« Artikel om rekommendationssystem i InternetWorld | Main | Uppdatering 2 av Devil's Word »

juni 04, 2005

Musikfrågor

Henrik Sundström frågade (även) om musik. Tillåter mig att förändra (mutera) detta mem något.


Hur stor datamängd på din(a) dator(er) upptas av musikfiler? alt. Hur många cd- och vinylskivor äger du?
Cirka 6 Gb i datorn, vilket är gränsen för den relativt nyinköpta iPod mini:n. Cirka 200 CD, en 500-tal vinylskivor samt 300 kasettband (viss överlappning finns).

När det gäller musik slutade jag i princip lyssna aktivt på musik någon gång under början på 1990-talet när jag slutade spela själv och andra intressen hade tagit vid. Nu är det mestadels som bakgrund eller "funktionell" musik (stämning, noise killer etc). Inköpet av iPodden har dock aktualiserat musikintresset.


Senast inhandlade skiva?

Troligen Alain Caron "Play" (fransk bassist).

Senast spelade låt?

Jag antar att musik från P2 Klassiskt inte gälls. Då var det endera Arvo Pärt "Fratres" eller Gavin Bryars cellokonsert från "Farewell to Philosophy" (kommer inte ihåg vilken ordning de spelades).


Nämn fem några skivor som betyder mycket för dig.
Följande är några av de skivor som påverkade musikintresset i en ny riktning på ett eller annat sätt. Vi får se hur många det blir. Talen inom parentes är åren då skivan inköptes.

* Nicke Lilltroll "den med ekorrar" (1967?)
Nicke Lilltroll och speciellt den där historien om ekorrar: "så kom en ekorre till och tog sig en nöt", påverkade mig troligen mycket i min uppfattning av humor.

Så, resten är musikaliska inspirationer.

* Ekseption: Ekseption (1969)
Den första icke-topplisteskiva som inköptes (innehöll iofs Beethovens femma i fet rock-version som blev en stor hit). Musikrollen bassist upptäcktes, här representerad av Cor Dekker.

* Osibisa: Osibisa (1972)
Svänging world music, perfekt partymusik.

* Hoola Bandola Band: Vem kan man lita på (1972)
Här kommer så några år med svensk proggmusik. Påverkade politiskt men inte speciellt mycket musikalisk.

* Charlie Parker (1975)
Egentligen ingen speciell platta, men vi kan väl säga "The Best of Charlie Parker". Ville förstå det här med jazz och lyssnade, lyssnade, läste och lyssnade. Till slut började jag inse det geniala med denna musikstil.

* Frank Zappa: Zoot Allures (1976)
Första Zappaplattan jag lyssnade ordentligt på: Rockmusik är mer än dunkadunka, 4-ackordsmusik eller gitarryl. (Hade nu spelat elbas i melodiösa rockband något år.)

* Samla Mannas Manna: Klossa Knapitatet (1976)
Svenskar kan också spelar spännande musik. (Hos Henrik diskuteras lite Samla-minnen.)

* Jaco Pastorius: Jaco Pastorius (1976)
Pastorius var bassist i Weather Report, framförallt på den fantastiska plattan "Heavy Weather", och blev sedan en husgud. (Se även Husgudar - Jaco Pastorius.

* Pat Metheney: Bright Size Life (1978?)
Började nu också lyssna på annan ECM-musik.

* Earth, Wind and Fire: I am (1979)
Symbolen för det allra bästa inom discofunk-musiken (något som jag gärna lyssnade på och dansade till).

* Johan Sebastian Bach: Musikalisher Opfer (1980)
Lyssnade i stort sett endast på Bach när jag läste Douglas Hofstadters "Gödel, Escher, Bach" (det står mycket om Bach i boken, härav titeln), och blev sedan mer genuint intressad av klassisk musik. Det var troligen Bach som gjorde mig uppmärksam hur viktig tystnaden är i musiken, något som minimalisterna (Reich, Glass etc) sedan accentuerade, liksom även ECM-skivorna.

* Level 42: Level 42 (1980)
Med Mark King, ännu en rackarns duktig bassist. Spelade "slap bass" underbart.


Övriga och senare inköpta plattor är mer eller mindre (logisk) utveckling av ovanstående brytpunkter. Möjligen skulle intresset för indisk (via John McLaughlin), japansk (via vem?) och senare kinesisk musik ha egna entries.


Nämn tre låtar som inte finns med på skivorna ovan, men som betyder mycket för dig.
Musiken från filmen Gudfadern (köpte 1972 en mandolin för att kunna spela dessa låtar samt "Duelling Banjos" (sic!) från "Den sista färden")
Jaco Pastorius "Three Views of a Secret" ("skärgårdslåten", har många minnen till denna låt)
Wong Fei Hung-temat från Hong Kong-filmerna "Once upon a time in China ...".


Utse tre personer att skicka vidare frågorna till.
Nope. Pass. Njet. Inte denna gång. Vem som helst som känner för det får gärna svara.

Posted by hakank at juni 4, 2005 11:55 FM Posted to Musik

Comments

Jag ser stora likheter mellan dina och mina musikaliska preferenser och erfarenheter. Din lista skulle nästan lika gärna kunna vara min.

Delvis kan skillnaderna kanske sökas i att jag spelade trummor, inte bas som du, och sedermera altsax, som Bird, men inte likt honom.

Och mycket Bach blev det till Hofstadter förstås :-)

Vad tycker du om J.Hellborg?

Posted by: Henrik Sundström at juni 5, 2005 12:44 EM

Henrik: Kul du också tyckte om Nicke Lilltroll. :) :)

Ja, det är mycket likheter. Talkning Head var naturligtvis också stora favoriter. I stort sett är det endast Iggy Pop på din lista som jag inte gillade så mycket.

Om Jonas Hellborg: Väldigt skicklig bassist, flyhänt som få. Jag såg honom spela solokonsert (förutom kompanjonen som spelade congas) flera gånger i Malmö, t.ex. på Mick/Mash och även lite senare på Kristianstad Jazz Festival (är tämligen säker på att det var samma år så Defunct spelade där). Tog faktiskt - men det är nog inte så konstigt - några lektioner av Jonas när han bodde i Lund, vilket gav mig en hel del att fundera på.


Hmm, om jag förstår detta rätt borde vi ha några gemensamma musikbekanta i Malmö.
...
En eller två googlingar senare.
...
Vad jag förstår spelade du med Henrik Venant typ 1979. Följande är egentligen en lite Lassie-historia. På samma webbsida jag hittade detta, står det - förutom Jonas Hellborg (som jag antar att du känner och kanske har spelat med) - namn som jag känner igen från ett helt annat intresse, nämligen Peter Strauss (som egentligen hette något annat i efternamn, och det namnet har jag inte glömt) som sedemera blev en väldigt duktig trollkarl (han var f.ö. mycket duktig redan då). Trolleri var då vårt gemensamma intresse och vi hade umgåtts rätt mycket några år tidigare. Peter spelade då med Henrik Venant i gruppen New Bondage (som inte riktigt var min stil, men jag hade gått dit med en god vän som troligen kände någon av bandmedlemmarna). Och så känner jag ju igen namnet Stry Terrarie (möjligen var han även med när de besökte mig efter deras gigg. Wow, rockstjärnor på besök...).

Eftersom musikvärlden i Malmö på 70/80-talet var rätt liten får du här en lista på några av dem jag spelade i band med under den senare/sista tiden (de flesta gick då på Musikhögskolan och vi spelade bl.a. i ett band kallat Ictus). Kanske du känner dem och har spelat med dem?

Roger Frannung (trummor, tidigare än Ictus)
Roger Svedberg (trummor)
Anders Norén (trummor)
Per Nordvi (gitarr)
Peter Tyllgren (gitarr)
Peter Berglund (keyboard)
Linda Rosslin (dans, i en något senare konstellation med fri och härlig improvisativ form)

(Äsch, så har ju glömt bort vad vår saxofonist hette. Riktigt pinsamt. Han var inte med så länge, var med då vi hade replokal i samma hus som Regnbågens bokhandel på Baltzargatan. Det var väl inte du, eller hur? Du är nämligen lite lik honom på bilden på din blogg. Har för mig att han hade ett kortare för och/eller efternamn, någondera var enstavigt... Kan ha fel. Väldigt fel.)

Samt umgicks med andra i gänget kring Svante Persson (piano och sedemera stockholmare).

Hade f.ö. ett rätt stort skägg på den tiden, och - med lite Neil Jason-komplex - även keps och någon form av baseballjacka/-väst utan ärmar (som det tenderade att stå Provo på).


Eventuella vidare diskussioner med skvaller och annat bör tas privat, via mail eller IRL. Anledningen till att jag skriver namnen ovan är att det kanske är andra som också känner dem (samt nedteckna att samma Håkan Kjellerstrand som spelade med dem är samma som sedan blev hakank för världen :).

Posted by: Håkan Kjellerstrand at juni 5, 2005 03:35 EM

Bara en konsert med Venant (jaså var det -79?) - en usel insats av mig och inte min stil alls. Peter, vars efternamn jag inte heller har glömt, är ännu denna dag en mästerlig trollkonstnär. Vann VM i close-up i Las Vegas minsann. Forts. i mejl.

Posted by: Henrik Sundström at juni 5, 2005 04:01 EM

Kan nu avslöja för alla nyfikna att det inte var Henrik som spelade saxofon i vårt band.

Posted by: hakank [TypeKey Profile Page] at juni 5, 2005 11:09 EM