« Brian Arthur: Lock-in och El Farol | Main | Tai Chi Chuan/Taijiquan-terminen börjar »

augusti 26, 2003

Halvfullt eller halvtomt?

Tänk dig ett 4 deciliters mätglas framför dig som är fulltsändigt tomt ned till 0 decilitergränsen. Du lämnar rummet ett kort tag och när du kommer tillbaka ser du att det finns vatten upp till 2 decilitersgränsen.

Vad skulle vara det mest naturliga sättet att beskriva mätglaset nu?
* Glaset är halvfullt
* Glaset är halvtomt.

Har du ett svar redo?

OK! Låt oss gå vidare. Glöm nu bort det förra exemplet, sudda ut den mentala bilden fullständigt. Klart? Läs då vidare:

Tänk dig ett 4 deciliters mätglas framför dig som är fulltsändigt fyllt upptill 4 decilitergränsen. Du lämnar rummet ett kort tag och när du kommer tillbaka ser du att det finns vatten upp till 2 decilitersgränsen.

Vad skulle vara det mest naturliga sättet att beskriva mätglaset nu?
* Glaset är halvfullt
* Glaset är halvtomt.

Blev det samma svar på de båda frågorna? Varför/varför inte?

Not: Jag såg den första frågan på en sajt (med begränsad åtkomst) och det fick mig att fundera lite. Naturligtvis via en omväg om vitsens struktur och delar av Brian Arthurs teorier (som jag skrev om igår).

Posted by hakank at augusti 26, 2003 09:08 FM Posted to Diverse

Comments

Frågor till prästen: Är det okej att be när man röker? Är det okej att röka när man ber?

Posted by: Jan Tångring at augusti 26, 2003 06:23 EM

-Jag kan inte sova när jag dricker kaffe.
-Konstigt, med mig är det tvärtom.

Posted by: Mats Andersson at augusti 26, 2003 10:36 EM

:-)

Men jag tycker att ni dodgar frågan. Chiasmus-tekniken är en lösning, men troligen på en annan fråga. Det är alltså inte riktigt det jag tänkte mig. Eller så missar jag det riktigt djupa i era svar...

För mer om chiasmus, se http://www.chiasmus.com/

Posted by: Håkan Kjellerstrand at augusti 26, 2003 11:49 EM

Jag ser glaset som halvfullt i båda fallen. Ska man försöka se någon symbolik i det så kanske det är att jag är optimistiskt lagd, och det stämmer väl i och för sig, men jag vet inte om det har med det här att göra ändå.

Att säga halvtomt känns främmande för mig. Det naturliga är att glaset är tomt. Det är från det jag utgår. Allt annat är en jämförelse med det.

Att se glasets naturliga status som fullt känns fel. Lika fel som att se det som fullt av mjölk per default. Det kan vara fullt av vad som helst, eller tomt på vad som helst. "Glaset är halvtomt med vatten." Knappast.

Jag vet inte från början vad det kommer att vara fullt av. Eller om det kommer att vara fullt.

Är det någonting i det har det blivit det, för det var inte det från början. Har någon fyllt det till hälften, är det halvfullt. Är det mjölk har någon valt att hälla i mjölk upp till hälften, men det var inte bestämt på förhand att det skulle vara mjölk, och inte att det skulle vara halvfullt heller.

:-)

Vänliga hälsningar

Niklas Johansson

Posted by: Niklas Johansson at augusti 27, 2003 11:46 FM

Niklas:

Du skriver:
'Att se glasets naturliga status som fullt känns fel. Lika fel som att se det som fullt av mjölk per default. Det kan vara fullt av vad som helst, eller tomt på vad som helst. "Glaset är halvtomt med vatten."'

Här har du en stor poäng att det låter märkligt med halvtomt med vatten, och i min bok är "låter märkligt" ett bra argument i den här typer av diskussioner.

Den fina analysen till trots, tycker jag ändå att du missar poängen lite. Jag skulle definitiv hålla med dig om det gällde beskrivningen "Tänk dig ett glas där det finns vatten upptill 2 decilitergränsen. Hur skulle du beskriva mätglaset?". (Jag är f.ö. också en i grunden optimistisk person:).

Du skriver också: "Det naturliga är att glaset är tomt. Det är från det jag utgår. Allt annat är en jämförelse med det."

Men den extra information vi fått i berättelsen om att ett tillstånd, glasets fyllnad, förändrats borde väl vara relevant för beskrivningen?

Som jag ser det är det två olika skeden (processer?) som beskrivs i de respektive berättelserna, och som därför bör "summeras" olika, dvs med "halvfull" eller "halvtom".

I den första berättelsen är glaset först tomt, sedan är det fyllt till 2 decilitersgränsen. För mig är detta halvfullt, i enlighet med din analys. I den andra berättelsen är det först helt fullt, sedan töms det, på något "magiskt" sätt, till 2 decilitersgränsen. Glaset är således - jämfört med min tidigare uppleverlse av glasets fyllnadsgrad - halvfullt.

I och för sig kan vi inte veta säkert om det är samma glas som vi ser före och efter, men låt oss förutsätta det för diskussionens skull.

Min koppling till vitsar, som måhända inte är så stor, är att en ordvits består - enligt mitt sätt att se det - av två semantiska vägar och ofta två psykologiska vägar som möts i vitsordet (poängen).

Den första semantiska vägen är huvudberättelsen som leder in oss på ett visst (sematiskt) spår. Till detta hör ofta en viss "psykologisk beskrivning" av de personer som ingår i berättelsen: vi får reda på deras inbördes relationer (far/son, lärare/elev, präst/sockenbo, fru/man, vänner etc).

När så poängen kommer, leds vi in på ett nytt semantiskt spår, och (ofta) även på ett annat psykologiskt spår som i många fall raserar den tidigare relationen, t.ex. genom att den förr "underlägsne" nu vinner poäng. (Pun intended. Pun intended.))

Detta skulle då motsvaras att de två olika varianterna av berättelser. Tyvärr är det inga semantiska vägar som möts på det dramatiska sätt som görs i en vits, men det finns en strukturlikhet (eller måhända en familjelikhet), i mina två analyser.

Not: Jag har _inte_ skrivit om detta i "Vad är en vits - En Webessä": http://www.hakank.org/vits/vits.html :-)


Kopplingen till Brian Arthur är helt enkelt hans, och kaosteoretikernas, teori om path dependency (vägberoende), dvs att vägen fram till målet (en tidpunkt, eller ett fenomens uppträdande etc) är avgörande för resultatet. Olika vägar ger olika resultat.

De två berättelserna leder på två olika sätt till i och för sig samma "resultat" (glas fyllt till 2-decilitergränsen), men processen fram till dem är olika, och bör beskrivas som olika.

Det var alltså mina tankar.

Posted by: Håkan Kjellerstrand at augusti 27, 2003 01:38 EM

Nja, för min del spelar det nog ingen roll om glaset har varit mer fyllt tidigare. Det är nog ändå halvfullt när jag tänker på det. Även när jag tänker det, så som du beskriver det, är grundtillståndet tomt och allt annat temporära tillstånd som jag inte använder som benchmark.

:-)

Vänliga hälsningar

Niklas

Posted by: Niklas Johansson at augusti 27, 2003 02:27 EM

Ah, du lever i nuet.

Jag gratulerar!

:-)

Posted by: Håkan Kjellerstrand at augusti 27, 2003 02:31 EM

Fan vilka filosofiska överläggningar här görs, kan ni inte fatta att det ligger i språkets natur att ord och text tolkas olika. Jag sitter och brottas med de här frågorna varje dag när jag översätter texter till svenska. Det är ett jävla meck.

Posted by: Johan at augusti 10, 2004 01:45 EM