hakank.blogg

Sammanfattning av Bloggaretr�ff uti Malm�, s�ndagen 4 maj 2008

Sammanfattning av Bloggaretr�ff uti Malm�, s�ndagen 4 maj (2008), klockan 13:00 p� Kin Long.

Det finns tv� versioner av denna sammanfattning. V�lj ditt val och st� sedan ditt kast:

Den korta varianten

Vi [kom, h�lsade, best�llde, pratade, �t, hade trevligt, betalade, gick].

Den n�got l�ngre varianten

Det var inalles sju (7) stycken deltagande bloggare som tr�ffades p� Kin Long.

M�nhus beta-David (numera �ven kallad Jaiku-David)
Anv�ndbart-Tommy samt son Tim ungef�r halva tiden
Zyrenna-�sa
Henrik Sundstr�m-Henrik
Thebe
ctail
hakank (undertecknad)

Trevligt och mycket god mat var det som vanligt. Maten var som vanligt gudomlig. Tips: man b�r inte deltaga i animerade diskussioner just n�r man �ter s� god mat.

Denna g�ng var det r�tt mycket blogg- eller webbrelaterat som dryftades. Det kan bero p� att det var ett antal (>4) m�nader sedan m�nga av oss tr�ffades sist, och det har h�nt en del relaterat.

- Strax efter att vi blivit fulltaliga tog David upp sin mobiltelefon f�r att Jaikua att vi b�rjat v�r bloggtr�ff. Det kom d� en kommentar om att telefonen inte verkade vara helt optimerad till att skriva l�nga (eller korta f�r den delen) texter. Varp� en stor minoritet av deltagarna (samtliga av manligt k�n) tog upp sina mobiltelefoner. Exakt vad de sade vet jag inte men det k�ndes p� n�got s�tt h�gtidligt.

- Onceability
[Stavas det verkligen s�? Om det �r nytt men vedertaget uttryck borde man f� mer �n 10 tr�ffar p� favorits�kmotorn.]

Oavsett hur det stavas s� betecknar "onceability" s�dana funktioner p� en pryl (t�nk mobiltelefon eller datorprogram) som �r s� komplicerade att anv�nda s� att man anv�nder funktionen endast en g�ng. Sedan gl�mmer man bort funktionen och/eller s� hittar man inte manualen. Det �r d�rf�r man endast anv�nder de avancerade telefonerna till att ringa med och till essemessen.

En mot-gambit till detta �r att ge apparaten till n�gon i den yngre generationen som garanterat kommer att hitta funktioner som du inte har n�gon aning om. Troligen kommer densamma ungdomen att �ndra inst�llningarna s� att du m�ste leta r�tt p� manualen f�r att kunna anv�nda apparaten igen.

- Mer telefoner, det l�ngt efter ovanst�ende telefonmania intr�ffade: N�gon i s�llskapet klagade p� sin nya mobiltelefon att den hade kamera som denne inte anv�nde: "Det g�r den alldeles f�r tung" (obs! ej ordagrant citat. Citattecknen inneb�r endast att n�gon sade n�got).

Flera h�ll med om problemet att prylar inom normalt prisomr�de (speciellt mobiltelefon) har funktionalitet som inte anv�nds (zerobilitet?).
En kommentar var d�remot f�ljande: "Jag tycker det �r bra med lite tyngre telelfoner som man k�nner av den i fickan. �r de f�r sm� s� �r det l�tt att tro att man gl�mt den eller inte �r medveten om den.".

Varp� ett f�rslag kom att telefonen borde bli tyngre beroende p� hur m�nga telefonsamtal/SMS man inte besvarat.

[Sammanst�llarens anm�rkning: Av n�gon anledning kommer jag att t�nka p� Umberto Ecos underbara analys av jeans i hans "Vad kostar ett m�sterverk". En po�ng med jeans �r att man - till skillnad fr�n andra byxor - k�nner av dem, och blir st�ndigt medveten om sin kropp.]

Ovanst�ende f�rslag ledde os�kt till:

- USB minne som blir st�rre ju mer data som finns lagrat.
Se Tommys inl�gg Kort minne. Diskussion f�rdes d� naturligtvis hur man skulle kunna utnyttja denna typ av �terkoppling. N�gra f�rslag:
- f�r att radera alla filer s� "punkterar" man "ballongen"
- om man skakar den h�r man p� rasslet hur mycket data som finns (kanske �ven vilken typ av data det �r). Det b�r dock inte l�ta som n�got �r l�st eftersom d� f�rfelar det sin avsedda verkan.

- En utlovad l�nk: H�r �r en trevlig blogg som anv�nder spelteori och andra ekonimiska metoder f�r att analysera f�r�ldraskap: Game Theorist - Musings on economics and child rearing.

- N�gon (jag hakank) hade l�st Framtidens bloggstj�rnor (*, samt min fetning) :

N�sta hajp i bloggsv�ngen kommer inte vara en ytlig trendblogg utan en djup, n�rdig sajt med otroligt sakkunskap. H�r �r kandidaterna.

De fem kandidaterna till framtidens bloggstj�rnor finns att l�sa i artikeln. De �r repektive en kollektiv litteraturblogg, en kollektiv musikblogg, en gruppblogg om musik, en modeblogg (!) samt en anonym tv-blogg.

Det noterades att det inte fanns n�gon representant av teknikbloggarna (�bern�rdbloggaren), vilket ans�gs som synd. Det har naturligtvis att g�ra med storleken p� m�lgruppen.

Diskussion f�rdes om vad en n�rdblogg egentligen �r. Generellt ans�gs en modeblogg inte vara en n�rdblogg, d�remot kan en blogg om enbart Gucciprodukter vara det, liksom en blogg som endast handlar om v�nsterskor, eller enbart om produkter f�r v�nsterh�nta.

(*)
Jag tror att det var Veckans aff�rer som skrev originalartikeln. I dagens hypermedia �r det sv�rt att veta vem som ursprungligen publicerat en artikel. Eftersom det med stor sannolikhet var p� VA jag l�ste artikeln (m�jligen via n�gon annan) s� �r det r�tt att l�nka till dem. Tror jag...

- Mikrobloggning/sociala n�tverkssystem
Eftersom David var med oss blev det en del prat om detta. Det noterades allts� att ett antal personer som varit aktiva inom den svenska bloggosf�ren numera i viss m�n bytt fokus och skriver nu ist�llet p� s�dana st�llen som Jaiku.

Po�ngen �r mycket att det b�de �r ett socialt n�tverk och att det finns en snabbhet i publikationer som t.ex. vanliga bloggar saknar, samt �r mycket mer renodlat till att texta �n de stora Yet-Another-Social-Networks(YASN)-h�rkena s�som Facebook.

Bloggv�rldsbloggen skrev om detta f�r ett tag sedan: Mikrobloggar �r det nya svart.

Den f�rsta diskussionen kring detta sp�rade snabbt ur eftersom n�gon undrade om det verkligen var "mikrobloggning": varf�r inte minibloggning, eller nanobloggning. Eller �ngstr�msbloggning?

Det gjorde d� ocks� en undring hur stor (dvs liten) en bloggning m�ste vara f�r att vara mikro (och d�rmed svart). Urs�kta att det skojades till h�r. Men det �r s� det kan g� ibland.

Det relativt ok�nda YASN-systemet Plaxo n�mndes ocks�. Det var inte m�nga som k�nde till det. Det verkar inte har f�tt upp n�got st�rre momentum i Sverige �nnu. Man kan se det som en blandning av Facebook (kan skriva t.ex. blogginl�gg) och Linked In, d�r man l�gger in sina riktiga kontakter.

Diskussionen kom naturligtvis �ven in p� vilken egentlig nytta man har av s�dana YASN. Ett sk�l s� gott som n�got var att helt enkelt studera hur det sociala n�tverket evolverar �ver tiden, n�r det exploderar och sedan stelnar.

Det n�mndes �ven ett YASN som f�rr heter Klasstr�ffen eller n�got liknande, men numera har ett engelskspr�kigt namn (David kom ih�g det svenska namnet). [...En s�kmotors�kning senare...] Ah, det var ju StayFriends. D�r hade n�gon f�tt kontakt med gamla skolkamrater och tyckte det var funktionellt f�r just detta �ndam�l.

Ett aktuellt mem som visar konstigheterna i slika sociala n�tverkssystem: Facebook in reality.

Till detta inte helt orelaterad:

- Videobloggning, youtubning.

Det s�gs inte helt odelat positivt att fler och fler bloggar har inl�gg med endast en inb�ddad Youtube-film. Det ses (av vissa i alla fall) vara ungef�r p� samma niv� som ett inl�gg med endast en l�nk till en artikel n�gon annanstans.

Sedan kom vi in p� "riktig" videobloggning, dvs d� bloggaren skapar en egen film. H�r tyckte en hel del att det �r mycket b�ttre med text eftersom det �r sv�rt att skumma filmer f�r att se om det �r intressant. N�gon annan h�ll principiellt med men ans�g att videof�rel�sningar var ett mycket bra p�fund.

Ett trevlig exempel p� videobloggning �r den i svensk folkmun relativt ok�nde trollkarlen Johan St�hl som videobloggat (med kompletterande text) om sin resa till USA f�r n�gra mycket ansedda f�rest�llningar samt t�vling i Las Vegas. Speciellt roligt �r T�vling i Las Vegas d�r prisutdelningen videofieras.

(Efter detta kom vi in p� trolleri och trolleriets psykologi, framf�rallt om man som gammal trollkarl kan bli lurad. Men det tillh�r s�dant som det inte skrivs om h�r. Not: inga hemligheter avsl�jades.)

- Vad g�ller luras s� kom vi sedan in p� att utbildare �r tvunga att "lura" sina elever f�r att kunna f�rklara hur saker och ting fungerar. Efter ett tag kan man tillf�ra mer och mer detaljer f�r att f� en mer sann bild.

N�gon kommenterade att det var p� samma s�tt n�r man f�rklarar saker f�r sina barn. (Det specifika exemplet h�r var differentialekvationer men jag tror inte att det m�ste vara s� extremt).

Varp� det kommenterades att matematiken �r troligen den enda disciplinen som inte g�r denna omv�g kring att f�renkla f�r eleverna utan f�rklarar fr�n b�rjar "hur det �r" med att b�rja med grunderna i st�llet f�r att "pedagogisera" �mnet. Till f�rf�ng f�r m�ngen elever. (Naturligtvis �r denna beskrivning i sig en f�renkling av hur det verkligen �r. Det finns m�nga bra matteb�cker och mattel�rare. S� var det sagt.)

H�r bevingades �ven uttrycket "Nils Holgersson-perspektiv" som den sk�nska varianten av helikopterperspektiv.

- Det torrprogrammerades inte i Excel, och i �vrigt var det inte speciellt mycket matematikn�rderier.

- Ett k�rt �mne: hur mycket f�ljer man statistiken p� sin blogg.

Det verkar som om intresset �verlag har minskat under �ren, naturligtvis med n�gra undantag. N�gon hade inte kontrollerat sin bes�ksstatistik p� flera m�nader.

N�gra var �verens om att den mest intressanta var att man hade kontroll av l�nkar till sin blogg. Andra tyckte att det var mest intressant vilka ord som bes�karna anv�nde f�r att komma till bloggen.

I samband med detta utbrast en av deltagarna (hakank) sin starka irritation �ver den spam-farm som sedan n�gra veckor f�rs�ker anropa mt-tb.cgi (som sedan l�nge �r helt borttagen fr�n systemet). Naturligtvis f�rs�ker de att f� b�ttre rankning p� s�kmotorerna. Idioter!

- "Blogga ett inl�gg om dagen"

Eftersom de allra flesta av deltagarna numera �r mindre aktiva �n tidigare pratades det om orsaken.

I vissa fall �r fokus p� andra publikationssystem (se ovan), i andra fall att man inte anser sig har n�got nytt att komma med, d�r kraven vad som �r nytt och relevant att skriva om har �kat med �ren.

N�gon: "en tanke �r att helt enkelt radera sin gamla blogg och b�rja om fr�n b�rjan, med en helt annan inriktning �n den nuvarande".

N�gon: "jag ska testa att skriva ett inl�gg om dagen under en m�nad..."

Varp� det naturligtvis blev en diskussion hur stort/litet en s�dant inl�gg m�ste vara f�r att det ska r�knas. Pendangen till f�reg�ende uttalande var iofs "... oavsett hur stort eller litet det �r".

N�gon annan hade l�st det genom att ha ett flertal specialinriktade bloggar (mer eller mindre anonyma och/eller skilda fr�n existerande blogg), men - och det tyckte vi var lite roligt - kom inte ih�g alla de bloggar som skrevs p�.

- Att sj�lv skriva sina kommentarer under ett annat namn ans�gs vara fusk och om det kommer ut blir det stor skandal: "L�nkskandal i bloggosf�ren" var f�rslag p� rubrik (om det var n�gon mer k�nd blogg �n v�ra). Inte helt catchy rubrik, dock.

- Fusk i rekommendationssystem
L�nk ang�ende fusk i s�dana system utlovades:
Shilling Recommender Systems for Fun and Profit.

Se �ven: ("recommendation system" | "recommender systems" | "collaborative filtering") (attack | shilling).

Det diskuterades �ven allm�n os�kerhet i vissa typer av betygss�ttarsystem:

- f�r f� betygss�ttare ger skevt medelbetyg

- vet inte alltid vad det egentligen �r som betygss�tts

- vet inte alltid n�r betygss�ttningen gjordes. �r det ett gammalt betyg kan saker och ting har f�r�ndrats (till det b�ttre eller s�mre).

- Cocktails

I vissa sammanhang kring matbordet �r det oundvikligt att whisky kommer upp p� dagordningen. I detta s�llskap �r det ist�llet cocktails som dryftas.

En sak som vi alla nu v�ntar p� �r en djup analys vilken typ av matr�tt som passar b�st till vilken cocktail, s�v�l f�re som efter maten (endera eller b�dadera).

- Skulle du l�sa din blogg om du inte skrev den sj�lv?

(H�r l�ter vi allt annat i v�rlden vara ceteris paribus, dvs vi antar bara att det inte �r du som skrev din blogg, men att ditt liv i �vrigt var detsamma. En m�rklig f�ruts�ttning, men OK.)

Flera (an|in)s�g att man nog inte skulle l�sa eller bloggbevaka sin blogg. Exakt av vilka sk�l anf�rdes inte, men man kan sk�nja en viss koppling till att samma personer inte l�ser s� m�nga bloggar.

En deltagare medgav dock att det berodde p� att denne som skribent vill styra h�ndelsens utveckling, vilket ju inte kan g�ras som l�sare. N�gon annan skulle dock l�sa sin egen blogg.

- Det klagades p� alldeles f�r l�nga bloggtexter.

Med viss r�tt.

- Typealyzer
Naturligtvis n�mndes Typealyzer d�r man kan skriva in en URL varp� texten analyseras enligt en personlighetstyp.

(hakank: Jag blir alltid INTP eller INTJ p� alla denna typ av texter. Ett av de f� undantaget �r det gamla litter�ra f�rs�ket Till min dagbok om jag hade n�gon. Vilket inte �r s� konstigt.)

Vissa tekniska saker kring systemet diskuterades.

- "Bloggar du f�r dina l�sare eller f�r s�kmotorerna?"

En f�rstulen kommentar kring Googles PageRank orsakade ovanst�ende fr�ga. Det �r allts� inte bara fr�gan om vem som �r m�lgruppen utan �ven "n�r" �r m�lgruppen. Bloggar kommer traditionellt h�gt p� s�kmotorerna eftersom det dels l�nkas mellan varandra men �ven att det nu finns ett antal aggregatorer d�r text + l�nk kommer upp.

Exempel: mitt f�rsta inl�gg om MiniZinc (Constraint Programming: Minizinc, Gecode/flatzinc och ECLiPSe/minizinc) efter n�gon timme fanns i en eller annan form p� ett 10-tal svenska sajter - inklusive s�kbart p� google och yahoo - efter bara n�gra timmar. ("minizinc" �r tacksamt som att ha som test eftersom det fortfarande �r relativt f� som skriver om det. Tyv�rr.)

Utlovad l�nk till Firefox-extension (add on) f�r visning av Google PageRank:
Live PageRank. PageRanken visas nere till h�ger i statusf�ltet.
Se �ven LivePR, som funkar inte s� bra i skrivande stund.

Sedan �r det en helt annan fr�ga hur mycket:

1) man kan lita p� att detta �r det korrekta PageRank-v�rdet som anv�nds av google sj�lv

2) av PageRank som anv�nds av google vid en s�ksortering.

Mitt OpenOffice Calc-/Excel-skov

Som tidigare antytts har jag tidigare kollat in OpenOffice Calc och Excel. IRL har detta till mina v�nner beskrivits som mitt OpenOffice/Excel-skov och det har i vissa fall �ven utlovats en rapport om detta.

H�r �r en reseskildring �ver f�rloppet, kompletterad med n�gra exempel som gjordes d�. Samtliga exempel utnyttjar Solver/Probleml�saren eftersom det �r den finessen som jag uppskattade mest.

Excel/OpenOffice Calc

Av lite olika anledningar b�rjade jag ordentligt kolla in Excel/OpenOffice Calc under h�sten 2007 och blev riktigt �verraskad hur kompetent det �r. Jag hade kollat in det f�r m�nga �r sedan men blev d� inte speciellt road, troligen f�r att sj�lva spreadsheet-metaforen inte passade mig d�.

Dataanalys har ist�llet gjorts i fr�mst R eller rena standardprogramspr�k (C, C++, Java, Perl, Python, Ruby etc) med eller utan numeriska till�gg, eller med matematiska system s�som Maple/Matlab (eller dess kloner s�som MuPAD, Octave) etc etc.

I och f�r sig har (eller snarare hade eftersom Windowsmaskinen �r tr�tt numera) jag tillg�ng till Excel 2003, men eftersom jag fr�mst �r en Linux-m�nniska kollade jag mest in OpenOffice Calc som �r valdigt kompatibel med Excel 2003.

Som av en slump str�ckl�stes f�rst Bill Jelens praktverk Special Edition Using Microsoft Office Excel 2007 (>1000 sidor). Trots att boken �r f�r Excel 2007 �r det v�ldigt mycket som �r applicerbart f�r Calc, framf�rallt formler och s�tt att t�nka. (Jag l�ste dock kursivt de f�rsta 300-400 sidorna som pratar om det nya GUI-t f�r Excel 2007).

Sedan inf�rskaffades Microsoft Office Excel 2007 - Data Analysis and Business Modeling skriven av Wayne Winston. Denna bok inneh�ller m�nga fler fullst�ndiga och kommenterade exempel (�n Jelens bok). De mest intressanta var avsnitten kring planering, simulering etc, framf�rallt modellerna med linj�ra-/heltals-modeller.

En asidekommentar i ett av dessa avsnitt h�nvisade till Winstons egen bok Operations Research - Applications and Algorithms, och den inf�rskaffades d�rf�r (ibland �r bokbest�llningsben�genhetstr�skeln v�ldigt l�g). Det �r en alldeles f�rtr�fflig introduktion inom omr�det Operations Research (OR, operationsanalys p� svenska). F�r b�cker som d�refter l�stes inom OR, se litteraturlistan i Applikationer med constraint programming, lite om operations research samt nya MiniZinc-modeller.

Ungef�r i samband med testningen av OR-exemplen b�rjade jag fundera p� hur man implementerade problem s�som SEND + MORE = MONEY och liknande sm�pyssel i Excel/Calc. En del andra problem implementerades ocks�, vara n�gra presenteras nedan.

Det gemensamma med dessa problem �r att de anv�nder Solver/Probleml�saren, en av de mest avancerade funktionerna i systemen. Se vidare nedan under Solver/Probleml�saren.

Ett tag var allting sm�r och solsken (eller vad det nu heter), men efter ett tag blev begr�nsningarna i systemet mer och mer tydliga: Excels Solver kan inte hantera fler an 200 beslutsvariabler; den Solver som anv�ndes i OpenOffice Calc kan vara l�ngsam och hanterar inte icke-linj�ra problem (ibland kan man modellera runt denna begr�nsning men det �r ofta r�tt trixigt). Det var d� jag gick �ver till att modellera i andra modellspr�k, n�got som beskrivs i Applikationer med constraint programming, lite om operations research samt nya MiniZinc-modeller.

Solver/Probleml�saren

Som ovan n�mndes �r OpenOffice Calc/Excel v�ldigt kompetenta och kan g�ra en massa saker. Det enda jag t�nker att ber�ra h�r �r en av de mest kraftfulla funktionerna: Solver (OpenOffice Calc, eller engelskspr�kiga Excel)/Probleml�saren (svenskspr�kig Excel).

Kortfattat kan s�ga att Solver m�jligg�r l�sningar av vissa typ av problem genom att optimera vissa v�rden p� ett smart s�tt. Man kan s�ga att Solver testar en massa olika l�sningar och v�ljer den (eller en av flera) som �r b�st givet det kriterium man angivit.

OpenOffice har ingen inbyggd solver, men det ska komma en s�dan i version 3. Tills vidare kan rekommenderas det Solver-paket (.oxt-paket) som Kohei Yoshida skapat: Calc Optimization Solver. Tyv�rr hanterar det endast linj�ra problem.

Ist�llet f�r att f�rklara detaljerna hur man g�r f�r att anv�nda Solver, l�nkas h�r till n�gra bra introduktioner. Jag rekommenderar �ven att n�gon av ovan n�mnda Excel-b�cker studeras (d�r st�r mycket annat matnyttigt om Excel). Samtliga beskriver Excels Solver, men det funkar i princip p� samma s�tt i OpenOffice Calc.

* Teaching Linear Programming using Microsoft Excel Solver. Introduktion i linj�r programmering, med instruktion hur man anv�nder Solver.

* Microsofts egen dokumentation: Introduction to optimization with the Excel Solver tool

* Learn to Use the Excel Solver to Make Money-Saving Decisions: Build Models to Allocate Scarce Resources

* (Bok) Paul Cornell: Beginning Excel What-if Data Analysis Tools - Getting Stated with Goal Seek, Data Tables, Scenarios, and Solver.

N�gra exempel med Solver/Probleml�saren

H�r �r n�gra exempel p� hur man anv�nder Solver/Probleml�saren. Samtliga �r skrivna i OpenOffice Calc version 2.4, och de borde fungera �ven i Excel 2003 eller senare. Tyv�rr �r min Excel 2003 inte tillg�nglig f�r tillf�llet s� de kan inte testas d�r, men vid modelleringen i h�stas funkade samtliga exempel i b�da systemen.

I dokumenten beskrivs vilka celler/omr�den som �r relevanta f�r Solver.

F�r j�mf�relsens skull l�nkas �ven till motsvarande MiniZinc-modell. (Om n�gon skulle vara intresserad av motsvarande modeller i AMPL �r det bara att hojta.)

Not: Inga macros har anv�nts.

Exempel	Calc/Excel	MiniZinc
Schemal�ggning (fr�n Winstons OR-bok)	Scheduling_Winston.xls	post_office_problem.mzn, mer generell modell: post_office_problem2.mzn
Produktplanering (chess set)	chess_sets.xls	chessset.mzn
Diet-problemet	diet.xls	diet1.mzn
Knapsack	knapsack.xls	knapsack2.mzn
Set covering (Winstons brandstationsexempel)	set_covering_winston.xls	set_covering.mzn
SEND + MORE = MONEY	send_more_money.xls	send_more_money.mzn
V�xling av pengar (knapsack-variant)	money_changing.xls	money_change.mzn
Seseman-problemet	seseman.xls	seseman.mzn, mer generell modell: seseman2.mzn

Slutord

Jag har �ven kollat in Gnumeric som �r en annan Excel-kompatibel �ppenkod-produkt. D�r finns en solver men den blev jag aldrig v�n med.

Ett litet april-pyssel

F�r tre �r sedan (2005) publicerades ett Aprilpyssel. Det �r dags att �ter ta upp denna tradition.

Naturligtvis �r nedanst�ende pyssel - p� n�got s�tt - kopplat till det jag kollar in just nu, dvs constraint programming/integer programming/MiniZinc.

Denna typ av pyssel har ett specifikt namn - som jag inte avsl�jar just nu - och tillh�r en grupp mer generella problem (som vad jag vet inte har n�got speciellt namn, dock med �tminstone ett undantag).

Problem

Inledning

Bet�nk f�ljande bin�ra matris (dvs endast 0 och 1 f�rekommer) d�r summorna f�r respektive rader och kolumner visas i fetstil.

1 010 1 010 0 000 020

Vi sammanfattar respektive summor i tv� vektorer:

- radsummor: [1,1,0]

- kolumnsummor: [0,2,0].

Dagens pyssel g�r nu ut p�, att givet en radsummavektor och en kolumnsummavektor, lista ut vilken matris som ligger som grund f�r dessa summor.

Delproblem

Det �r tv� stycken delproblem som vardera p� n�got vis kan ge ledtr�d till l�sningen av det andra delproblemet.

Delproblem a
radsummor= [0,2,2,2,2,2,8,8,4,4,4,4,4,0] kolumnsummor = [0,0,0,12,12,2,2,2,2,7,7,0,0,0]

Delproblem b
radsummor = [0,0,8,2,6,4,5,3,7,0,0] kolumnsummor = [0,0,7,1,6,3,4,5,2,7,0,0]

Ett av dessa problem har jag snott ("kopierat" �r en mer korrekt term f�r detta f�rfarande) fr�n n�gonstans, det andra har jag hittat p� sj�lv. Ordningen mellan delproblemen, liksom presentationen av dess h�rlednad i f�reg�ende mening, �r faktiskt slumpad med ett slumptalsprogram, n�mligen R.

Vinnerier etc

Vinnaren i detta pyssel anses den vara som f�rst till pysselledningen:

- p) ger korrekt svar p� b�da delproblem

- q) samt redog�r f�r hur problemet l�stes.

"Till pysselledningen" definieras h�r som antingen en kommentar i denna blogganteckning, eller ett mail till hakank@bonetmail.com.

Vinnaren erh�ller i kommentarerna till denna blogganteckning eller i en separat blogganteckning ett "Bra gjort, X!", d�r X ers�tts av vinnarens namn/handle/smeknamn etc. M�jligen kommer "Bra gjort" att ers�ttas av synonymiserade uttryck och/eller kompletteras med kraftfullare attribut (s�som "Mycket") d� i kombination med erforderliga �ndringar av resten av uttrycket f�r att det ska bli s� korrekt svenska som m�jligt (byte av stor till liten bokstav etc).

Pysselledningen f�rbeh�ller sig att dela ut noll (0) eller flera stilprogram till f�rslag som ej �r korrekt l�sta, inkompletta men p� n�got s�tt (subjektivt bed�mt) f�rtj�nar ett stilpo�ng, men �ven till korrekta l�sningar som f�rtj�nar s�dan stilpo�ng. Negativa stilpo�ng kommer inte att delas inte, �tminstone inte officiellt. Eventuella felaktigheter som eventuellt p�pekas f�r eventualla l�sningsf�rslag definieras inte som negativa stilpo�ng i detta sammanhang.

Till allt detta kommer vinnaren �ven att erh�lla en av f�ljande vid n�sta eller n�gon (dock endast en) efterf�ljande IRL-tr�ff (den virtuella glassen �r �n s� l�nge alldeles f�r blaskig f�r att bjuda p�):

- glass
- �l
- kaffe
- te
- eller annan motsvarande dryck

Not: Glass/�l/etc kan delas ut av den person som r�kar utg�ra pysselledningen i helt andra sammanhang och av helt andra sk�l. Detta ska d� ses som n�got som �r hetl frikopplat fr�n denna pysselt�vling.

L�sningens presenterande etc

Det �r planerat att presentera den av pysselledningen ansedda korrekta l�sningen (inklusive n�gra kommentarer samt �tminstone en vidarel�nk) efter en viss tid har s.a.s. runnit, inklusive en MiniZinc-modell. Exakt n�r detta sker beror p�.

Slutord

En av de saker som intresserar mig �r hur man g�r till v�ga f�r att l�sa slika problem. D�rf�r �r punkt q) viktig i l�sningen. Det beh�ver inte vara (men kan vara) speciellt l�ngt svar, men ange g�rna metod, systemst�d samt - vilket �r lika intressant - eventuella felsk�r.

Slutligen: F�rutom "Lycka till!" kan noteras (vilket s�kert redan gjorts av den observante l�saren) att ovanst�ende pysselformulering kunde - om omst�ndigheterna vore annorlunda - g�ras mycket kortare. Men det �r de inte s� det gjordes inte.

Bloggaretr�ff uti Malm�, s�ndagen 4 maj (2008), klockan 13:00 p� Kin Long

Ber�tta helst om du t�nker komma genom en kommentar h�r eller via epost till mig: hakank@bonetmail.com.

Ja, det �r v�l inte s� mycket mer att s�ga.

Mer �n l�nka till information om tidigare bloggaretr�ffar d�r det st�r vad vi tenderat att prata om och inte prata om (indirekt genom avsaknad av beskrivning av s�dana �mnen), vem som har tenderat att komma och vem som inte ha tenderat att komma (�ven det indirekt genom att dessa personer - och det �r v�ldigt m�nga bara i Sverige som inte kommer p� dessa bloggmiddagar - som inte st�r upptagna i listan �ver deltagare).

V�lkommna du/ni som har bloggartendenser och befinner dig/er i Malm� vid den rubriken angivna tid-/platspunkten!

OK, en sak till d�. H�r �r en karta till restaurang Kin Long, det �r precis till v�ster om stora hotellet vid Malm�s mittpunkt: Triangeln.

Applikationer med constraint programming, lite om operations research samt nya MiniZinc-modeller

CP nedan �r f�rkortning f�r Constraint Programming.

Andreas Larsson fr�gade f�ljande i kommentaren till MiniZinc-sida samt fler MiniZinc-exempel:

Har du n�gra fina exempel p� n�r s�dan h�r typ av programmering anv�nds i n�ringslivet, dvs. utanf�r institutionerna och skolsalarna?

Det t�nktes f�rst skrivas en r�tt kort kommentar som sedan v�xte till en alldeles egen blogganteckning. Hoppas att du f�tt svar p� din fr�ga, Andreas.

Kommersiella till�mpningar

F�rst: jag k�nner inte till n�gra n�ringslivsimplementationer specifikt i MiniZinc.

Sedan: Jag till�ter mig att ut�ka svaret lite grand med l�nkar till saker inom b�de constraint programming och operations research.

H�r �r en lista p� n�gra kommersiella applikationer av CP:

Applications Of Constraint Programming

Sedan kan man kika p� kunderna till n�gra av constraint programming-systemtillverkarna.

Koalog: Clients.

SICStus: Customers. SICStus �r en (svensk!) Prolog-implementation (en av de mest kraftfulla) med CP-st�d. N�gra kunder anv�nder CP-teknologin.

ILOG: ILOG CP med en l�ng lista p� ILOGs kunder. ILOG har dock andra produkter, t.ex. CPLEX som �r en av de mest kraftfulla solver f�r linj�r/integer/mixed programmering. ILOGs modelleringsspr�k OPL �r f�r �vrigt en av inspirationsk�llorna till MiniZinc.

Mer allm�nt kan s�gas att m�nga av de problem som studeras inom constraint programming kan mycket v�l till�mpas inom n�ringslivet och har �ven gjorts �ven om jag inte kan ge n�gra b�ttre l�nkar just nu.

P� My MiniZinc page finns ett flertal exempel under rubriken "Operations Research" (se �ven nedan). Det �r n�gra enkla skolexempel p� problem d�r constraint programming-metoden anv�nds: schemal�ggning, rutt-planering, lagerhantering etc. Flera av dessa exempel har jag tagit fr�n l�rob�cker i just operations research (l�nkar till dessa b�cker finns nedan). P� MiniZincs exempelsida finns flera s�dana exempel, och benchmark-katalogen finns en hel del st�rre problem.

(Ja visst ja - och detta har inget med n�ringslivsimplementationer att g�ra - jag har ju gl�mt bort att l�nka till den obligatoriska Sudoku-l�sningen: modellen, data, resultatet. Notera att modellen �r f�r arbitr�r dimension, exemplet �r f�r det vanliga 3 x 3-problemet.)

Operations Research

F�r en introduktion i operations research se wikipedia operations research.

OR anv�nder traditionellt (bl.a.) matematisk programmering, s�som linj�r programmering, heltalsprogrammering (integer programming), och mixed integer programming (blandat flyttal och heltal). Det som numera komplicerar en strikt uppdelning av constraint programming � ena sidan och OR � andra �r:

* Metoderna i CP och OR har sedan ett antal �r b�rjat att n�rma sig/befrukta varandra.
* F�r t.ex. MiniZinc-systemet kan n�mnas att en av de solvers som det redan nu finns st�d (ECLiPSe's eplex) anv�nder just linear/integer programming. Det g�r att det blir �n mer flytande gr�nser. (Och i vissa av mina CP-modeller anv�nds standard-trick specifikt fr�n integer programmering-modellering, se t.ex. knapsack_investment.mzn).

H�r �r n�gra system som anv�nder s�dan matematisk programmering:

* AMPL. Det finns en demo (finns f�r Linux/Unix, Windows) att ladda ner och leka med. Demoversionen har dock endast st�d f�r cirka 300 variabler. AMPL �r mitt favoritsystem inom denna genre; de solvers som anv�nds �r rasande snabba, speciellt CPLEX som �ven finns att ladda ner som demoversion.

Kan passa p� att h�r n�mna att flera av mina MiniZinc-modeller f�rst skrevs i AMPL under mitt AMPL-skov i h�stas/vintras (se nedan). Det har funderats p� att skapa en motsvarande "My AMPL page".

* GLPK �r ett open source-system som har ett modelleringsspr�k som �r mycket likt AMPL (bygger p� en tidigare version av AMPL), men �r inte lika snabbt eller kraftfullt som AMPL (+ dess olika solvers). Tyv�rr klarar GLPK inte icke-linj�r programmering speciellt bra.

* Dash Optimization XPress Mosel. H�r finns n�gra exempel.
Man kan notera att de allra flesta problemen i Martin Chlonds underbara samling Integer Programming in Recreational Mathematics �r skrivna i XPress-MP (och som antyddes i slutet av Constraint Programming: Minizinc, Gecode/flatzinc och ECLiPSe/minizinc finns de �versatta till b�de AMPL och MiniZinc men inte tillr�ckligt hyfsade f�r att publicera.)

N�gra andra system n�mns nedan.

N�gra b�cker om Constraint Programming

B�ckerna listas i princip i l�sordning.

Kim Marriott, Peter J. Stuckey Programming with Constraints - An Introduction. Min f�rsta CP-bok. Mycket trevlig med m�nga exempel och detaljer. Exemplen �r Prologvarianterna (Constraint Logic Programming). B�de Marriott och Stuckey tillh�r hj�rnorna bakom MiniZinc.

Pascal van Hentenryck: Constraint Satisfaction in Logic Programming (finns inte just nu p� Bokus). En av de f�rsta b�ckerna om Constraint Logic Programming. Flera av standardexemplen populariserades h�r.

Krzysztof Apt, Mark Wallace Constraint Logic Programming using Eclipse. Beskriver det Prolog-inspirerade systemet The ECLiPSe Constraint Programming System b�de vad g�ller Prolog-delen och constraint-delen.

Pascal van Hentenryck, Laurent Michel Constraint-Based Local Search. Denna bok presenterar systemet COMET som l�ser optimeringsproblem med s.k. local search, vilket �r en annan metod �n den som beskrivs i ovanst�ende b�cker.

Boken �r mycket intressant just eftersom den beskriver moderna och mycket snabba tekniker samt dokumenterar ett specifikt system. Tyv�rr �r den version som finns nedladdningsbar inte riktigt kompatibel med boken s� man m�ste mixtra en hel del.

Krzysztof Apt Principles of Constraint Programming. Detta �r en ganska teoretisk bok som g�r igenom tekniken bakom constraint programming. Anv�nds vad jag f�rst�r mycket p� universiteten.

Thom Fr�hwirth, Slim Abdennadher Essentials Of Constraint Programming. Systematisk �versikt �ver constraint programming. Det speciella �r att man n�stan genomg�ende anv�nder Constraint Handling Rules (d�r Fr�hwirth �r en av de stora).

En bok som funderas p� att inf�rskaffas �r samlingsvolymen Handbook of Constraint Programming. Den inneh�ller m�nga ess�er om state-of-the art inom forskningsomr�det. Den �r tyv�rr lite dyr.

N�gra b�cker om Operations Research

Samtliga dessa har l�sts, och presenteras i strikt l�sordning (med b�rjan h�sten 2007).

Microsoft Office Excel 2007 - Data Analysis and Business Modeling. Det var faktiskt denna bok som fick mig b�rja med OR och sedan constraint programming. N�gra av kapitlen inneh�ller exempel fr�n OR. En liten fotnot h�nvisade till Winstons OR-bok (se nedan) och sedan var det k�rt.

(Jag har l�nge t�nkt skriva om mitt Excel-skov som f�regick OR- och CP-skoven. Det kommer f�rhoppningsvis n�gon g�ng framgent.)

Wayne Winston Operations Research - Applications and Algorithms. M�nga exempel, modellerna skrivna i Excel eller Lindo/Lingo.

Hamdy A. Taha Operations Research - An introduction. Ocks� det en introduktionsbok.

B�de Winston och Taha �r allts� introduktionsb�cker. Fast�n Taha har exempel i AMPL (och Excel) s� tycker jag nog att Winstons bok �r n�got b�ttre, vilket kan beror p� att det var den jag l�ste f�rst. B�da har m�nga exempel och mycket f�rklaringar.

En tanke: en annan f�rklaring till att jag tycker mer om Winstons bok kan vara att jag tyckte det var roligare och mer givande att �vers�tta modeller fr�n Lindo/Lingo �n att se f�rdig kod som i Tahas bok.

Robert Fourer, David M. Gay, Brian W. Kernighan: AMPL: A Modeling Language for Mathematical Programming. AMPL-bibeln. G�r minuti�st igenom de olika AMPL-konstruktionerna. Tyv�rr inte s� mycket om principer f�r modellering som jag hade hoppats. (Jullklappsbok 2007.)

H. P. Williams Model Building In Mathematical Programming, en �versikt �ver tekniker inom matematisk modellering. En klassiker. Tyv�rr gav den mig inte s� v�ldigt mycket men jag �r glad att ha l�st den.

Lundgren, R�nnqvist, V�rbrand: Optimeringsl�ra. En mycket trevlig svensk bok om matematisk programmering.

Tony H�rlimann Mathematical Modelling of Puzzles and Games. En trevlig, ny och r�tt ok�nd bok om matematisk modellering. Vad jag vet g�r den inte att f� tag i p� annat s�tt �n via Lulu.com, antingen att ladda ner som PDF eller best�lla en tr�d-bok (ingendera �r speciellt dyr). Exemplen �r kodade i systemet LPL. En rolig feature �r att koden finns som URL-ar, t.ex. chess4. M�nga av problemen �r fr�n Martin Chlonds Integer Programming in Recreational Mathematics (se ovan).

S� kommer n�gra fria-att-ladda-ner-b�cker:

Applications of Optimization with XPress-MP. Introduktion i modellering. G�r igenom m�nga modeller med:
- pratversion
- matematisk (generell) modell
- implementation i XPress-MP

Optimization Models For Decision Making: Volume 1, speciellt kapitel 7 "Modeling Integer Programs" var intressant.

Linus Schrage Optimization Modeling with LINGO som till viss del �r som "Applications of Optimization with XPress-MP" men �r inte riktigt lika systematisk vad g�ller modellerna.

Det �r allts� detta jag har h�llt p� med sedan h�stas och som orsakade bloggtystnaden.

N�gra nya MiniZinc-modeller

Sedan f�rra bloggningen har jag lagt till n�gra nya MiniZinc-modeller p� My MiniZinc page (samt �ven klassifierat modellerna b�ttre �n tidigare). T.ex.:

* knapsack_investment.mzn, ett exempel p� optimering av investeringar fr�n ovan n�mnda bok Optimeringsl�ra.

* perfect_shuffle.mzn, en modell som visar utvecklingen av en perfekt blandning (en riffelblandning d�r man blandar exakt varannat kort fr�n de tv� korthalvorna, en inte helt l�tt bedrift att utf�ra). Se vidare out-shuffle. Med modellen kan man bl.a. se att det endast beh�vs 8 perfekta blaningar f�r att �terst�lla ordningen i kortleken (vilket man redan visste och det var d�rf�r som man intresserade sig f�r matematiska modeller av perfekta blandningar:-).

* n�gra varianter p� set covering-problemet, samtliga exempel fr�n boken "Optimeringsl�ra":
- set_covering4.mzn
- en variant av samma problem men d�r m�ngder anv�nds ist�llet: set_covering4b.mzn
- samt set_covering5.mzn som �r en form av schemal�ggning med lite olika typer av begr�nsningar.

* tv� nya global constraints: nvalue.mzn och den mer generella nvalues

* partial_latin_square, som �r en variant av latin square.

* en ny variant av set partition, set_partition.mzn

MiniZinc-sida samt fler MiniZinc-exempel

F�r en vecka sedan skrevs Constraint Programming: Minizinc, Gecode/flatzinc och ECLiPSe/minizinc, d�r bland annat n�gra MiniZinc-exempel f�revisades.

Sedan dess har jag renskrivit n�gra andra av mina MiniZinc-modeller, dvs �versatt kommentarer till engelska, tagit bort f�niga utrop samt givit n�gon form av problemreferens. Dessa finns nu p� en egen MiniZinc-sida: My MiniZinc page tillsammans med andra relevanta l�nkar. Det finns f�r tillf�llet drygt 100 modeller (program) inom olika omr�den, d�r n�gra listas nedan (det finns allts� fler p� sidan).

Rubrikerna �r (som alla indelningar) arbitr�ra och ofullst�ndiga (men trots det bra att ha). Jag har inte - f�rutom i n�got enstaka fall - tagit med problem/modeller som finns p� MiniZinc-exempelsidan (vilken se).

Som gr�dde p� moset finns �ven en modell som uppstod i samband med l�sandet av Ravens Internationell p� kontoret. N�mligen (den naturligtvis Vennska) funderingen: givet f�rdelning av spr�ken, hur �r d� f�rdelningen per person. Det finns en massa l�sningar. Problemet unders�ks i Raven puzzle.

Mailen strular f�rhoppningsvis inte l�ngre

Till dem det ber�r:

Mail till mitt vanliga mailkonto ( hakank@bonetmail.com ) funkar inte f�r tillf�llet. M�jligen beror detta p� underh�llsarbete hos mailprovajdern. Lika m�jligen kan detta mailavbrott vara �ver helgen. Jag vet inte eftersom det inte kommit n�gon information och sajten deras �r st�ngd f�r underh�ll.

~~Vill ni n� mig s� anv�nd hakank@gmail.com i st�llet.~~

~~L�rdag klockan 17:37 b�rjade mailen funka igen.~~

Uppdatering L�rdag 19:15 N�h�. Det slutade funka igen. S� ovanst�ende g�ller fortfarande. (Ledsen alla ni med RSS-bevakare f�r denna fortl�pande uppdatering.)

Uppdatering S�ndag 19:28 Nu beslutar jag att mailen verkar vara OK.

(Eftersom jag nu tydligen har b�rjat blogga s� sm�tt igen - tv� bloggningar i samma m�nad ! - kanske det ber�ttigar till att inbjuda till en Malm�-bloggaretr�ff igen? Eller kr�vs det mer bloggaktivitet f�r s�dant? N�gon g�ng i slutet av april/b�rjan av maj? P� King Long blir det i s� fall. En s�ndag eller torsdag?)

Constraint Programming: Minizinc, Gecode/flatzinc och ECLiPSe/minizinc

Minizinc �r ett relativt nytt constraint programming-system (startade 2005). Det tillh�r G12-projektet som �r menat att bli ett �ppet (som i open source) state-of-the-art-system.

Samtidigt som det mer kompletta systemet Zink h�ller p� att utvecklas, utvecklas Minizinc en mindre variant som �ven f�resl�s att anv�ndas som ett gemensamt spr�k f�r benchmarks av olika constraint solvers (dvs de system som faktiskt l�ser problemen, se nedan).

Zinc (storebrodern) finns inte tillg�ngligt f�r n�rvarande. Det finns d�remot Minizinc, dels i en officiell version 0.7.1, dels en utvecklingsversion (jag anv�nder utvecklingsversionen). Se vidare Download f�r nedladdningar.

Specifikationen f�r b�de Zinc och MiniZinc �r Zinc spec (PDF). Detta dokument och andra nyttigheter finns via MiniZinc and FlatZinc. Uppdaterade versioner av dokumenten finns i utvecklingsversionen.

M�nga Minizinc-exempel finns h�r. Fler exempel finns i distributionens kataloger examples respektive benchmark samt till viss del i katalogen test/minizinc.

Jag tycker att Minizinc �r ett mycket trevligt och l�ttarbetat system. Spr�ket har syntaktiskt socker p� en bra niv� och �r numera min favorit bland constraint programming-systemen.

Det kommer att bli mycket intressant n�r Zinc sl�pps eftersom det har en massa skoj finesser som jag saknar i Minizinc, men jag l�mnar det f�r nu. H�r nedan kommer jag allts� i stort sett endast att prata om Minizinc.

Lite om Minizinc

En av de stora f�rdelarna med att anv�nda constraint programming-spr�k liknande Minizinc �r att de �r deklarativa, dvs man beskriver vad som ska g�ras och inte hur saker ska g�ras (s� �r i alla fall idealet).

Prolog �r ett av de mest k�nda exemplen p� denna typ av programspr�k. [N�gra mindre k�nda s�dana spr�k �r inom stable models/answer set programming-paradigmet s�som smodels/lparse, som nog kan uppfattas som �n mer magiska �n Prolog.]

Minizinc �r dock inget "komplett programspr�k" s�som Prolog, t.ex. saknas st�d f�r rekursion (detta av design f�r att g�ra det enkelt att arbeta med f�r olika solvers), det finns ingen fill�sning f�rutom inkluderande av andra Minizinc-modeller eller data, hantering av str�ngar �r synnerligen begr�nsat etc.

Trots dessa begr�nsningar �r kan v�ldigt m�nga problem modelleras i Minizinc. Se den officiella exempelsamlingen som inneh�ller olika typer av standardproblem fr�n constraint programming, operations research och matematisk programmering. Nedan finns n�got av det som jag sj�lv kn�pat ihop.

N�gra speciellt trevliga saker i Minizinc

- definition av predicate

Man kan definiera predikat som sedan kan �teranv�ndas via include-direktivet. Det finns en samling s�dana i lib/zinc/globals.mzn som �r v�l v�rt att studera.

(I Zinc kommer det att finnas m�jlighet att definiera funktioner som returnerar v�rden, men i Minizinc anv�nder man samma teknik som i Prolog f�r att "returnera" v�rden, dvs att ange returv�rdet i parameterlistan.)

- "bidirectional" predikat

Liksom Prolog har Minizinc den trevliga egenskapen att predikat kan vara "bidirect", dvs att fl�det mellan parametrarna kan verka �t b�da h�llen, kan vara ut- eller in-data. Ett enkelt exempel p� detta �r konvertering mellan tal och en vektor (givet en bas). Jag har definierat toNum p� f�ljande s�tt.
predicate toNum(array[int] of var int: vec, var int: n, float: base) = let { int: len = length(vec) } in % summera ihop elementen i vec f�r den givna basen n = sum(i in 1..len) ( ceil(pow(base, int2float(len-i))) * vec[i] % se nedan f�r varf�r denna anv�nds ) % samtliga element i vec m�ste vara 0 /\ forall(i in 1..len) (vec[i] >= 0) ;

Po�ngen �r att man kan anv�nda detta predikat f�r att konvertera fr�n ett decimaltal (n) till en vektor (vec) av heltal i den givna basen base, eller konvertera fr�n vektorn av heltal till ett tal (givet en bas). toNum anv�nds t.ex. i debruijn_binary.mzn, vilken se. (I teorin skulle man ocks� kunna r�kna ut vilken bas som anv�nds givet vec och n, men det g�r inte i Minizinc eftersom pow() inte kan anv�ndas p� en var-deklarerad variablen utan m�ste definieras som en fix parameter.)

H�r blir n = 7
% ... constraint % .... toNum([1,1,1], n, 2.0) ;

och h�r blir vec = [1,1,1]:
% ... constraint % ... toNum(vec, 7, 2.0) ;

Det �r mycket denna bidirektionella egenskap g�r att programmering i Minizinc (och liknande deklarativa spr�k) k�nns riktigt magiskt. Och det �r synnerligen skoj.

Tyv�rr �r Minizinc h�rt typat s� man m�ste sj�lv konvertera flyttal till heltal, vilket frustrerar mig. [I Zinc/Minizinc-specen st�r att s�dan konvertering kommer att g�ras automatiskt i storebroderna Zinc, men inte i Minizinc. Jag hoppas att specifikat�rerna besinnar sig.] Och eftersom pow()-funktionen f�r heltal inte funkar i den aktuella versionen �r man tvungen att anv�nda float-varianten vilket inneb�r att man m�ste anv�nda g�ra ceil(...)-hacket. Det �r ju en hel del s�dant i betaversioner som det tar tid att komma p� och runt.

Ett n�got mer avancerad exempel p� bidirection �r mortgage.mzn (ber�kning av l�n), som �r ett (annat) standardexempel i constraint logic programming (d�r ofta just Prolog anv�ndas som grund eller inspiration f�r implementationerna). P� samma s�tt som i toNum kan samma kodbas - med olika initialv�rden - anv�ndas f�r att r�kna ut de andra parametrarna. Se kommentarerna i programmet f�r vidare info. Not: f�r n�rvarande �r det endast ECLiPSe-solvern som klarar detta problem.

Exempel p� mer anv�ndande av toNum finns i programmen debruijn_binary och gray_code.mzn som beskrivs mer nedan.

* global constraints

I filen lib/zinc/globals.mzn finns ett flertal "global constraints" implementerade (och det antyds att det kommer att fyllas p� med fler). Global constraints kan ses som standardrutiner ("standardm�nster") att l�sa vissa typer av (del)problem, t.ex. all_different(x) som kr�ver att samtliga element i en vektor ska vara olika, global_cardinality_constraint som r�knar hur antal f�rekomster av olika element det finns i en vektor (och med bidirect-principen kan man st�lla krav p� antalet f�rekomster), etc.

Det finns en stor samling definitioner/beskrivningar av s�dana global constraints (men tyv�rr inga implementationer) i Global Constraint Catalog.

Min personliga fascination f�r s�dana globala constraints �r p� modelleringsniv� eftersom de kan ses som byggstenar (tankehj�lp) f�r modellering. Som �vning har n�gra av dessa implementerats s�som circuit.mzn (som i min implementation bygger p� n�gra observationer kring s.k. orbits i permutationer), cycle etc.

En stora vinst med s�dana global constraints �r att underliggande solvers kan g�ra specialoptimimeringar, vilket naturligtvis snabbar upp systemen. Studiet av s�dana global constraints �r en viktig del i forskningen kring constraint programming.

* st�d f�r flera olika solvers

Spr�ket Minizinc �r egentligen bara en del av systemet och det l�ser inga problem. I st�llet konverteras till ett annat spr�k (Flatzinc) som olika solvers kan arbeta med f�r att faktiskt l�sa problemet. (Man skulle kunna �vers�tta "solver" med "probleml�sare", men eftersom det ryser varje g�ng jag anv�nder den svenska versionen av Excels Solver s� g�r jag inte det :-). I distributionen finns det en solver med: flatzinc.

Redan nu finns det redan tre solvers: flatzinc, Gecode/flatzinc samt ECLiPSe-modulen minizinc. De g�s igenom nedan.

Exempel

Som f�rsta lite l�ngre kommenterade exempel visas h�r SEND + MORE = MONEY-problemet (saknas av n�gon anledning i Minizinc-exempelsamlingen). Problemet �r helt enkelt: Byt ut bokst�verna mot unika siffror (0..9) i additionen SEND + MORE = MONEY. Det �r ett paradigmatiskt exempel (dvs har "Hello, world"-status) i constraint programming-v�rlden och finns i alla l�rob�cker.

S� h�r ser min r�ttframma implementation ut:
% globals.mzn inneh�ller den globala constrainten all_different include "globals.mzn";



% definierar varje bokstav som en variabel

% de �r samtliga heltal mellan 0 och 9

var 0..9: S;

var 0..9: E;

var 0..9: N;

var 0..9: D;

var 0..9: M;

var 0..9: O;

var 0..9: R;

var 0..9: Y;

% vektorrepresentationen av de 8 variablerna f�r att kunna

% anv�nda all_different

array[1..8] of var int: fd =

  [S,E,N,D,M,O,R,Y];



%

% De olika begr�nsningarna som ska g�ras, b�de f�r sj�lva problemet och

% eventuella hj�lpstrukturer

%

constraint

  % all_different kr�ver att alla siffror ska vara olika

  all_different(fd) /\

  

  % definiera sj�lva problemet, dvs hur relationen mellan bokst�verna

  % ser ut

            1000*S + 100*E + 10*N + D  +  

            1000*M + 100*O + 10*R + E  = 

  10000*M + 1000*O + 100*N + 10*E + Y 

  /\

  % varken S eller M f�r vara 0

  S > 0 /\

  M > 0

;  

%

% solve satisfy ger en l�sning, dvs inget att minimera eller maximera

% 

solve satisfy;

%

% utskriften

%

output [

   %   show(fd), "\n",

   "S:", show(S), " E:", show(E), " N:", show(N), " D:", show(D), 

   " M:", show(M), " O:", show(O), " R:", show(R), " Y:", show(Y),

   "\n\n",

   "    ", show(S), show(E), show(N), show(D),"\n",

   " +  ", show(M), show(O), show(R), show(E),"\n",

   " = ",  show(M), show(O), show(N), show(E), show(Y), "\n"

];

Sedan k�r man programmet lite olika beroende p� vilken solver man anv�nder. Jag brukar testa med samtliga tre f�r att se vilken som �r snabbast etc.

Minizinc (anropar flatzinc automatiskt)
minizinc send_more_money.mzn

eller programmet flatzinc direkt via konvertering till .fzn-format.

mzn2fzn send_more_money.mzn flatzinc send_more_money.fzn

Gecode/flatzinc:
mzn2fzn send_more_money.mzn fz send_more_money.fzn

ECLiPSe:
eclipse -e "minizinc:mzn_run('send_more_money.mzn',zn_options{solver:fzn_ic})"

Resultatet blir samma f�r alla
S:9 E:5 N:6 D:7 M:1 O:0 R:8 Y:2

Fler exempel

H�r �r n�gra andra exempel som inte finns p� MiniZinc-sajten eller i distributionen. Flera av dem �r s�dana jag brukar ha som standardproblem f�r att f�r att testa olika constraint-system vad g�ller spr�k, performance och rent allm�nt hur det �r att arbeta med. T.ex. s� kollade jag i h�stas in AMPL (ett mycket trevligt system f�r "matematisk programming") men d�r var man i vissa fall tvungen att trixa ordentligt - i och f�r sig vedertagna och v�l dokumenterade tricks - f�r att g�ra s�dant s�som "all_different". Minizinc (och de flesta andra constraint system) har all_different implementerat som standard.

I Choco: Constraint Programming i Java gavs n�gra exempel p� problem som l�stes i constraint programming-systemet Choco. Dessa har nu skrivits om i Minizinc. Som j�mf�relse l�nkas �ven till Choco-varianten.

* Planering av m�belflyttande, anv�nder "global constraint" cumulative

furniture_moving.mzn (FurnitureMoving.java)

* Ett enkelt knapsack-problem (minimering)

knapsack.mzn (Knapsack.java)

* Least diff (minsta differensproblemet som beskrivs i ovanst�ende blogganteckning)

least_diff.mzn (LeastDiff2.java)

* Sesemans klosterproblem

seseman.mzn (Seseman.java). Se Sesemans matematiska klosterproblem samt lite Constraint Logic Programming f�r en f�rklaring av detta problem.

* set_covering_deployment.mzn

Implementation av exemplet p� Set Covering Deployment f�r att optimera antal arm�er i gamla romarriket. Problemet beskrivs i detalj i R.R. Rubalcaba Fractional Domination, Fractional Packings, and Fractional Isomorphisms of Graphs (PDF).

de Bruijn-sekvener och "arbitr�ra de Bruijn-sekvenser"

Jag har l�nge varit fascinerad att de Bruijn-sekvenserna och publicerat tv� (eller tre beroende p� hur man r�knar) webbaserade program:

- de Bruijn sequence, samma som Java Applet

- de Bruijn arbitrary sequences, d�r man anv�nder "de Bruijn-egenskapen" men till�ter sekvensl�ngden best�ms av anv�ndaren.

Se respektive de Bruijn-sekvenser (portkodsproblemet) och de Bruijn-sekvenser av godtycklig l�ngd f�r f�rklaringar av programmen.

Naturligtvis var detta en sak som skulle kodas i Minizinc. F�rsta versionen av programmet byggde liksom webbversionen av "de Bruijn arbitrary sequences" p� en speciell typ av graf som traverserades p� ett visst s�tt. Denna implementation var dock lite trixig att genereralisera till andra baser �n n=2. D�refter skrevs en variant d�r man programmerar de Bruijn-egenskapen direkt i st�llet f�r att g� via en graf, vilket gjorde det hela mycket mer generellt och (oftast) snabbare.

Denna senare variant finns att besk�da i debruijn_binary.mzn. (Anledningen till att programmet heter "_binary" �r bl.a. f�r att jag fick id�n till implementationen n�gra minuter efter jag kodat klart Gray-koder).

Exempelk�rning
Problemet som jag kallar f�r 2/4/16 �r base = 2, n = 4 (antal bitar att anv�nda), m = 16 (l�ngden p� sekvensen). Programmet spottar ur sig lite olika typer av information:

- bin_code / binary_code: sj�lva de Bruijn-sekvensen
- x �r decimalrepresentationen av vektorerna som utg�r sekvensen
- gcc (f�rkorting av global cardinality constraint) kontrollerar hur m�nga olika siffror (0..base-1) som anv�nds. Det finns en begr�nsning att det m�ste vara exakt lika m�nga f�rekomster av de olika siffrorna om det �r matematiskt m�jligt. Och det �r just denna begr�nsning som g�r problemet b�de intressant och tungt. I exemplet ser vi allts� att det finns 8 stycken 0:or och 8 stycken 1:or.
- sedan kommer listningen av "bit-representation" av vektorerna

n: 4 m: 16 base: 2 bin_code: [0, 0, 0, 0, 1, 0, 0, 1, 1, 0, 1, 0, 1, 1, 1, 1] gcc: [8, 8] binary code: 0000100110101111 x (decimal representation): [0, 1, 2, 4, 9, 3, 6, 13, 10, 5, 11, 7, 15, 14, 12, 8] 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 0 1 0 0 1 0 0 1 0 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 0 1 1 0 0 1 0 0 0

Ett problem som �r betydligt tyngre att l�sa �r 4/3/52, dvs bas=4 (dvs siffrorna 0, 1, 2 och 3 anv�nds), 3 "bitar" i varje tals vektor, samt en sekvensl�ngd p� 52. Detta �r s� tungt s� man inte kan anv�nde solve satisfy utan m�ste anv�nda s�kheuristiker f�r att inte v�nta f�rg�ves p� en l�sning.

Genom experiment (f�reg�nget av luskande i k�llkod och dokumentation hittades f�ljande
solve :: int_search(x, "first_fail", "indomain_split", "credit(5,bbs(1))") satisfy

(Zinc-specen f�rklarar ing�ende vara parametrarna inneb�r, men det �r helt enkelt lite olika metoder att traversera problemtr�det.)

Den praktiska inneb�rden �r att Eclipse-solvern hittar 1 l�sning mycket snabbt, 65 l�sningar p� 5 sekunder (jag vet inte hur m�nga olika l�sningar som det total finns men det �r v�ldigt m�nga i alla fall). Med credit(4,bbs(2)) blir det 108 l�sningar p� 8 sekunder, credit(4,bbs(4)) hittar 1104 l�sningar p� 1:07 minuter etc.

En av dessa l�sningar �r f�ljande
n: 3 m: 52 base: 4 bin_code: [0,0,2,0,0,3,0,1,0,1,1,0,2,1,0,3,1,1,1,2,0,1,2,1,1,3,0,2,2,0,2,3,0,3,2,0,3,3,1,2,2,1,2,3,1,3,3,2,2,3,3,3] gcc: [13,13,13,13] binary code: 0020030101102103111201211302202303203312212313322333 x (decimal representation): [2,8,32,3,12,49,4,17,5,20,18,9,36,19,13,53,21,22,24,33,6,25,37,23,28,50,10,40,34,11,44,51,14,56,35,15,61,54,26,41,38,27,45,55,31,62,58,43,47,63,60,48]Total time 0.320s cpu (0.040 setup + 0.280 search)

Tyv�rr har varken Flatzinc eller fz givit n�gon l�sning alls p� detta problem (jag har l�tit b�da programmen st� minst en timme varderna men sedan tr�ttnade jag). Om man d�remot tar bort kravet att det ska exakt samma antal f�rekomster av siffror i sekvensen l�ser �ven fz problemet snabbt (men minizinc g�r det inte).

Olika solvers

F�r n�rvarande finns tre olika solvers, med olika f�r- och nackdelar.

* flatzinc
Det �r denna solver som f�ljer med i Minizinc-distributionen.

F�rdelar:
- det st�rsta f�rdelen �r att den finns med i distributionen och kan allts� anv�ndas direkt.

Brister:
- ger endast en l�sning oavsett hur m�nga l�sningar som problemet har. Detta �r f�r mig en mycket stor brist.
- klen vad g�ller ber�kning av stora tal. T.ex. klarar den inte av grocery.mzn eftersom det �r f�r stora tal inblandade.
- verkar inte vara k�nslig f�r de olika heuristikerna

* Gecode/flatzinc (fz)
Gecode/Flatzinc.

Kr�ver att Gecode finns installerad. Gecode �r ett snabbt open source constraint programming-system (skrivet i C++) och har flera intressanta exempel. Det finns �ven en Java-implementation ovanp� Gecode Gecode/J. B�da dessa �r v�l v�rda att bekanta sig med helt oavsett Minizinc.

F�rdelar:
- ofta mycket snabb, ibland snabbare �n Eclipse-solvern (�ven fast man har heuristiker som hj�lper Eclipse-solvern)
- ger flera l�sningar (alla!) om det finns (s�vida man inte "heuristicerar" bort dem)
- summerande statistik som indikerar hur sv�rt problemet �r att l�sa

Nackdelar:
- min uppfattning �r att fz inte �r lika k�nslig f�r s�k-heuristikerna som Eclipse-solvern vilket g�r att den kan vara l�ngsammare �n Eclipse-solvern f�r vissa problem
- klarar inte av vissa typer av flyttalsber�kningar, t.ex. mortgage exemplet ovan.
- kan reagera konstigt p� s�k-heuristikerna
- man m�ste installera gecode

* ECLiPSe
Kr�ver ECLiPSe Constraint Programming System. Det �r en variant av Prolog (min favoritvariant och som anv�ndes i Sesemans matematiska klosterproblem samt lite Constraint Logic Programming).

F�r tillf�llet kr�vs en utvecklingsversion eftersom Minizinc-st�det �nnu inte �r officiellt sl�ppt. Eftersom sajten crosscoreop.com kan bete sig konstigt vid h�mtande av stora filer �r att rekommendera att man h�mta filerna fr�n en av speglarna t.ex. http://sunsite.informatik.rwth-aachen.de/ftp/pub/mirror/ECLiPSe-CLP/.

Dokumentation hur man anv�nder Minizinc-modulen finns i library(minizinc).

Ett tips �r �ven att studera ECLiPSe-predikatet search/6 som �r inspirationsk�llan f�r s�k-heuristiken i Minizinc.

F�rdelar:
- liksom fz mycket snabbt och ger alla l�sningar
- klarar av flyttalsber�kningar (s�som mortgage)

Nackdelar:
- vissa saker �r inte implementerade, s�som vissa set_operationer.
- man m�ste installera ECLiPSe-systemet.

Buggar eller brister

H�r �r n�gra brister antingen i de aktuella implementationerna eller saker som st�r mig i designen av spr�ket.

* Utskrifen �r inte fullst�ndigt i den existerande beta-versionen. Det �r trixigt att skriva ut mer komplicerade strukturer (se exemplen). Det finns f�r n�rvarande inget s�tt att villkora s� att man bara ska skriva ut vissa element i en var-deklarerad array (s�som endast de element som �r st�rre �n 0). Till viss del �r det ett desginbeslut, m�jligen kommer fix() att l�sa n�gra av dessa problem.

* Typningen. Personligen tycker jag inte om den strikta typningen av float och int (det �r enligt design) som g�r att man explicit m�ste sk�ta s�dant. T.ex. g�rs '/' (division) endast p� flyttal och det g�r att vissa problem blir mycket sv�rare att l�sa (s�som n�gra av Integer Programming-pysslen). Det �r inte alltid det g�r att anv�nda div-operatorn (som f.�. �r buggig i fz) eller att (p� ett enkelt s�tt) skriva om problemet s� det inte anv�nder division.

* Det saknas en solver som anv�nder metoder fr�n linj�r programmering/heltalsprogramming (s�som simplex-metoden). Det antyds att det finns s�dana men de �r �nnu ej sl�ppta. I och f�r sig har ECLiPSe-systemet n�gon form av st�d f�r eplex i sin Zincinterface-katalog, men det har jag inte f�tt att fungera �nnu. Uppdatering ett halvt dygn senare:: Jod�, eplex funkar f�r vissa typer av problem s�som n�gra av exempeln i examples-kataloge; queens_ip.mzn, min_cost.mzn, product_lp och multidimknapsack_simple. F�r allts� kolla in det mer...

L�nkar
Annat som kan vara intressant.

* Integer Programming Puzzles (programmering av l�sningarna av Martin Chlond). Detta �r en h�rlig samling "heltalspyssel" (dvs d�r l�sningarna �r heltal, eller kan ses som heltal). Send More Money, Least Diff �r n�gra andra exempel p� s�dana problem.

N�r jag satt med AMPL i h�stas konverterade jag i stort sett samtliga dessa problem fr�n XPress till AMPL, och har nu kodat om dessa till Minizinc. Tyv�rr �r det inte alla Minizinc-implementationer som ger resultat inom rimlig tid. Ett projekt i vardande �r att hyfsa till dem och sedan l�gga ut dem p� sajten.

Jag t�nkte h�r egentligen l�nka till en del annat som jag h�llt p� med sedan oktober f�rra �ret, s�som Excel, Open Office Calc, Linear Programming, AMPL, GLPK, matematisk programming, Operations Research, andra constraint programming-system etc, men det blir i s� fall i separata postningar.

Blogglunch i Malm�-s�ndagen den 16:e december

Zyrenna-�sa har ordnat en blogglunch s�ndagen den 16:e december, klockan 13.00 p� restaurang Kin Long vid Triangeln, R�dmansgatan 1 (i Malm� allts�). Meddela g�rna �sa om du kommer.

En synnerligen summarisk summering av f�rra g�ngens diskussioner finns i kommentaren till Bloggtr�ff i Malm� torsdagen 22 november 2007, 18:30 p� Kin Long.

Markus Arvidson: Den fabricerande m�nniskan - Om bedr�geri som vardaglig interaktionsform

N�r detta skrivs (tisdag 6 november 2007, lite �ver 19) intervjuas sociologen Markus Arvidson i Vetenskapsradion - Forum om bedragare. Det relevanta avsnittet presenteras p� f�ljande s�tt:

�r du socialt intelligent? Har du f�rm�ga att tolka det sociala spelet, har du l�tt f�r att sm�lta in i olika sociala milj�er och har du kanske rent av lite sk�despelartalang? Grattis, d� passar du utm�rkt som bedragare! I alla fall enligt sociologen Markus Arvidson vid Karlstad universitet, som nyligen disputerade p� en avhandling om just bedragare och bedr�gerier som socialt fenomen.

Arvidson har skrivit doktorsavhandlingen Den fabricerande m�nniskan - Om bedr�geri som vardaglig interaktionsform (PDF).
Verkar mycket intressant.

Se �ven
* avhandlingspresentationen Den fabricerande m�nniskan (Karlstads Universitet)
* Dalarnas Tidningar: Han �r expert p� bedr�geri.
* polisen.se: Hur l�tt blir du lurad?

* En viss f�rklaring till min fascination kring detta �mne f�rklaras bl.a. i kommentarerna i Om vardagligt beteende och rutiner

Bloggtr�ff i Malm� torsdagen 22 november 2007, 18:30 p� Kin Long

S� var det dags igen med en bloggtr�ff i Malm�.

Vi forts�tter med torsdagar, n�mligen torsdagen 22 november, klockan 18:30 (2007 allts�). Som vanligt (n�r jag f�r best�mma) p� restaurang Kin Long.

Ett sammandrag fr�n f�rra tr�ffen finns i den blogganteckning med den hyftat bra beskrivande titeln Sammanfattning Bloggtr�ff Malm� 20071004. Men se �ven kategorin Bloggmiddagar (ocks� det en ganska bra titel) f�r en mer samlad bild �ver tidigare tr�ffar.

Just det: Meddela helst - antingen i en kommentar eller till hakank@bonetmail.com - att> du kommer (om du har f�r avsikt att komma vill s�ga) s� att personalen p� restaurangen kan anpassa bord etc till s�llskapets sanna storlek.

[Ovanst�ende skrevs ursprungligen under l�sningen av slutkapitlet i Ian Hackings intressanta bok Social konstruktion av vad? d�r han med filosofisk stringens analyserar (diskussioner om) sociala konstruktioner. Underbart! M�jligen kommer n�gon bloggtr�ffdeltagare d�rf�r att g�ra en socialkonstruktivistisk analys av begreppet blogg.

"Ursprungligen" i ovanst�ende stycke refererar till att det f�rst best�mdes en rumstid-koordinat men sedan skedde diskussioner avsedda att eventuellt f�r�ndra koordinaten. Efter intensitvt fejsbokande samt inte fullt s� intentivt sony-ericssonande besl�ts att h�lla fast vid den ursprungliga planen. Under tiden denna diskussion f�rdes hanns det att l�sa ut �nnu en bok, n�mligen den puttriga och inspirerande Quirkology av den brittiske psykologen Richard Wiseman (av Luck Factor-ber�mmelse). Se �ven bokens sajt quirkology.com.
]

Uppdatering
Och restaurangen heter Kin Long, och inget annat (t.ex. det som ursprungligen skrevs i rubriken).

Svar p� Hakkes fr�gor ang�ende monovokala ord

Den alltid nyfikne hakke skickade f�ljande mail till Jonas S�derstr�m och mig h�romdagen. (Mailet �r trivialt redigerat.)

Det g�r ju inte att kommentera den h�r gamla godingen :( Ooo, s� l�nga ord
S� jag f�r mejla kommentaren ist�llet :)

/H�kan (hakke)

Vissa saker man l�st sitter liksom kvar i hj�rnan som en l�s liten
skruv, som ibland vickar till och g�r sig p�mind. Dit h�r det h�r
inl�gget, bland annat f�r att det var h�r jag uppt�ckte bloggarna men
ocks� p� grund av dess spr�kgl�dje.

Nyss st�tte jag p� ordet "kulturutbud" i en text. Det �r inte s�rskilt
l�ttl�st, en egenskap det troligen delar med m�nga andra monovokala
ord.

H�kan Kjellerstrand hade ju v�nligheten att publicera f�ljande lilla
lista �ver f�rekomsten av monovokala ord f�r var och en av svenskans
vokaler:
Vokal: antal ord ---------------- a: 3137 e: 791 i: 1299 o: 960 u: 625 y: 192 �: 590 �: 280 �: 272
N�gra saker jag blir nyfiken p� �r:

Efter kom sedan tre (3) fr�gor som av besvaras (eller �tminstone bekommenteras) var och en i det nedanst�ende. Notera att ordlistan som anv�ndes f�r att skapa ovanst�ende f�rekomstf�rdelning �r �ldre i relation till den ordlista som anv�nds i dessa svar.

Hakkefr�ga 1. Vilka �r de l�ngsta fem monovokala orden f�r varje vokal?

Svar fr�ga 1.
H�r �r de inte bara de fem utan �ven de sex l�ngsta ord f�r respektive monovokal . Ordl�ngden visas efter ordet. Not: Det kan finnas flera ord med samma ordl�ngd som den minst l�nga ordl�ngden f�r respektive vokal. Programmet visar d� endast att det blir exakt sex stycken ord (och slumpm�ssighetens underbara men samtidigt starkt underskattade men starkt p�verkande hand styrde exakt vilka som visas).

Vokal a: brandalarmapparat: 17 andrahandsmarknad: 17 partssammansatt: 15 branschanpassad: 15 brandhandgranat: 15 tandspacklarnas: 15



Vokal e:

referensfrekvens: 16

frekvensmeterns: 15

telexreglemente: 15

referenselement: 15

meddelelsemedel: 15

pendelfrekvens: 14

Vokal i:

lindningsriktning: 17

tillfriskningstid: 17

lindningsstigning: 17

drivningsriktning: 17

visningsspridning: 17

stigningsriktning: 17

Vokal o:

motorfordonskontroll: 20

kontrollprotokoll: 17

domstolsprotokoll: 17

torvjordskompost: 16

fordonskontroll: 15

kontrollmottolk: 15

Vokal u:

ursprungspunkt: 14

djupbrunnspump: 14

sunhultsbrunns: 14

grundstruktur: 13

sunhultsbrunn: 13

kugghjulspump: 13

Vokal y:

skyddshytt: 10

styckfryst: 10

krymptryck: 10

tryckstyrd: 10

plymprydd: 9

frysskydd: 9

Vokal �:

st�lsp�ntl�s: 12

spr�ngstr�k: 11

tv�ngsv�rd: 10

st�ngg�ng: 9

n�lspr�ng: 9

st�ltr�ds: 9

Vokal �:

r�ttshj�lpsn�mnd: 16

k�rrsn�pps�gg: 13

v�ndsk�rsfr�s: 13

r�nnh�rdsj�rn: 13

skr�nt�rns�gg: 13

�ndsk�rsfr�s: 12

Vokal �: m�rkr�dgl�d: 11 br�stsk�ld: 10 f�rstr�tts: 10 br�stmj�lk: 10 sl�jdbj�rk: 10 br�stb�ld: 9

Hakkefr�ga 2. De korta orden intresserar mig inte s�rskilt mycket. Det skulle vara intressant att se motsvarande sammanst�llning begr�nsad till de ord d�r det finns minst 3, 4 respektive 5 vokaler. Jag gissar att f�rdelningen mellan ordrikedomen per vokal d� ocks� kan komma att f�r�ndras n�got. Kanske blir ledningen f�r a och i �nnu tydligare?

Svar fr�ga 2

F�rst kommer den totala f�rdelningen av antal vokaler per ord som har
minst 2 vokaler f�r att f� en k�nsla f�r vad som kommer:

F�rdelning av antal vokaler per ord: 2: 9868 3: 3215 4: 539 5: 60 6: 6

Sedan med hakkes f�reslagna begr�nsningar om minst v vokaler.

Vanligaste bokstaven (minst 2 monovokaler): a: 7377 e: 2080 i: 1612 o: 1275 u: 436 �: 410 �: 253 �: 196 y: 49



Vanligaste bokstaven (minst 3 monovokaler):

a: 2447

e: 717

i: 350

o: 229

u: 64

�: 9

�: 2

�: 2

Vanligaste bokstaven (minst 4 monovokaler):

a: 354

e: 179

i: 38

o: 33

u: 1

Vanligaste bokstaven (minst 5 monovokaler):

a: 42

e: 16

i: 4

o: 4

Vanligaste bokstaven (minst 6 monovokaler): e: 4 a: 1 o: 1

Det finns inga ord i ordlistan med 7 eller fler monovokaler.

F�r fullst�ndighetens skulle visas h�r �ven f�rdelningen av ordl�ngden (f�r ord med minst 2 monovokaler):

3: 22 4: 300 5: 1226 6: 2486 7: 2964 8: 2744 9: 1886 10: 995 11: 517 12: 299 13: 151 14: 62 15: 16 16: 6 17: 13 20: 1

Hakkefr�ga 3. Undrar om f�rdelningen �ndras �ver tiden? Sedan listan skapades har det ju kommit en ny version av saol.

Svar (eller snarare kommentar till) fr�ga 3

Hakke har troligen en po�ng att ovanst�ende beskrivna f�rdelningar f�r�ndras �ver tiden. Det �r dock utanf�r mitt experimenterande eftersom jag inte anv�nder SAOL utan Den stora svenska ordlistan (eller snarare ett derivat av den ordlista man kan ladda ner h�r och om vilket kommenteras n�got mer h�r nedan).

Svar p� anticiperad f�ljdfr�ga: Nej, jag har inte sparat olika DSSO-versioner f�r denna typ av j�mf�relse.

N�gra vidarekommentarer
F�r ett antal (cirka 2) m�nader sedan f�rnyades monovokaldiskussionen p� Blind H�na, i Ooo, s� m�nga o:n! Monovokal toppnotering tangerad (d�r mina findings bygger p� samma ordlista som ovanst�ende analyser). Se �ven S�ndagspyssel d�r den ursprungliga monovokaldiskussionen fortsatte att diskuteras.

DSSO-listan �r samma ordlista som man hittar p� http://sv.speling.org/files/ (det g�rs en omdirigering till DSSO-sajten). Denna ordlista har �ven anv�nds i andra spr�k-/ordprojekt, t.ex.
* Visa ordklasser (presenteras i Svenska ordklasser samt gissning med hj�lp av ordsuffix)
* Consonants Away (presentation i Consonants Away)
* samt ett g�ng andra s.k. useless-projekt.

Lite l�nkar till videof�rel�sningar 20071009

En dump av videof�rel�sningar sparade i Bloglines. Allt har inte setts men verkar skoj av en eller annan orsak.

* Decision Science News R video tutorial number 2.

* UCTV Game Theory 2007. Kurs i spelteori. Se �ven kursens outline.

* En samlig av vetenskapliga experiment av mer vardagligt slag finns p� Robert Krampf's Science Videos.

* KDD 2007 The 13th International Conference on Knowledge Discovery and Data Mining (en massa f�rel�sningar). F�r den delen finns det flera andra f�rel�sningar p� videolecures.net s�som AAAI-07 AI Video Competition och PASCAL Bootcamp in Machine Learning.

* David Henderson, Charles Hooper Making Great Decisions

The phrase "work smarter, not harder" has been repeatedly ridiculed in Dilbert and ... all � elsewhere, not because it is a poor idea, but because it is thrown like a brick lifesaver to drowning employees. It's like telling someone to be happier, healthier, and richer. What people need is a plan for doing so.

In "Making Great Decisions" the authors show readers how to achieve their objectives. They offer a better way to look at problems so that solutions are easier to find.

Speaker: David R. Henderson, Ph.D. David R. Henderson is an economics professor at the Naval Postgraduate School in Monterey and a research fellow with the Hoover Institution at Stanford. He was a senior economist with President Reagan's Council of Economic Advisers.

Speaker: Charles L. Hooper Charles L. Hooper is President and co-founder of Objective Insights, Inc., a consulting firm dedicated to providing health care companies with marketing and financial analysis to help them make informed decisions about their business opportunities.

* Ross Anderson Searching for Evil

Computer security has recently imported a lot of ideas from economics, psychology and ... all � sociology, leading to fresh insights and new tools. I will describe one thread of research that draws together techniques from fields as diverse as signals intelligence and sociology to search for artificial communities.

Evildoers online divide roughly into two categories - those who don't want their websites to be found, such as phishermen, and those who do. The latter category runs from fake escrow sites through dodgy stores to postmodern Ponzi schemes. A few of them buy ads, but many set up fake communities in the hope of having victims driven to their sites for free. How can these reputation thieves be detected?

Some of our work in security economics and social networking may give an insight into the practical effects of network topology. These tie up in various ways with traffic analysis, long used by the signals intelligence agencies which trawl the airwaves and networks looking for interesting targets. I'll describe a number of dubious business enterprises we've unearthed. Recent advances in algorithms, such as Newman's modularity matrix, have increased the robustness of covert community detection. But much scope remains for wrongdoers to hide themselves better as they become topologically aware; we can expect attack and defence to go through several rounds of coevolution. I'll therefore end up by talking about some strategic issues, such as the extent to which search engines and other service providers could, or should, share information in the interests of wickedness detection.

Speaker: Ross Anderson Ross Anderson is one of the top security researchers in the world.

* Philip Chan Learning Rules for Anomaly Detection

Anomaly detection has the potential to detect novel attacks, however, keeping the false ... all � alarm rate low is a challenging task. We discuss the LERAD algorithm that can learn concise and accurate rules for anomaly detection and demonstrate its effectiveness in network and host datasets. We will also discuss our recent work (KDD 07) on weighting versus pruning during the rule validation.

If there is more time, I can also talk about:

As mobile devices become more pervasive, we study the problem of spatial-temporal anomaly detection for identifying potential abuse. We discuss the STAD algorithm and show its performance on a cell phone dataset.

* Geoffrey West Scaling Laws In Biology And Other Complex Systems

Life is very likely the most complex phenomenon in the Universe manifesting an ... all � extraordinary diversity of form and function over an enormous range. Yet, many of its most fundamental and complex attributes scale with size in a surprisingly simple fashion. For example, metabolic rate (the power required to sustain the system) scales as approximately the 3/4-power of mass over 27 orders of magnitude from molecular levels up to the largest multicellular organisms. Similarly, time-scales, such as lifespans and growth-rates, increase with exponents which are typically simple powers of 1/4. It will be shown how these universal quarter-power scaling laws follow from fundamental generic principles embedded in the dynamics and geometry of underlying networks, leading to a general quantitative theory that captures essential features of many diverse biological systems. Examples will include animal and plant vascular systems, growth, cancer, aging and mortality, sleep, DNA nucleotide substitution rates. These ideas will be extended to discuss social organisations such as cities and firms: to what extent, if at all, can we think of these as very large organisms and therefore as an extension of biology? Analogues to metabolic rate and behavioral times in cities scale counter to their behaviour in biology. Driven by innovation and the creation of wealth this has dramatic implications for their growth, development, sustainability and pace of life which, left unchecked, potentially sow the seeds for their collapse.

Geoffrey West is a theoretical physicist whose primary interests have been in fundamental questions in physics, especially those concerning the elementary particles, their interactions and cosmological implications. Prior to joining the Santa Fe Institute as a Distinguished Professor in 2003, he was the leader, and founder, of the high energy physics group at Los Alamos National Laboratory, where he is one of only approximately ten Senior Fellows. �

* Lynn Robertson Is That My Brother? Perceptual and Neurobiological Factors in Face Blindness

Face blindness (technically known as prosopagnosia) is a condition in which people with otherwise normal vision cannot discriminate one ... all � face from another. They may not be able to pick out their own husband or children in a crowded room or even themselves in a mirror. One woman reported she once had to crinkle her face in a crowded rest room to discriminate herself from others in the mirror. This problem can occur through injury to particular areas within the brain (either through head trauma, stoke or surgery), but it can also occur developmentally. In the latter case, the brain appears completely normal, yet developmental prosopagnosics (DP) have never learned to accurately discriminate faces.

There is a large scientific body of work on face perception published in the psychological, social and neurobiological literature, and I will highlight some of the more important findings. I will then discuss work from my own laboratory on perceptual processing of faces; emphasizing training methods we have developed to help individuals with DP identify faces, sometimes for the first time in their lives. This discussion will be complemented by inclusion of documented neurobiological and cognitive changes that accompany the emergence of face recognition abilities.

* Erin McKean Wordmaking: What it take to succeed in hacking English and invent a new word

Earn the basics of word formation in English, get "raw materials" for new words, and invent ... all � your own word (and have it critiqued) before you let it loose into the English language. The maker of the "best new word" (as voted on by the participants) will win a new dictionary.

Sammanfattning Bloggtr�ff Malm� 20071004

H�r �r en kort sammanfattning av bloggtr�ffen i Malm� 20071004.

Som vanligt skrivs denna sammanfattning under subtila hot. Denna g�ng att �sa annars outar mig som en modebloggare. Ett problem med denna typ av hot �r att den kan vara kontraproduktiv, t.ex. skulle man kunna t�nka sig att jag hellre skulle vilja l�sa �sas outning �n att skriva denna sammanfattning.

Deltagare:
Zyrenna-�sa
Klockl�s- och St�upp Mats
St�upp-Elin
Karl - "jag bloggar inte, men inte av princip" - Wettin
Anv�ndbart-Tommy och Tim (en �nnu ej bloggande son)
hakank-H�kan

Det pratades om bland annat
* Vad "semi-professionell X" egentligen betyder. Det betyder inte att man g�r X halvhj�rtat eller halvbra, utan att man g�r det men utan att det �r ens huvudsakliga inkomst.

* Facebook - kan det vara n�got?
Vad �r egentligen po�ngen med dessa sociala n�tverk. Facebook f�rbereder att g�ra djupanalyser av vad som skrivs d�r och f�rs�ker att g�ra riktad reklam. Skiljer sig detta principiellt mot vad Google g�r med Gmail-reklamen?

Och varf�r �r man - efter t.ex. Orkut - f�rv�nad att man sitter alldeles f�r l�ng tid med i grunden r�tt meningsl�sa applikationer s�som att bli j�mf�rd med sina v�nner/kontakter i olika delar av v�rldens mer eller mindre komplexa sf�rer (exempel: filmsmak, vilken sk�despelare man �r mest lik, vilka prioriteringar man g�r i livet).

Varf�r man - givet den -- sett i efterhand -- ganska d�liga erfarenheten av Orkut - man �verhuvudtaget (och ganska aktivt) gick med i Facebook: Mestadels f�r att man �r nyfiken p� vad det �r, men �ven mer specifika orsaker s�som att det finns just skoj applikationer som att j�mf�ra filmsmak.

* St�uppande
Varf�r man tycker om att st� p� scen f�r att rolig och varf�r man inte tycker om att st� p� scen f�r att vara rolig. En del i skillnaden �r hur man uppfattar (och uppskattar) den f�rv�ntan som finns hos en publik som betalar dyra pengar f�r att bli underh�llna.

* Om varf�r man bloggar.
Kan man st�lla speciellt socialt ansvar p� en person bara f�r att denna bloggar, dvs skilt fr�n det sociala ansvar man kan st�lla p� alla sina medm�nniskor? Nja, inte bara f�r att denne bloggar, d�remot b�r stort inflytande och en stor l�sekrets medf�ra ett s�dant ansvar.

Ungef�r samma fr�ga: M�ste man/b�r man som bloggare f�lja med i de politiska (eller medm�nsklighets-) aktioner som andra bloggare f�ljer med i? Nja, ungef�r samma svar.

Reminder: Man b�r �terigen t�nka p� att det inte finns n�gon som helst gemensam agenda f�r alla de som bloggar. Och tur �r det.

* Den d�r underbara efterr�tten p� Kin Long (risdumpling med sesamfr�fyllning). Den �r v�ldigt s�t och god. N�gon annan deltagande delade troligen inte detta �versvallande.omd�me

* Alex Schulmans "�dmjukhetsbloggning"
Flera deltagande hade f�ljt A.S.:s blogg och flera andra hade inte gjort det. N�gon: "Vem �r Alex Schulman?".

De flesta k�nde igen sig i att bloggen tar mycket tid i anspr�k, men inte s� mycket att man uppfattade den som ett monster.

* Det f�rekom en del tekniska n�rderier ocks�, s�som en beskrivning av automatisk community detection av en persons Facebook-kontakter (borde detta hellre skrivas under Facebook-entryt ovan i st�llet f�r h�r?), n�gra diskussioner om detaljer inom machine learning.

N�gon reflekterade h�rvidlag �ver att det var f�rre matematikbloggare �n p� l�nge.

* Om att twingla (dvs �veranv�nda Twingly-tj�nsten)
Det vars ganska �verens om att Twingly b�de kunde och hade missbrukats av bloggare f�r att f� bes�k. N�gon ber�ttade om en synnerligen medveten protest ("socialt experiment") mot detta genom att twingla 50 (femtio) DN-l�nkar i ett och samma blogginl�gg utan n�gon inramande handling, vilket gav som resultat att denne person blev portad fr�n tj�nsten. Flera andra exempel n�mndes.

Ett problem - som naturligtvis �r mycket mer generellt �n Twinglyl�nkar - �r man inte vet n�got om den blogg/bloggare som skriver en kommentar till tidningsartikel. Ofta g�r man inte heller det med tidningens journalister, men p� n�got s�tt s� garanteras det faktum att det skrivs i tidningen n�gon form av kvalitet.

Ungef�r h�r kom vi in p� att det tar l�ng tid att f� ett f�rtroende f�r en bloggare. I och f�r sig kan man l�sa (och bed�ma) en enskild blogganteckning och f� ut n�got av det, men det kr�ver m�nga fler l�sningar f�r att man ska f� verkligt f�rtroende f�r bloggaren.

En kort diskussion om att Chain-of-trust m�jligen kunde l�sa detta problem utbrast i ena h�rnet (vilket d� kunde ha d�pts till det n�rdv�stra h�rnet).

* Kin Long (den restaurang varvid detta utspelades) hade nyligen f�tt N�jesguidens pris "�rets krog", varp� �garen gratulerades till detta. I samband med detta kommenterades �ven att n�gra japanska matr�tter nu ocks� fanns p� menun. Den d�r Yakiniku kommer att testas n�sta g�ng.

Det fr�gades f�r �vrigt - m�jligen inte alldeles seri�st - ocks� om �garen hade h�rt n�gon g�st s�ga att bes�ket berodde p� att denne l�st om restaurangen p� en blogg. N�got s�dant hade dock inte h�rts, d�remot att flera l�st om restaurangen p� n�tet.

* Pulsklockor och blodtryckm�tare
Bl.a. om att anv�nda pulsklockan under en hel arbetsdag f�r att l�ra sig hur man m�r under vila och stress.

* Mer eller mindre privata saker som inte l�mpar sig att offentligg�ra i det �ppna ljus som webben byk �nd� utg�r. Hit h�r bl.a. bransch-skvaller, privata tankar samt Twingly-strategier.

N�gra saker som inte diskuterades
- Baudrillards teori om Simulacra specifikt sett ur bloggens (och andra virtuella sammf�lligheters s�som Second Life) perspektiv
- Ian Hackings bok "The social constrution of what" om sociala konstruktioner
- den nya mobiltelefon som ink�ptes i fredags, en Sony-Ericsson PIi. Denna demonstration - f�rutom en IMBD-ning p� Julia Roberts film Mary Reilly - inkluderade en demonstration av TrackId (en skoj tj�nst som k�nner igen ett uppspelat musikstycke, t.ex. spelad p� radio eller stereografiskt �tergiven. Det rekommenderas att musikstyckets ljudstr�m till telefon �r avskilt fr�n intensiva politiska diskussioner eftersom s�dana st�r tj�nsten. F�rmodligen har inte sj�lva inneh�llet i argumenten n�got med detta att g�ra, endast dess styrka).
- forskning om retoriska grepp i eller spelteoretiska modeller kring hiphop-battling (c.f slutscenen i filmen "8 mile"). N�gon s�dan forskning k�ndes dock inte till.

Som tur blev det tillf�lle att prata om dessa saker ig�r (l�rdags) kv�ll i en helt annan samkv�mlighet.

Och varf�r pratar man inte om smart mobs l�ngre?

Videof�rel�sning om R (del 1, en kort introduktion)

Decision Science News (en av favoritbloggarna kring beslutsteori, dataanalys etc) har nu b�rjat med videof�rel�sningar i dataanalysverktyget R. Se vidare R video tutorial number 1. Det �r en kort introduktion men kan vara b�rjan p� n�got trevligt.

Som presentat�ren s�ger s� rekommenderas en bok (eller tv�) i R (eller det mycet snarlika spr�ket S). En f�rhoppningsvis fullst�ndig lista �ver relaterare b�cker finns h�r. N�gra av mina favoriter �r:
* William N. Venables, Brian D. Ripley. S Programming (ISBN: 9780387989662). En introduktion f�r den som vill g� in p� djupet i sj�lva R-spr�ket (eller S).
* William N. Venables, Brian D. Ripley: Modern Applied Statistics with S, 2002 (ISBN: 9780387954578). Det �r en relativt avancerad bok men inneh�ller mycket matnyttig information, m�nga tips och funktioner.

Se �ven N�gra videof�rel�sningar om statistik, sannolikhet och data mining.

hakank.blogg

Sammanfattning av Bloggaretr�ff uti Malm�, s�ndagen 4 maj 2008

Mitt OpenOffice Calc-/Excel-skov

Excel/OpenOffice Calc

Solver/Probleml�saren

N�gra exempel med Solver/Probleml�saren

Slutord

Ett litet april-pyssel

Problem

L�sningens presenterande etc

Slutord

Bloggaretr�ff uti Malm�, s�ndagen 4 maj (2008), klockan 13:00 p� Kin Long

Applikationer med constraint programming, lite om operations research samt nya MiniZinc-modeller

Kommersiella till�mpningar

Operations Research

N�gra b�cker om Constraint Programming

N�gra b�cker om Operations Research

N�gra nya MiniZinc-modeller

MiniZinc-sida samt fler MiniZinc-exempel

sm� och stora pyssel

exempel fr�n Operations Research / integer programming-litteraturen

icke-linj�r programmering

andra exempel p� modellering i MiniZinc

Mailen strular f�rhoppningsvis inte l�ngre

Constraint Programming: Minizinc, Gecode/flatzinc och ECLiPSe/minizinc

Lite om Minizinc

Exempel

Fler exempel

de Bruijn-sekvener och "arbitr�ra de Bruijn-sekvenser"

Olika solvers

Buggar eller brister

Blogglunch i Malm�-s�ndagen den 16:e december

Markus Arvidson: Den fabricerande m�nniskan - Om bedr�geri som vardaglig interaktionsform

Bloggtr�ff i Malm� torsdagen 22 november 2007, 18:30 p� Kin Long

Svar p� Hakkes fr�gor ang�ende monovokala ord

Lite l�nkar till videof�rel�sningar 20071009

Sammanfattning Bloggtr�ff Malm� 20071004

Videof�rel�sning om R (del 1, en kort introduktion)