« Aprilpyssel - lösning, villospår och ledtrådar | Main | En liten åter-presentation »

maj 02, 2005

En annoterad s.k. vits

Det följande är ett sammandrag av samt annoterande kommentarer på en fullständigt verklighetsbaserad händelse från ett firande av en god väns erhållande av stipendiepengar avseende filosofiska studier utomlands samt den då i stunden mycket nära förestående efterföljande stipendieresan till samma utland.

Inledningsvis beskrives själva s.m.s. settingen som egentligen inte har med själva den s.k. vitsen att göra utan mer för att beskriva den situation vari den nedan omtalade vitsen uppstod mer eller mindre naturligt. Låt oss kalla detta för "atmosfär" eftersom det utspelar i ett kök någonstans i Sverige i en vackert och kreativt möblerad femma på övre våningen.

Tänk ett kök. Tänk J1 som står och förbereder middagen (en stek), tänk J2 som står lite till vänster och gör likadant. De gör således middagen tillsammans. H kommer avslappnat in i köket och frågar hur det står till. Efter detta artiga och vänliga ämne är avklarat vidtar bl.a. en diskussion om precisionen hos digitala stektermometrar jämfört med analoga, liksom vilken precision som recepten egentligen avser. Är det 80 grader plus-minus 2 grader? Eller kanske endast mer eller mindre 2 grader, fast mindre än 80 grader?


(1)Nu(2) kommer vi(3) till den i rubriken ovan utlovade annoterade vitsen (4):
H: Jag har kommit på orsaken(5) till kriminaliteten(6) i samhället.
J1: Jaså! Vilken orsak(7) är det(8) då?
H: Indexikalie(9)-sjuka!
J1: Hur menar(10) du(9) då? (11)
H: Det är då man inte kan skilja(12) på mitt(13) och ditt(13).

Noter:
1) Siffrorna inom (parentes) avser notnumren.

Här borde först bes om ursäkt för en trivialisering av ett allvarligt och svårt och även allvarligt ämne. Dock har det nästan bevisats (eller borde i alla fall ha bevisats) vetenskapligt att humor - vilket detta tydligen ska vara ett exempel på - kan i vissa situationer underlätta om inte annat umgänget genom att s.a.s. lätta upp stämmningen (vilket (inom parentes) dock inte behövdes i detta fall eftersom stämningen alltid är hög vid denna typ av träffar, speciellt efter några glas champagne, men även utan dessa glas champagne).

2) "Nu" är f.ö. också en sådan där (9), liksom f.ö. "där"(9)

3) "vi" används här mestadels för att skapa en känsla av vi-het och göra samtliga läsare delaktiga i det fullständiga skedet, som vore de personligen deltagande i det skedda skeendet. "vi" (9) är tillika även en sådan "där" (9).

4) "vitsen": hela denna återberättelse är alltså ett exempel på en s.k. sådan. Det har skrivits mer om sådana och vidare källreferenser kan erhållas mot beskrivning av det saknade.

5) orsak: det (explanans) som i en teori avser att förklara något annat (explanandum), t.ex. "A orsakar B" eller "B orsakas av A", där både A och B rimligen bör ersättas med en något mer fylligare och bättre, t.ex. A537 respektive B735.

6) "kriminalitet": I ärlighetens namn är det osäkert exakt vilket uttryck som användes just i det specifika fallet den där specifika dagen i det specifika köket i det specifika Sverige. Det finns andra typer av kriminalitet än att det som senare avses, men troligen täcks tillräckligt många fall av kriminalitet in här för att det ska framgå med önskvärd tydlighet.

7) Jaså. Det troddes att man hade klarat av detta begrepp redan. Men OK, då: "orsak": det (explanans) som i en teori avser att förklara något annat (explanandum), t.ex. "A537 orsakar B735" eller "B735 orsakas av A537", där både A537 och B735 rimligen bör ersättas med en något mer passande beskrivning, t.ex. X resp. Y.

8) Också ett exempel på en (9).

9) Indexikalie: Då en (detta borde vara ett citat) "meningsbärande enhet har mer än en betydelse beroende på dess kontext" (slut på det som borde vara ett citat). Vanligen sådana ord "denna", "detta", "jag", "du", "vi", "denna där" vilket alltså beror på det sammanhang vari det uttalas ("pekar ut").

Notläsaren bör här notera att exakt på vilket sätt detta har samband med kriminaliteten avslöjas inte förrän i en senare not (13) eftersom det är själva fundamentet på vilket denna s.k. vits bygger på och, följande vitsen överraskande princip, vill inte för mycket avslöjas redan.

(Som förklarande not hänvisas till Nationalencyklopedin som skriver som följer:
indexika´l (av index), term använd om tecken vars relation till det betecknade bygger på en närhet; termen kan också användas liktydigt med deiktisk, se deixis.

och om man sedan, småleende småsmuttande på en kopp te i högra handen och tangentbordet i den andra, studerar ordet deixis faller följande blad ned från kunskapsträdet skapande precis de saknade frön som naturen saknat så länge:

deixis [d3´jksis] (grek. dei´xis 'utpekande'), språkvetenskaplig term. Deiktiska uttryck hänvisar till någon eller något i den situation där yttrandet eller texten kommer till. De kan avse platsen (här) eller tidpunkten (nu, i dag) för den kommunikativa handlingen, kommunikationens aktörer (jag, du), andra företeelser som kan identifieras i situationen (där, den [där] skjortan, hon med håret). Det deiktiska uttrycket kan också ange om det åsyftade är nära den talande eller ej (här, där, den här, den där).

Det står mycket mer där, men inte här.

Någonstans har denne annoterande författare hört ordet "pekord" ("pek-ord") för denna typ av ord, men det är tyvärr inte allmänt belagt vare sig på nätet, i de röda randiga anteckningsböckerna eller i de gröna rutiga anteckningsböckerna så det ha möjligen uppstått i en vacker dröm.

10) "menar": Tyvärr är kommentaren inte läsbar här. Eventuellt utbristes det i en kollektiv undran vad som egentligen avsågs med detta.

11) Avsikten med denna fråga är väl ändå ganska klar. Den skulle kunna omformuleras i den något mer succinkta formen "Eh?" eller den något mer populära alternativformen "Va?".

12) "skilja": här avses alltså urskiljande mellan två olika begrepp (t.ex. mellan begreppet B1 och begreppet B2 eller mellan begreppet P och begreppet Q) som tidigare var subjektivt oskiljaktiga men nu objektivt klargörande frilagda, liksom Per och Pål innan de var tvugna att dela upp äpplena. (Denna historieförfattare förtäljer av princip icke om det var Per som fick 4 äpplen och Pål 5 eller om det var tvärtom om. Tyvärr, måste man möjligen utbrista för att överrösta trafiken.)

13) "mitt" och "ditt": Detta är själva poängen! Här är själva nexus: Det är då man inte kan skilja på mitt och ditt. Här samtidigt visas och upplöses det motsatsförhållande mellan två indexikalier (9) som legat och lurat i den semantiska vassen. Det finnes här också en aning om en psykologisk trovärdighet, något som tenderar att känneteckna riktigt bra ordvitsar.

[En föreslagen tänkbar men senare övergiven tolkning kunde vara att tolka "mitt" som "centrum", dvs i motsats till "perifi", men i denna tolkning förlorar den s.k. vitsen fullständigt sin poäng, liksom den förnäma damen sin hatt den där stormiga dagen, eftersom det inte finns något motsatsförhållande mellan "centrum" och "ditt", såtillvida vi inte även omtolkar "ditt", vilket förefaller en aning omständigt för tillfället. Noteras bör att den förnäma damen lyckligen en stund senare hittade sin hatt.]


Återigen bordes det bes om ursäkt för trivialiseringen av ett allvarligt ämne. Tyvärr kan det inte skyllas på för mycket champagne eftersom det hade då endast gått åt ett endaste ynka glas; de övriga kom senare efter det att händelsen hade händelsat. Dessa senare glas skulle - kunde man anföra - i princip ha skapat en anticipatorisk effekt bakåt i tiden, men det låter väl ändå lite väl märkligt som vetenskaplig teori betraktad, eller hur?

Slutligen måste erkännas att även om indexikalieteorin för brottsligthet låter förledande intressant vid första betraktandet skapar det inte så mycket utrymme för en vidare lösning på problemet. Det verkar helt enkelt inte trovärdigt att vi kan lösa detta problemkomplex genom att ge brottslingar (eller brottslingar-wannabees) en introduktionskurs i semantik.

Posted by hakank at maj 2, 2005 07:40 EM Posted to Diverse