« Computational origami | Main | Ny teknik: Årets toppar och floppar »

december 11, 2003

Bra frågor

Mats Andersson ställde igår frågan En bra fråga? Här är några reflexioner kring detta.

Mats börjar respektive avslutar sin anteckning med följande:

Vad är en bra fråga? Om någon ställer en fråga till dig och du inte kan svara då kanske du svarar att det är en bra fråga. Vad är det för bra med en fråga man inte kan svara på? Och om nu en fråga man inte kan svara på är en bra fråga, vad är då en dålig fråga?
...
Så vad är en bra fråga egentligen? Och framför allt, är frågan "Vad är en bra fråga?" en bra fråga? Och är i så fall frågan Är frågan "Vad är en bra fråga?" en bra fråga? en bra fråga? Vilket leder till nya frågor som leder till nya frågor.

Enligt min mening är det flesta av ovanstående frågorna bra frågor. I slutet försöker jag mig på ett samlat svar på den oändliga regressen.

Först lite om själva begreppet "bra fråga".

Mats undrar om en bra fråga är samma som en svår fråga (vilket jag inte anser), och leder vidare till tanken att "bra" egentligen skulle innebära "dålig". Intressant ansats, men då skulle ju begreppen "bra" och "dåligt" helt förlora sina betydelser. Och det vill vi ju inte, eller hur? Mats visar alltså att "bra fråga" inte kan betyda det han först föreslår.

Det intressanta ("bra") - i alla fall för mig - med Mats frågor har inte så mycket att göra hur vi definierar "bra" rent allmänt utan snarare i vilka situationer som vi använder uttrycket "bra fråga". För mig är t.ex. uttrycket "bra svar" inte lika intressant (även om det kan vara svårt att reda ut exakt vad det innebär).

Om man funderar på hur man normalt använder uttrycket "bra fråga" (t.ex. i "Det var en bra fråga!") kan vi mena lite olika beroende på situationen. Här är några exempel:

En lärare ställer en fråga på ett prov. Några av eleverna skriver svar som visar att de förstått vad frågan gällde. Några andra elever svarar inte eller svarar på ett sätt som visar att de inte förstått vad det handlade om. Det är då en bra fråga eftersom den gjorde så att lärararen lättare kan bedöma hur eleverna skiljer sig i sin kunskapsnivå, och förhoppningsvis även ge antydan vad det är som en viss elev har svårigheter med.

Här är det en bra fråga utifrån lärarens perspektiv eftersom denne fick reda på sakerna om eleverna som förr kanske var okänt. Som Mats antyder är det märkligt att eleverna skulle tycka att det var en bra fråga. Å andra sidan kanske de elever som får bra betyg på provet anser att det är en bra fråga eftersom den gjorde så att de utmärkte sig jämfört med andra.

Men detta är nog inte den normala användningen av "bra fråga". Följande nyligen självupplevda exempel kan ge lite mer ledtrådar:

Häromdagen roade vi oss med Lateral thinking-problem, dvs där först en kort histora berättas varefter deltagarna ska fråga ja/nej-frågor och komma fram till bakgrunden till historien. Ett exempel: "En man kommer till sitt jobb, tänder ljuset och hittar en massa döda människor. Vad har hänt?". Mitt under ett sådant frågepass var det någon som ställde frågor varpå lekledaren spontant sade: Det där var bra frågor!.

Vad menade lekledaren med "bra fråga" här?

Ovanstående är exempel då någon faktiskt vet det korrekta svaret och där någon annan ska komma på en lösning. Då är det rätt enkelt att se att en fråga är nära lösningen. I andra fall, t.ex. i vetenskaplig forskning eller när man debuggar ett program som inte riktigt fungerar som man vill, har man bara ett fenomen framför sig som man försöker att förstå.

En bra fråga i dessa sammanhang är då en fråga som gör att man får en ny syn på problemet och - kanske - löser det. Här är ett enkelt exempel från min värld:

- Hmmm, vad händer om du testar på en annan dator?
- Bra fråga, det har jag inte tänkt på!

Man skulle här också kunna se frågan som en bra reminder ("påminnare") om sådant som man brukar fundera på. Och kommentaren skulle då även kunnat vara "Bra påminnelse. Det hade jag glömt!".

Det skulle alltså lika väl ha kunnat låta på följande sätt:

- Hmmm, vad händer om du testar på en annan dator?
- Dum fråga, det var naturligtvis det första jag tänkte på.

För frågeställaren var frågan ställd utifrån en kunskap (modell) om hur saker fungerar och orsaker till problem (dvs att man kan få olika resultat beroende på vilken dator man kör på) men visste inte om att svararen redan hade kontrollerat detta. (I slutet på denna anteckning återkommer jag lite till detta med modeller.)

Jag tror att essensen i det vi normalt menar med "bra fråga" är att frågan penetrera ett (svårt) problem genom att gå på djupet, nå kärnan i problemet eller får oss att tänka på en annat sätt än tidigare.

Det går nog också ganska omedelbart att säga om en fråga är bra eller inte, oavsett om frågan verkligen leder till ett korrekt svar. Frågan ledde ju hur som helst till nya tankegångar. [Kanske man borde införa uttrycken "felaktig fråga" för sådana som inte leder till en bra lösning. :-) Hur uttrycker man sig i Jeopardy(TM)?]

Motsatsen till "bra fråga" skulle då egentligen inte vara "dålig fråga" utan snarare "ointressant fråga". För att travestera en av Mats dialoger där man kan säga att följande fråga är bra eftersom den löste problemet.

- Vad är det för dag idag?
- Det är söndag, men varför frågar ... . Å, k*tten, det är alltså därför banken är stängd!

"Bra fråga" verkar alltså vara ungefär samma sak som "intressant fråga". Tyvärr finns det en tendens att används både "bra fråga" respektive "intressant fråga" när man inte själv vet svaret och inte vill verka okunnig. Men detta ska ses som ett parasistiskt användande som lever på den ursprungliga betydelsen. När man säger dessa fraser antyder man att man kan bedöma kvaliteten på frågan, vilket ju kräver en hel del kunskap (som man kanske inte har).


Här är en kommentar om Mats oändliga regress i det första citatet ovan. Låt oss för enkelhets skull kalla hela denna sekvens av frågor för Z:

X = "vad är en bra fråga?"
Y(0) = "är X en bra fråga?"
Y(1) = "är Y(0) en bra fråga"
Y(2) = "är Y(1) en bra fråga"
...
Y(n) = "är Y(n-1) en bra fråga?"
för n -> oändligheten.

Grundfrågan, dvs om den sammansatta frågan Z är en bra fråga, är en bra och intressant fråga, liksom frågorna X och Y(0) och möjligen Y(1). Anledningen till att jag tycker att det är bra frågor är att de på olika sätt gav nya infallsvinklar på ett problem som jag tycker är intressant. Däremot anser jag inte att t.ex. Y(3) är en bra fråga eftersom den inte tillför något nytt jämför med Y(2).

Sidospår:
En sak som fascinerar mig i allt detta är vilken typ av representation (modeller) vi har och hur vi använder dessa när vi löser olika typer av problem, jämför ovan om datorproblemet. Ibland är jag mycket visuell när jag ska lösa ett problem. T.ex. kan vissa programmeringsproblem representeras som en mental Whyteboard där kopplingar mellan olika begrepp är linjer av olika slag. Några gånger har jag sett problemen ungefär som i en 3D-värld; om det råkar komma in något helt annat relevant för problemet, t.ex. genom någon association, är det som en ny box dyker upp och kopplar upp sig mot de övriga. I sällsynta fall har det faktiskt varit som en Virtual Reality-resa med zoomningar och allt.

Tråkigt nog är det mycket svårt att direkt överföra en sådan modell till annan person och det är frustrerande när man tycker sig se lösningen så klart men kan inte riktigt formulera den.

För att göra en koppling till huvuddiskussionen skulle man med ovanstående bild kunna säga att bra frågor är sådana som gör att man lättare kan fundera på de olika boxarna och dess relationer, t.ex. genom att undersöka vad skulle hända om en koppling fanns mellan dessa två boxar; eller då en fråga skapar en helt ny värld eller nytt perspektiv.

Apropos Lateral Thinking-leken: Ett datorbaserat Lateral Thinking-system skulle vara en bra träning i att ifrågasätta de förutsättningar (modell) man har (skapar) när man hör historien och hur den sedan utvecklas. T.ex. följande som kan ses som ledtrådar: "Vilken typ av jobb var det?" "Varför arbetade han där?", "Hur mycket var klockan?". En övning som lämnas åt läsaren är att formulera om dessa till ja/nej-frågor. :-)


Så tillbaka till "bra". Det vi har kommit fram till är väl egentligen bara att "bra" i konstruktionen "bra fråga", fyller sin vanliga funktion att betyda det "bra" ska betyda, nämligen - för att citera NE:

bra
...
1. som har lämpliga eller tillfredsställande egenskaper el. fyller berättigade krav
...


Som avslutning nämns två böcker som har anknytning till ovanstående.
Först en bok jag tidigare nämnt några gånger: Johan Asplunds "Om undran inför samhället" som bland annat diskuterar vetenskaplig forskning genom en jämförelse med gåtor och detektivromaner. Se t.ex. referensen i Mats Anderssons matematiska gåta.

Så en annan gammal favorit: "Universum, döden och den logiska analysen" av Sören Halldén (Almqvist & Wiksell, 1961). Det är en underbar liten introduktion i filosofiska tekniker (främst begreppsanalys) som bland annat tar upp olika typer av filosofiska frågor samt "nyttan" med dessa.

Posted by hakank at december 11, 2003 05:07 EM Posted to Filosofi | Språk

Comments

Oj! Det där får man nog läsa ett par gånger.

Tack för länken till "Lateral thinking." Min hustru och jag har under ett par år plågat våra gäster med "hotellfrågan" den är ganska knepig fast enkel om jag säger så. Jag blev uppmärksammad på den i Bengt af Kiltbergs oerhört roande bok "Kuttrasju" från 1998 där kapitlet "De mystiska ledtrådarna" innehåller ett antal exempel samt en genomgång om en del forskning i ämnet fast med en "folkloristisk" infallsvinkel.

Posted by: Bengt O. at december 11, 2003 06:22 EM

Sorry, "Kiltberg" skall det ju inte vara utan "Klintberg."

Posted by: Bengt O. at december 11, 2003 06:24 EM

Bengt: Jag vill minnas att du har kört med hotellfrågan med folk som inte besökt dig och din fru också. :)

Posted by: Mats Andersson at december 11, 2003 06:46 EM

Bengt: Tack för tipset om B af K:s bok.

Mats: Den fråga du ställer sist i kommentarerna där även Bengts hotellfråga finns, verkar vara en variant av den fråga jag nämner i min anteckning. Undrar du fortfarande över svaret?

Posted by: Håkan Kjellerstrand at december 11, 2003 07:25 EM

Du menar mannen som tänder lampan när han kommer till jobbet? Nej, jag vet svaret. :)

Posted by: Mats Andersson at december 13, 2003 05:56 EM