr har The Philosophers' Magazine inte sina artiklar fritt online, men via TPM Portals kan man läsa ett urval intervjuer och artiklar.
Det finns också flera skoj saker i spel/lek-sektionen, dvs Philosophy Games, som är allt ifrån genialiska till småputtriga.
Philosophical Health Check "Check your Tension Quotient!". Programmet analyserar dina filosofiska trosföreställningar för att se om det finns några spänningar dem emellan.
Strange New World An interactive philosophical simulation. Strange New World is based on a scenario portrayed in the film The Matrix. Det kanske inte är lika många specialeffekter som filmen, men det är tänkvärt.
Dealing with Science. Här gäller det att komma på regeln för en sekvens. Jag har suttit med det en stund men har ännu inte kommit på det - förutom några lösningar som med stor sannolikhet inte är det som efterfrågas. (Möjligen står lösningen på nätet någonstans, men det är ju roligare att försöka själv.)
Staying Alive The Personal Identity Game. Ett litet "äventyrsspel" om att överleva. You should always base your decisions on nothing more than the desire to keep yourself in existence. Also, note that you should take each scenario presented to you at face value. The situation will be as described - there are no "tricks" - and you do not need to worry about other 'what ifs'.
Do-It-Yourself Deity. Skapa din gud och se om denne är konsistent med sig själv respektive universum.
Battleground God: ett gäng (20) frågor där man se om ens övertygelser kring gudomligheter och tro är konsistenta. Det rekommenderas att man spelar Do-It-Yourself Deity först.
Interactive Philosophy Quiz. Inte alltid helt lätta frågor ur filosofins historia.
Shakespeare vs. Britney Spears- What is Art?. Jämför olika konstnärer ur ett estetiskt perspektiv.
Några andra spel för att luska ut din etiska hållning:
Morality Play.
Taboo
(Via Kuru5hin )
Posted by hakank at 09:06 FM Posted to Filosofi
april 04, 2004
Filosofiska rummet idag: Tänkande och musik
I dagens Filosofiska rummet (P1 söndag 4 april kl 17.00, repris långfredagen 9/4 kl 21.03 anno 2004) handlar det om "Tänkande och musik":
Kan en symfoni vara filosofisk? Kan en tanke födas ur en klang? Wittgenstein, Nietzche och Shopenhauer är några av de filosofer som låtit sitt tänkande inspireras av musik. Filosofiska rummet undersöker öronens filosofi och bjuder på toner, klanger och rytmer som når bortom orden.
Det låter spännande. Tyvärr står det inte vem som ska vara med i programmet, och inte heller visste den trevliga (telefonuppringda) damen i informationen detta trots idog research.
Posted by hakank at 11:48 FM Posted to Filosofi
december 29, 2003
Jan Hartman: Vetenskapligt tänkande - Från kunskapsteori till metodteori
Jag har till min glädje noterat att Peter Lindberg har börja läsa filosofiska och vetenskapsteoriska böcker.
En bok som jag rekommenderar honom, och alla andra intresserade, är Vetenskapligt tänkande - Från kunskapsteori till metodteori andra upplagan skriven av Jan Hartman. Den andra upplagan (Studentlitteratur, 2003, ISBN: 9144033060) kom ut för några veckor sedan.
[Notera att Studentlitteratur för närvarande har fel förnamn i sin databas, vilket tyvärr har propagerats till andra boklådedatabaser. Det ska vara Jan och inget annat. Förhoppningsvis kommer även innehållsförteckningen och beskrivningen att läggas in i Studentlitteraturs databas inom kort.]
Här är (i princip) baksidestexten för boken:
Det vetenskapliga arbetet och dess resultat blir alltmer betydelsefulla i det moderna samhället. Kraven som ställs på vetenskapliga undersökningar blir därmed högre. De som gör vetenskapliga undersökningar måste därför ha en större insikt i det vetenskapliga tänkande som ligger till grund för deras arbete. Denna bok visar på vilka kunskapsteoretiska och metafysiska grunder det vetenskapliga tänkandet vilar. Med utgångspunkt i klassisk normativ kunskapsteori, som behandlar vardaglig kunskap, diskuteras olika uppfattningar om hur man skall bedriva vetenskap, och vilka anspråk vetenskapen kan ha på sanning och rationalitet inom de positivistiska och hermeneutiska vetenskaperna. Vidare diskuteras kvantitativ och kvalitativ metodteori, med avsikt att visa hur dessa metoder kan förstås med hänvisning till vetenskapsteorin.
I denna andra upplaga har avsnitten om hermeneutik och kvalitativa metoder fått större utrymme, liksom avsnitt som behandlar olika konstruktionistiska ansatser inom forskning. Boken har dessutom kompletterats med ett namn- och sakregister.
Boken vänder sig främst till studerande inom samhälls- och beteendevetenskapliga ämnen, men även till de som studerar hälso- och naturvetenskapliga ämnen. Den kan både användas på grundnivån vid universitet och högskola, och som fördjupning vid forskarutbildningar. Den kan även läsas av de som är intresserade av filosofisk kunskaps- och vetenskapsteori.
Jan Hartman är filosofie doktor i teoretisk filosofi och universitetslektor vid filosofiska institutionen, Lunds universitet. Han har mångårig erfarenhet av undervisning i teoretisk filosofi, samt i vetenskapsteori och metodteori vid hälsovetenskapliga utbildningar. Han har tidigare skrivit Physical Persons (1999), vilken försvarar en materialistisk uppfattning om människans natur, och Grundad teori (2001) vilket är en presentation av en av de senaste metoderna inom samhälls- och beteendevetenskaperna.
Boken används också som kurslitteratur på en hel del kurser.
Min personliga åsikt om boken är att den mycket klart och inspirerande redogör för de olika teorier som finns kring relevanta problem inom filosofi, vetenskapsteori och metodteori. Det är intressant att läsa en filosofs syn på hur vetenskap ska bedrivas, liksom praktiska råd hur man utför en undersökning.
Jan skriver mer om en av de kvalitativa metoderna, grundad teori, i sin bok Grundad teori - Teorigenerering på empirisk grund (Studentlitteratur 2001). Det är en fascinerande bok om en intressant metod. Baksidestexten på denna bok är:
Grundad teori är en metod för kvalitativa undersökningar inom samhälls- och beteendevetenskaperna. Den utvecklades på 1960-talet och har blivit allt mer spridd. Det är en induktiv metod, baserad på idén att man växelvis samlar in och analyserar data. På detta sätt kan teorier som är helt grundade i data genereras.
Metodens komplexitet, och olika tolkningar av den, har emellertid lett till att det specifika med den ofta har missförståtts. Bokens syfte är att klargöra vad grundad teori är, när metoden är lämplig att använda och hur man genomför en undersökning med den.
Boken vänder sig till studenter och forskare som vill förstå grundad teori och överväger att göra kvalitativa undersökningar med metoden. Inga förkunskaper om vetenskapsteori eller metodlära förutsätts.
Jag bör nog tillägga att Jan är en av mina goda vänner sedan vi läste filosofi tillsammans i början av 80-talet.
Posted by hakank at 06:55 EM Posted to Filosofi
december 11, 2003
Bra frågor
Mats Andersson ställde igår frågan En bra fråga? Här är några reflexioner kring detta.
Mats börjar respektive avslutar sin anteckning med följande:
Vad är en bra fråga? Om någon ställer en fråga till dig och du inte kan svara då kanske du svarar att det är en bra fråga. Vad är det för bra med en fråga man inte kan svara på? Och om nu en fråga man inte kan svara på är en bra fråga, vad är då en dålig fråga?
...
Så vad är en bra fråga egentligen? Och framför allt, är frågan "Vad är en bra fråga?" en bra fråga? Och är i så fall frågan Är frågan "Vad är en bra fråga?" en bra fråga? en bra fråga? Vilket leder till nya frågor som leder till nya frågor.
Enligt min mening är det flesta av ovanstående frågorna bra frågor. I slutet försöker jag mig på ett samlat svar på den oändliga regressen.
Först lite om själva begreppet "bra fråga".
Mats undrar om en bra fråga är samma som en svår fråga (vilket jag inte anser), och leder vidare till tanken att "bra" egentligen skulle innebära "dålig". Intressant ansats, men då skulle ju begreppen "bra" och "dåligt" helt förlora sina betydelser. Och det vill vi ju inte, eller hur? Mats visar alltså att "bra fråga" inte kan betyda det han först föreslår.
Det intressanta ("bra") - i alla fall för mig - med Mats frågor har inte så mycket att göra hur vi definierar "bra" rent allmänt utan snarare i vilka situationer som vi använder uttrycket "bra fråga". För mig är t.ex. uttrycket "bra svar" inte lika intressant (även om det kan vara svårt att reda ut exakt vad det innebär).
Om man funderar på hur man normalt använder uttrycket "bra fråga" (t.ex. i "Det var en bra fråga!") kan vi mena lite olika beroende på situationen. Här är några exempel:
En lärare ställer en fråga på ett prov. Några av eleverna skriver svar som visar att de förstått vad frågan gällde. Några andra elever svarar inte eller svarar på ett sätt som visar att de inte förstått vad det handlade om. Det är då en bra fråga eftersom den gjorde så att lärararen lättare kan bedöma hur eleverna skiljer sig i sin kunskapsnivå, och förhoppningsvis även ge antydan vad det är som en viss elev har svårigheter med.
Här är det en bra fråga utifrån lärarens perspektiv eftersom denne fick reda på sakerna om eleverna som förr kanske var okänt. Som Mats antyder är det märkligt att eleverna skulle tycka att det var en bra fråga. Å andra sidan kanske de elever som får bra betyg på provet anser att det är en bra fråga eftersom den gjorde så att de utmärkte sig jämfört med andra.
Men detta är nog inte den normala användningen av "bra fråga". Följande nyligen självupplevda exempel kan ge lite mer ledtrådar:
Häromdagen roade vi oss med Lateral thinking-problem, dvs där först en kort histora berättas varefter deltagarna ska fråga ja/nej-frågor och komma fram till bakgrunden till historien. Ett exempel: "En man kommer till sitt jobb, tänder ljuset och hittar en massa döda människor. Vad har hänt?". Mitt under ett sådant frågepass var det någon som ställde frågor varpå lekledaren spontant sade: Det där var bra frågor!.
Vad menade lekledaren med "bra fråga" här?
Ovanstående är exempel då någon faktiskt vet det korrekta svaret och där någon annan ska komma på en lösning. Då är det rätt enkelt att se att en fråga är nära lösningen. I andra fall, t.ex. i vetenskaplig forskning eller när man debuggar ett program som inte riktigt fungerar som man vill, har man bara ett fenomen framför sig som man försöker att förstå.
En bra fråga i dessa sammanhang är då en fråga som gör att man får en ny syn på problemet och - kanske - löser det. Här är ett enkelt exempel från min värld:
- Hmmm, vad händer om du testar på en annan dator?
- Bra fråga, det har jag inte tänkt på!
Man skulle här också kunna se frågan som en bra reminder ("påminnare") om sådant som man brukar fundera på. Och kommentaren skulle då även kunnat vara "Bra påminnelse. Det hade jag glömt!".
Det skulle alltså lika väl ha kunnat låta på följande sätt:
- Hmmm, vad händer om du testar på en annan dator?
- Dum fråga, det var naturligtvis det första jag tänkte på.
För frågeställaren var frågan ställd utifrån en kunskap (modell) om hur saker fungerar och orsaker till problem (dvs att man kan få olika resultat beroende på vilken dator man kör på) men visste inte om att svararen redan hade kontrollerat detta. (I slutet på denna anteckning återkommer jag lite till detta med modeller.)
Jag tror att essensen i det vi normalt menar med "bra fråga" är att frågan penetrera ett (svårt) problem genom att gå på djupet, nå kärnan i problemet eller får oss att tänka på en annat sätt än tidigare.
Det går nog också ganska omedelbart att säga om en fråga är bra eller inte, oavsett om frågan verkligen leder till ett korrekt svar. Frågan ledde ju hur som helst till nya tankegångar. [Kanske man borde införa uttrycken "felaktig fråga" för sådana som inte leder till en bra lösning. :-) Hur uttrycker man sig i Jeopardy(TM)?]
Motsatsen till "bra fråga" skulle då egentligen inte vara "dålig fråga" utan snarare "ointressant fråga". För att travestera en av Mats dialoger där man kan säga att följande fråga är bra eftersom den löste problemet.
- Vad är det för dag idag?
- Det är söndag, men varför frågar ... . Å, k*tten, det är alltså därför banken är stängd!
"Bra fråga" verkar alltså vara ungefär samma sak som "intressant fråga". Tyvärr finns det en tendens att används både "bra fråga" respektive "intressant fråga" när man inte själv vet svaret och inte vill verka okunnig. Men detta ska ses som ett parasistiskt användande som lever på den ursprungliga betydelsen. När man säger dessa fraser antyder man att man kan bedöma kvaliteten på frågan, vilket ju kräver en hel del kunskap (som man kanske inte har).
Här är en kommentar om Mats oändliga regress i det första citatet ovan. Låt oss för enkelhets skull kalla hela denna sekvens av frågor för Z:
X = "vad är en bra fråga?"
Y(0) = "är X en bra fråga?"
Y(1) = "är Y(0) en bra fråga"
Y(2) = "är Y(1) en bra fråga"
...
Y(n) = "är Y(n-1) en bra fråga?"
för n -> oändligheten.
Grundfrågan, dvs om den sammansatta frågan Z är en bra fråga, är en bra och intressant fråga, liksom frågorna X och Y(0) och möjligen Y(1). Anledningen till att jag tycker att det är bra frågor är att de på olika sätt gav nya infallsvinklar på ett problem som jag tycker är intressant. Däremot anser jag inte att t.ex. Y(3) är en bra fråga eftersom den inte tillför något nytt jämför med Y(2).
Sidospår:
En sak som fascinerar mig i allt detta är vilken typ av representation (modeller) vi har och hur vi använder dessa när vi löser olika typer av problem, jämför ovan om datorproblemet. Ibland är jag mycket visuell när jag ska lösa ett problem. T.ex. kan vissa programmeringsproblem representeras som en mental Whyteboard där kopplingar mellan olika begrepp är linjer av olika slag. Några gånger har jag sett problemen ungefär som i en 3D-värld; om det råkar komma in något helt annat relevant för problemet, t.ex. genom någon association, är det som en ny box dyker upp och kopplar upp sig mot de övriga. I sällsynta fall har det faktiskt varit som en Virtual Reality-resa med zoomningar och allt.
Tråkigt nog är det mycket svårt att direkt överföra en sådan modell till annan person och det är frustrerande när man tycker sig se lösningen så klart men kan inte riktigt formulera den.
För att göra en koppling till huvuddiskussionen skulle man med ovanstående bild kunna säga att bra frågor är sådana som gör att man lättare kan fundera på de olika boxarna och dess relationer, t.ex. genom att undersöka vad skulle hända om en koppling fanns mellan dessa två boxar; eller då en fråga skapar en helt ny värld eller nytt perspektiv.
Apropos Lateral Thinking-leken: Ett datorbaserat Lateral Thinking-system skulle vara en bra träning i att ifrågasätta de förutsättningar (modell) man har (skapar) när man hör historien och hur den sedan utvecklas. T.ex. följande som kan ses som ledtrådar: "Vilken typ av jobb var det?" "Varför arbetade han där?", "Hur mycket var klockan?". En övning som lämnas åt läsaren är att formulera om dessa till ja/nej-frågor. :-)
Så tillbaka till "bra". Det vi har kommit fram till är väl egentligen bara att "bra" i konstruktionen "bra fråga", fyller sin vanliga funktion att betyda det "bra" ska betyda, nämligen - för att citera NE:
bra
...
1. som har lämpliga eller tillfredsställande egenskaper el. fyller berättigade krav
...
Som avslutning nämns två böcker som har anknytning till ovanstående.
Först en bok jag tidigare nämnt några gånger: Johan Asplunds "Om undran inför samhället" som bland annat diskuterar vetenskaplig forskning genom en jämförelse med gåtor och detektivromaner. Se t.ex. referensen i Mats Anderssons matematiska gåta.
Så en annan gammal favorit: "Universum, döden och den logiska analysen" av Sören Halldén (Almqvist & Wiksell, 1961). Det är en underbar liten introduktion i filosofiska tekniker (främst begreppsanalys) som bland annat tar upp olika typer av filosofiska frågor samt "nyttan" med dessa.
Posted by hakank at 05:07 EM Posted to Filosofi | Språk | Comments (5)
juli 27, 2003
Systemdynamisk analys av Kuhns paradigmteori
Jason Wittenberg och John D Sterman gjorde 1999 en systemdynamisk analys av hur vetenskapliga teorier uppstår och försvinner, baserad på Kuhns paradigmteori.
Läs mer på Path Dependence, Competition, and Succession in the Dynamics of Scientific Revolution (PDF av hela dokumentet här).
Abstract: What is the relative importance of structural versus contextual forces in the birth and death of scientific theories? We describe a dynamic model of the birth, evolution, and death of scientific paradigms based on Kuhn's Structure of Scientific Revolutions. The model creates a simulated ecology of interacting paradigms in which the creation of new theories is stochastic and endogenous. The model captures the sociological dynamics of paradigms as they compete against one another for members. Puzzle solving and anomaly recognition are also endogenous. We specify various regression models to examine the role of intrinsic versus contextual factors in determining paradigm success. We find that situational factors attending the birth of a paradigm largely determine its probability of rising to dominance, while the intrinsic explanatory power of a paradigm is only weakly related to the likelihood of success. For those paradigms that do survive the emergence phase, greater explanatory power is significantly related to longevity. However, the relationship between a paradigm's `strength' and the duration of normal science is also contingent on the competitive environment during the emergence phase. Analysis of the model shows the dynamics of competition and succession among paradigms to be conditioned by many positive feedback loops. These self-reinforcing processes amplify intrinsically unobservable micro-level perturbations in the environment - the local conditions of science, society, and self faced by the creators of a new theory - until they reach macroscopic significance. Such dynamics are the hallmark of self-organizing evolutionary systems.
Koden för modellen finns att ladda ner, skriven i Dynamo. Tyvärr har jag inte Dynamo, och när jag försökte porta koden till Vensim gick det inte speciellt bra.
För mer om Kuhns och hans paradigmteori, se t.ex. google-kategorin Society, Philosophy, Philosophers, Kuhn, Thomas S.
Posted by hakank at 10:29 FM Posted to Dynamiska system | Filosofi
juni 19, 2003
Husgudar - Gilbert Ryle
Gilbert Ryle var en filosof som jag kom i ("andlig") kontakt med när jag läste teoretisk filosofi i början på 80-talet. Han tillhörde den glada skara engelska filosofer - främst från Oxford - som tillhörde vardagsspråksskolan (ordinary language). De - påverkade av Wittgenstein, en annan husgud - ansåg att mycket av fiilosofins problem bottnar i språkets användande och struktur. Flera hävdade att alla filosofiska problem var skenproblem och om man bara redde ut begreppen tillräckligt så fanns det inga filosofiska problem kvar. Mycket tankvärda tankar kom fram, man analyserade vardagsspråket och gav mycket av dessa funktion både namn och mening, t.ex. Austins analyser av språkakter.
Det fascinerande med detta sätt att se på filosofiska problem var att det var tillåtet att argumentera genom att beskriva hur ett visst begrepp användes eller inte användes, i just vardagsspråket. Detta till skillnad från andra skolor där man mer formellt skulle ange nödvändiga och tillräckliga villkor för ett begrepps användande (vilket i stort är den förhärskande synen i den analystiska skolan). Till exmpel, om man skulle analysera begreppet ondska var det en del av analysen att analysera hur man använder "ondska" i olika sammanhang.
I mitt jobb som systemutvecklare märkte jag att detta sätt att analysera t.ex. en kunds krav och önskemål var mycket fruktbart om inte annat som ett sätt att generera ytterligare frågor att ställa och att se kopplingar till andra viktiga begrepp. Lite samma synsätt kan man se i Martin och Odells Object-Oriented Methods, f.ö. en eminent bok.
Det bästa av allting var att denna typ av analys är riktigt rolig (när kreativiteten blir humor!) att göra.
Det som gjorde att speciellt Ryle blev en husgud är mer slumpartat och kanske inte helt rättvist mot hans kollegor, men hans "Dilemmas", vissa delar av "Concept of Mind" samt de inträngande artiklarna om "Systematically Misleading Expressions" och kategorimisstag bidrog rätt mycket till husgudifieringen. Han har med rätta blivit kritiserad för sitt sätt att försöka lösa medvetandeproblemet (förhållande mellan kropp och medvetande) men det förringar i min mening inte hans utveckling av begreppsanalysen.
På denna sida kan man läsa lite mer om Oxfordfilosofin.