Föregående: Huvudsidan Nästa: Kontextbegreppet

Innehåll

Freuds teori om vitsen

För att förstå mekanismen bakom vitsarna gör man klokt i att studera en av de bästa analyserna av vitsen: Freuds teori om vitsar i Vitsen och dess förhållande till det undermedvetna.

När Freud skrev boken Drömtydning upptäckte han att många av drömmens tekniker var mycket lika de som används i drömmarna (och vice versa). Verket om vitsar bör ses som ett led i Freuds studium hur vårt undermedvetna arbetar "i det dolda" och ger sig i uttryck i det medvetnas olika former. För drömmen ser Freud det ungefär att det undermedvetna "försöker att säga oss något" genom att en sak döljs genom att representeras som något annat (det latenta blir manifest genom en symbol i drömmen). För vitsar är det nästan tvärtom! Vi skrattar åt något eftersom det uppstår en spänning (energi) då vi upptäcker att två olika betydelser av ett ord s.a.s. behandlas samtidigt (komprimeras) till ett enda ord eller begrepp: Vi gör en upptäckt!

Freud tar som utgångspunkt Immanuel Kants "formel" om skrattet som "en spänd förväntans upplösning i intet", men meanar att det är en spänd förväntans upplösning i en (annan) psykisk energi, liksom den som finns i drömmarna. Se dock Not om Freuds misstag.

De 13 vitsteknikerna

Freud indelar vitsens tekniker i 13 olika kategorier (a - n), och visar dessa med en mängd olika exempel. En del av dessa exempel är roliga på både svenska och engelska (dvs de språk jag läst boken på); en hel del av exemplen är endast roliga på tyska.

De 13 teknikernaNot är:
  1. Förtätning
    a) med blandordsbildning (exempel)
    b) med modifikation (exempel)
  2. Användning av samma material
    c) helhet och delar (exempel)
    d) omställning (exempel)
    e) lätt modifikation (exempel)
    f) samma ord med och utan ordagrann betydelse (exempel)
  3. Dubbelmening
    g) namn och sakbetydelse  (exempel)
    h) metaforisk och saklig betydelse (exempel)
    i) egentlig dubbelmening (ordlek) (exempel)
    j) tvetydighet (exempel)
    k) dubbelmening med anspelning (exempel)
  4. Övrigt
    l) förskjutning (avlänkning av betydelse) (exempel))
    m) Tankefel (exempel)
The 13 techniques (names in english)

Exempel på vitstekniker

Freud beskriver de olika teknikerna med många exempel. Här kommer ett urval av dessa. Sidhänvisningen hänför sig till den svenska upplagan av Vitsen och dess förhållande till det undermedvetna

a) förtätning med blandordsbildning

(sid 18)
"I en av Heines "Reisebilder" förekommer en dråplig gestalt, lotterikollektören och liktornsoperatören Hirsh-Hyacinth från Hamburg. Denne skryter med sina relationer till den rike baronen Rothschild och säger slutligen: 'Och så sant mig Gud hjälpe, herr doktor, jag satt bredvid Salomon Rothchild och han behandlade mig alldeles som en jämlike, fullständigt familjonärt.'"

----

(sid 24)
"Christmas - the alcoholidays"

----


b) förtätning med modifikation

(sid 27)

"Jag har rest tete-a-bete med honom." ["bete" betyder kräk, odjur]

----
(sid 27)
"Ja, fåfängan är en av hans fyra Akilleshälar."

----
(sid 28)
(Om en känd person): "Ja, han hade en stor framtid bakom sig."


c) Användning av samma material, helhet och delar

[sid 34: Freud definierar sålunda: "Ett namn används två gånger, den ena gången som helhet, den andra gången söndeldelat i stavelser, varvid stavelserna har en annan mening." Not: Freud noterar inte skillnaden mellan att man presenterar exakt samma ord två gånger och att man presenterar en synomnym första gången. Om man gångerna gången nämner vitsordet blir det en mycket svagare vits än om man använder en synomyn.]

(sid 34)
"Om man frågar en av sina ungdomliga patienter om han någonsin har befattat sig med masturbation, får man helt säkert till svar: O na nie."


d) Användning av samma material, omställning

(sid 34)
Tanken i denna teknik är att man gör en mycket liten förändring av flera ord. Freud tar som enda exempel en tysk vits som är svåröversättbar. Jag gör dock ett försök, med de tyska vitsorden inom hakar.

"Herr och Fru X lever i högsta välmåga. Några personer anser att mannen har tjänat mycket och har därför kunnat lagt undan lite åt sig [sich etwas zuruckgelegt]; andra tror att frun har lagt sig undan för undan [sich etwas zuruckgelegt] och har därför kunnat tjäna mycket."


e) Användning av samma material, lätt modifikation

(sid 35)
"Herr N. hör av en herre, som själv är född jude, ett hätskt yttrande om judiskt väsen. 'Herr hovråd', säger han, 'er antesemitism var mig bekant, er antimetism är ny för mig." [Här är bara en bokstav är ändrad.]

---

(sid 35)
(Ett exempel som Freud ständigt återkommer till)
"Traduttore - Traditore" [översättare - förrädare]

---

- "Hur går det?", frågar den blinde den lame.
- "Tja, som du ser.", säger den lame.


f) Användning av samma material, samma ord med och utan ordagrann betydelse

(sid 54)
[Denna vits tillhör något som uppenbarligen var populärt på Freuds tid, s.k. badvitsar.] "Två judar träffar i närheten av badhuset. 'Har du tagit ett bad?', frågar den ene. 'Hur så?', lyder svaret, 'Saknas här ett?'"

g) Dubbelmening, namn och sakbetydelse

(sid 38)
(Shakespeare:) "Avtryck dig ur vårt sällskap, Pistol."
['Discharge thyelf of our company, Pistol!']
h) Dubbelmening, metaforisk och saklig betydelse

"En person sade en gång till författaren Arthur Schnitzler: 'Det förvånar mig icke, att du har blivit en stor diktare. Din fader har ju hållit spegeln framför sina samtida.'" [förklaring: A.S. fader är den berömda läkaren Schnitzler, och spegel var larynxskopet (för struphuvudet)]


i) Dubbelmening, egentlig dubbelmening (ordlek)

[Denna grupp och de två (tvetydighet resp anspelning) är tekniskt sett samma, fast Freud menar att vitsar som har sexuella anspelningar bör ha en egen kategori: tvetydighet.]

j) Dubbelmening, tvetydighet

(sid 42)
(Vid tiden för Dreufysaffären): "Dessa flickor påminna mig om Dreyfus. Armén tror icke på dess oskuld."

k) Dubbelmening med anspelning

[Denna kategori har Freud inget exempel på, och definitionen är mycket oklar!]

l) Förskjutning (avlänkning av betydelse)

(sid 57)
"En hästhandlare rekommenderar en ridhäst: - 'Om ni bestiger denna häst klockan fyra på morgonen, är ni i Pressburg halv sju.' - Vad ska jag göra i Pressburg klockan halv sju på morgonen."


m) Tankefel

(sid 63)
"En herre kommer in i ett konditori och låter servera sig en tårta, men lämnar den genast tillbaka och begär i stället ett glas likör. Detta dricker han ur och vill avlägsna sig utan att betala. Ägaren till konditoriet hejdar honom.
- 'Vad vill ni mig?', säger mannen
- 'Ni ska betala likören.'
- 'För den gav jag ju er tårtan.'
- 'Inte heller den har ni betalat.'
- 'Den har jag ju inte ätit.'

---- "A har lånat en kopparkittel av B och blir efter återlämnandet lagsökt av denne, emedan kitteln nu uppvisar ett stort hål, som gör den oanvändbar. Hans försvar låter: För det första har jag överhuvud inte lånat någon kittel av B, för det andra hade kitteln redan ett hål då jag övertog den av B, och för det tredje var den hel då jag lämnade tillbaka den."


Innehåll